Etikett: praktiknära forskning

Publicerat

Nätverk för utbildningsförvaltningsnivåns unika utmaningar – en samverkansmodell i ULF försöksverksamhet 2019-2021

Det nätverk mellan skolhuvudmän och lärosäte som presenteras i denna rapport är en del av regeringsuppdraget ”ULF”, vilket står Utveckling – Lärande – Forskning, en nationell försöksverksamhet kring praktiknära skolforskning som pågår 2017-2021. Den rika dokumentation som finns kring försöksverksamheten finns samlad på den nationella webbsidan www.ulfavtal.se

Försöksverksamheten vid Malmö universitet startades upp hösten 2018 med en inbjudan till regionens skolhuvudmän med vilka det fanns samverkan kring lärarutbildningsfrågor, exempelvis VFU. Inbjudan innehöll ett erbjudande om att delta i en serie workshops under våren 2019. Syftet var att väcka intresse för och tillsammans förstå regeringsuppdraget, samt att identifiera vilka behov och intressen som fanns på lärosäte respektive skolhuvudmän kring vilka alla kunde enas. Dessa utgjorde sedan riktningen för framtida samarbete inom ULF.

Diskussionerna i workshopserien utmynnade i att man tillsammans formulerade behovet av att skapa nätverk för framtida samverkan och formulering av utmaningar att beforska tillsammans. Dessa nätverk skulle inrymma två olika riktningar – dels nätverk för och med lärare, dels nätverk för och med ledningsnivåerna i våra respektive organisationer. På så sätt kunde denna samverkan kopplas till flera styr-och ledningsnivåer (skolenheter/institutioner respektive förvaltningar/koncernnivå med forskning om denna nivå). Nätverken tänktes således som kopplade och som förutsättningar för varandra. Ett ytterligare syfte med nätverkstanken var att skapa närmare samverkan mellan olika skolhuvudmän, inom ramen för praktiknära skolforskning.

Efter workshopsseriens slut arbetade mindre arbetsgrupper fram avtal för de olika nätverken, med liknande om än unika utformningar. Utlysningar genomfördes på lärosätet för de två nätverksinriktningarna; en utlysning med didaktiskt fokus som riktade sig mot lärarutbildare/forskare inom didaktik och en utlysning med fokus på ledningsnivåns frågor, vilka i den föregående workshopserien hade definierats som frågan om systematiskt kvalitetsarbete. Med hjälp av utlysningarna identifierades forskande och undervisande personal med särskilt intresse för de frågor som gemensamt ringats in. Utlysningarna resulterade i tre didaktiska nätverk för lärare (i matematik, svenska respektive språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning) samt ett nätverk för ledningsnivån benämnt Förvaltningsnivåns unika utmaningar. Till det senare kopplades fyra forskare med forskningsintresse kring styrning/ledning/organisation/kvalitetsmätning. Redogörelsen i denna rapport fokuseras på detta nätverk.

ULF-nätverket Förvaltningsnivåns unika utmaningar

Enligt det avtal som togs fram för nätverket var syftet att utveckla fördjupad kunskap om systematiskt kvalitetsarbete genom samverkan som ”ska bygga på ömsesidigt engagemang, deltagande och jämbördiga relationer mellan deltagarna”. Vidare skulle nätverket enligt avtalet möjliggöra kritisk reflexivitet och idéutbyte mellan deltagarna, vilket i sin tur skulle generera att kritiska frågor kring kvalitetsarbete formuleras och bearbetas. Målet var att forskningsprojekt i samverkan skulle initieras under försöksperioden med sikte på att utvecklas till externt finansierade forskningsprojekt.

Sju skolhuvudmän, varav sex kommunala och en fristående, har medverkat i nätverket. Varje huvudman har deltagit med 1-2 personer från utbildningsförvaltningsnivå, totalt 13 deltagare från skolhuvudmännen, varav fyra har en examen på forskarnivå. En processledare från Malmö universitet har haft i uppdrag att planera och leda nätverkets arbete i dialog med deltagarna. Enligt avtalet skulle nätverket genomföra 6-8 fysiska halvdagsträffar och även använda sig av en digital samarbetsyta, Malmö universitets lärplattform Canvas.

Förhinder

Strax efter starten av nätverket våren 2020 svepte coronapandemin in. Den första reaktionen var att ställa in det planerade halvdagsmötet i mars 2020, men då pandemin inte släppte taget så gjordes upplägget om till digitala möten via Zoom. I praktiken blev det därför två fysiska halvdagsträffar som genomfördes, efterföljt av sju digitala via Zoom.

Innehåll

Lästa texter, föreläsning

I nätverket har olika texter lästs och diskuterats dels i syfte att skapa en gemensam förståelse för ämnesområdet systematiskt kvalitetsarbete samt kvalitetsbegreppet och dess utmaningar, dels för att kunna använda ett gemensamt teoretiskt ramverk i analysarbetet. Vid ett inledande textseminarium behandlades De villkorade utbildningskvaliteterna av Bergh och Rosén (2019) och Kollegialt lärande i förskolan av Mukhtar-Landgren och Altermark (2018) där olika aspekter av kvalitetsbegreppet, maktperspektiv och spänningsfältet tillit-kontroll inom systematiskt kvalitetsarbete diskuterades och problematiserades. I samband med analys av olika case från deltagarnas verksamheter tog nätverket del av analysverktyget WPR, What’s the Problem Represented to Be? (Bacchi & Eveline, 2010), vilket för flertalet var ett nytt verktyg som upplevdes användbart i sammanhanget.

Delar av nätverket hade även frivillig läsning av Barbara Czarniawskas bok En teori om organisering (2015).

Vid ett avslutande textseminarium utgick diskussionerna från en föreläsning av Lena Lindgren, utvärderingsforskare vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, som var inbjuden till nätverket den 17 mars 2021. Lindgren höll ett föredrag under rubriken ”Hur kan huvudmän styra och stödja skolors kvalitetsarbete?” och lyfte bland annat programteorin som ett verktyg för att undersöka SKA. Ytterligare två texter låg till grund för detta textseminarium: Att leda eller ledas. Förskollärarnas röst i det systematiska kvalitetsarbetet (Brunner Cederlund, 2020) och Redovisning av uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likvärdighet (Skolverket 2020:545).

Skrivna case

Som ett led i att generera kritiska frågor kring systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i deltagarnas olika verksamheter användes bland annat case. Varje deltagare, eller i något fall två deltagare från samma huvudman, bidrog med en kortfattad skriftlig beskrivning av hur organisationen hanterat utmaningen med att balansera i spänningsfältet mellan utveckling och kontroll inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Beskrivningarna kunde utgöras av ett händelseförlopp eller en specifik situation som framtvingar ett ”görande” från olika aktörer inom den egna organisationen. Fokus i beskrivningen låg på ”görandet” dels för att synliggöra det systematiska kvalitetsarbetets praktik, dels för att få inblick i vilka aktörer som skapar och upprätthåller en sådan praktik. Dessa case analyserades sedan gemensamt med WPR som analysverktyg (Bacchi & Eveline, 2010). De frågor som fokuserades i WPR-analysen var 1)Vad är problemet bakom utmaningen? 2) Vilka aktörer är medskapare av det systematiska kvalitetsarbetets praktik och vad gör respektive aktör? 3) Vilka mekanismer/strukturer/kulturer/krafter ligger till grund för de olika aktörernas handlingar och får därigenom inflytande över organiseringen av SKA?

Pilotstudier (intervjuer, dokumentstudier)

Utifrån ovan nämnda case skrev samtliga deltagare var sin reflekterande text där de beskrev och motiverade vilka problem och utmaningar som de fann vara av särskilt intresse och vilka frågeställningar de önskade fördjupa sig i. Texterna tematiserades och denna indelning utgjorde sedan grunden för nätverkets vidare arbete i form av två olika pilotstudier.

Intervjuer

Tema 1

I Tema 1 samlades ungefär hälften av nätverksdeltagarna för att fokusera på studier kring följande frågor: Vad menar vi med kvalitet i systematiskt kvalitetsarbete? Hur materialiseras dessa föreställningar om kvalitet i olika mätpraktiker? Hur kommer kvalitet till uttryck i indikatorer osv? Vad sker med det omätbara? Hur är mätvärden ett mått på kvalitet? Vad har förvaltningar och politik för syn på kvalitet och vilka praxisteorier (teorier som också kommer till uttryck i förvaltningarnas praktik) ligger till grund för det?

Deltagarna i gruppen genomförde under hösten 2020 intervjuer med kommunala ledningspersoner som ingår i förvaltningsnivåns systematiska kvalitetsarbete. Syftet var att få en bild av hur begreppet kvalitet Sammanlagt gjordes 14 intervjuer med utgångspunkt i en gemensamt framtagen intervjuguide med följande frågor: Vad är det för kvalitet som förvaltningen efterfrågar i SKA? Hur ser huvudmannen på kvalitet (vad utmärker/kännetecknar idéerna om kvalitet)? Vilken kvalitet följer huvudmannen inte upp? Vilken kvalitet skulle du vilja att huvudmannen följer upp?

Intervjuerna kodades enskilt med en kodnyckel som togs fram för kvalitativ analys, och en gemensam kvalitativ analys inleddes. Intervjuerna visade en stor variation av sätt att tolka innebörden av kvalitet i utbildning och också stora svårigheter för många informanter att sätta ord på vad som menas med kvalitet.

Dokumentstudier

Tema 2

I Tema 2 samlades ungefär hälften av nätverksdeltagarna för att initialt fokusera på följande frågor: Kvalitetsarbetets teori och praktik. Hur organiseras, styrs och leds det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå? Vilka föreställningar, perspektiv och teorier formar huvudmannens organisering, styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet? Vilka skillnader finns mellan förvaltningars och verksamheters syn på roller och ansvar i kvalitetsarbetet, och vilka konsekvenser får dessa skillnader? Hur kan huvudmannen agera för att skapa förståelse, mening, delaktighet och engagemang för verksamheters systematiska kvalitetsarbete?

Deltagarna analyserade därefter sina egna kvalitetsplaner eller verksamhetsplaner framförallt utifrån frågeställningen: Vilka föreställningar, perspektiv och teorier formar huvudmannens organisering, styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet? Texterna analyserades med inspiration från Bacchi och med stöd av exempel på diskursanalys som forskarna genomförde på ett av dokumenten. Deltagarna delade med sig av dokumenten och sina analyser inför träffarna för att möjliggöra konstruktiv diskussion och reflektion. Flera gemensamma utmaningar kunde identifieras under arbetets gång gällande kvalitetsarbete och dess styrning som utgjorde underlag för den framtida forskningsskissen.

Lärdomar

Det ursprungliga upplägget med halvdagsträffar tog hänsyn till att flera deltagare hade relativt lång resväg och att det därför var gynnsamt med färre och lite längre tillfällen. Dessutom var tanken att gemensamma fikapauser och möjlighet att äta lunch tillsammans innan eller efter mötet skulle bidra till att nätverksdeltagarna också skulle lära känna varandra och skapa möjlighet för mer informella samtal. Den plötsliga omläggningen till digitala träffar, bristande erfarenhet av och kunskap om vad som är ett gynnsamt upplägg för digitala möten samt svårighet att hitta nya gemensamma mötestider gjorde att nätverket höll fast vid de planerade halvdagsträffarna. I efterhand kan konstateras att kortare och tätare digitala möten hade varit att föredra och sannolikt hade ökat möteseffektiviteten.

Processledaren genomförde individuella avstämningsmöten med samtliga deltagare efter tre nätverksträffar. Vid dessa framkom att deltagarna genomgående var nöjda med urvalet av texter, att nätverket hållit sig till syftet samt att deltagarna varit väl förberedda och tagit aktiv del i diskussionerna. Det fanns också en samsyn kring att utmaningarna bestod i att gå mer på djupet för att kunna formulera forskningsfrågor och ett behov av att skapa förutsättningar för detta, exempelvis genom att arbeta i mindre konstellationer.

Beslutet att dela upp den stora gruppen i två mindre basgrupper var gynnsamt utifrån att samtalen fick ett ökat djup då de utgick från deltagarnas gemensamt formulerade frågeställningar och att deltagarna i basgrupperna också lärde känna varandra bättre samt vågade utmana varandra mer i samtalen. För att få inblick i varandras arbete i de olika grupperna användes även tvärgruppsdiskussioner. En nackdel med uppdelningen var att processledaren inte kunde leda, hålla samman och dokumentera arbetet på samma sätt som tidigare. Denna roll föll istället till stor del på forskarna som därmed lade mycket tid på förberedelse- och efterarbete vid respektive träff samtidigt som de också fick hantera rollen som samtalsledare. Övriga deltagare var varken involverade i planeringsarbetet eller som samtalsledare, vilket bidrog till en upplevelse av minskad jämbördighet inom nätverket. Ett sätt att dokumentera nätverkets möten och samtal hade varit att spela in dem då de ägde rum via Zoom, men tyvärr insåg vi denna möjlighet för sent. Som en konsekvens av att forskarna fick lägga mycket kraft och energi på för- och efterarbete av träffarna, förutom att vara samtalsledare, räckte inte den avsatta tiden till att formulera en forskningsskiss förrän inför sista mötestillfället.

Deltagarna menar att nätverket fyllt en viktig funktion då det fokuserat på förvaltningsnivåns praktik och specifika utmaningar inom det systematiska kvalitetsarbetet, vilket de har begränsade möjligheter att diskutera och reflektera kring inom ramen för sina ordinarie uppdrag. Textseminarierna och möjligheten att tillägna sig olika teorier som bidrar till att belysa och problematisera den egna praktiken är också något som flera lyfter som positivt och nätverket uppfattas  och uppskattas som ett forum för kollegialt lärande. Utmaningen har varit att formulera gemensamma frågeställningar att gå vidare med i en forskningsstudie och denna process blev mer utdragen än förväntat, sannolikt på grund av de omständigheter som pandemin inneburit.

Resultat och framtida samverkan

Nätverkets arbete i form av textseminarier, diskussioner, empiriinsamlingar och analyser har mynnat ut i en forskningsskiss som kommer att ligga till grund för en kommande studie, forskningsansökan och ett nytt ULF-avtal. Forskningsskissen formulerades initalt av de fyra forskarna vid Malmö universitet med utgångspunkt i de samlade erfarenheterna från nätverket och de frågor som utkristalliserades genom nätverksarbetet. Skissen beabetades sedan vidare i samarbete mellan ytterligare några av nätverksdeltagarna.

Ett fortsatt samarbete planeras med avstamp i nämnda forskningsskiss från hösten 2021. Flertalet skolhuvudmän har uttryckt avsikt att fortsätta.

Referenser

Bacchi, C. & Eveline, J. (2010). Approaches to gender mainstreaming: What’s the problem represented to be? I Mainstreaming politics: Gendering practices and feminist theory (s.111-137). University of Adelaide Press.

Bergh, A. och Rosén, M. (2019). De villkorade utbildningskvaliteterna.

Brunner Cederlund (2020). Att leda eller ledas. Förskollärarnas röst i det systematiska kvalitetsarbetet. Masteruppsats. Uppsala universitet.

Czarniawska, B. (2015). En teori om organisering. Lund: Studenlitteratur.

Mukhtar-Landgren & Altermark (2018) Kollegialt lärande i förskolan

Skolverket (2020). Redovisning av uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likvärdighet. Skolverket 2020:545.

Publicerat

Att gräva efter historien på riktigt

På en höjd mellan Staffanstorp och Lund är den oansenliga platsen Uppåkra belägen. Vad blotta ögat inte kan se i landskapet är att denna plats historiskt sett är av stor betydelse. I själva verket döljer sig här ett geografiskt, socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt centrum i den långa historiska utvecklingen av medeltida och moderna samhällen i dagens Öresundsregion. Uppåkras historia går hela vägen tillbaka till vikingatid och ännu längre.

Vi, Pär och Per, har som forskare och pedagoger haft den stora förmånen att under drygt ett år följa ett antal elever som bjudits in att delta i utvecklingen av ett pedagogiskt arbete omkring de pågående arkeologiska utgrävningarna på denna historiska plats. Eleverna från olika skolor i regionen besöker arkeologiskolan i Uppåkra och gräver på riktigt efter historien i den skånska myllan. Ett av de kanske mest uppseendeväckande fynden som hittills gjorts av en elev, Inez, är en tvåtusen år gammal mjölktand från ett barn.

När vi först hörde talas om den arkeologipedagogiska verksamheten väcktes direkt vår nyfikenhet och begär efter att bättre förstå hur elever lär sig när de gräver arkeologiskt, tillägnar sig historiska kunskaper och använder sitt språk för att ta sig an upplevelser och utmaningar på plats i Uppåkra

Under hösten fokuserarade vi på att följa en skolklass lite närmare genom att göra lektionsbesök på skolan och hålla fokusgruppsintervjuer med några av eleverna samt följde klassen när de grävde arkeologiskt på Uppåkra. Vi följde upp klassens besök med nya fokusgruppsintervjuer. Vi spelade då upp några utvalda filmsekvenser för eleverna (stimulated-recall-metod) för att få syn på och bättre förstå vad eleverna tänkte och upplevde vid besöket och vad de menar hände när de på riktigt fick gräva efter historien.

Efter höstens materialinsamling i ULF-projektet Att skapa upplevelsebaserad pedagogik för alla elever, har vi nu också hunnit med att presentera de preliminära forskningsresultaten för ett antal universitetslärare, forskare och lärarstudenter i Buenos Aires. Det blev möjligt inom ramen för vårt mångåriga internationella utbyte mellan Malmö universitet och Universidad Nacional de San Martin, Buenos Aires, Argentina.

Nu återstår bara för oss forskare att sätta ord på vad dessa elevers erfarenheter betyder, vilka upplevelser de gjort i mötet med den riktiga utmaning som det innebär att på riktigt gräva efter Uppåkras historia. Vi vill återkomma för att i ord och text beskriva vad vi menar att eleverna har upplevt och vilket lärande det tycks ha inneburit. Vi vill speciellt fokusera på vilka frågor som eleverna bar med sig in i det arkeologiska grävandet och vilka frågor de har utvecklat och formulerat efter besöket på Uppåkra.

Pär Widén och Per Dahlbeck

Publicerat

Hur resonerar mellanstadie-elever om komplexa miljöfrågor?

Källa: Colourbox. Fotograf Kitsanakorn Maneerat

Inom ett samverkansprojekt mellan Malmö stad och Malmö universitet benämnt Känsla av sammanhang och agency i relation till lokala och globala utmaningar har vi undersökt hur mellanstadie-elever resonerar om komplexa miljöfrågor, eller wicked problems.

Vår utgångspunkt är ett intresse för att förstå hur kan det komma sig att mänskligheten är så handfallen och oförmögen att hantera frågor som t.ex. klimatförändring? Möjligen beror det på att frågorna är genuint komplexa där naturvetenskap och värderingar dels skiljer sig åt på många punkter och dels finns en viss osäkerhet. Exempelvis är vetenskapen överens om att klimatet påverkas och jordens medeltemperatur höjs på grund av människans handlingar, men hur klimatet kommer att påverkas är fortfarande oklart. Vidare så ger förslagen till åtgärder upphov till politiska och värderingsmässiga kontroverser.

Genom att genomföra workshops med processdrama där olika miljörelaterade wicked problems bearbetas har vi fått en mer varierad bild av hur mellanstadieelever resonerar om sådana frågor. Innehållet i de tre workshoparna, på två olika skolor, har tagits fram tillsammans med lärare och elever. De första två hade samma innehåll på båda skolorna: ”ekologisk, konventionell/lokal matproduktion ” och ”anpassning till en höjning av havsnivån”. Därefter genomfördes en utvärdering med elever, lärare och forskare vilket gav upphov till förslag på olika innehåll på de två skolorna: ”ätande av kött – ett miljödilemma” respektive ”utrotning av djur pga. avskogning”.

Workshoparna började med en kortare introduktion till ämnesområdet av lärare eller forskare och därefter en gruppaktivitet där elever fick roller. När det gäller matproduktion spelade eleverna odlare (konventionella respektive ekologiska) samt affärsägare. Vid gruppdiskussionen om höjning av havsnivå fick eleverna tre alternativ för att möta hotet om höjda vattennivåer att ta ställning till och argumentera utifrån: flytta hela samhället från havet, bygga om husen eller bygga skyddsvallar.   

Analysen av samtalen under själva workshoparna och meta-diskussioner om dessa och framtida workshoppar har fokuserat på hur eleverna hanterar frågornas komplexitet, osäkerhet och de känslor som detta kan ge upphov till. Analysen är precis påbörjad men den preliminära slutsatsen är att elever i mellanstadie-åldern engageras av processdrama, bland annat eftersom det ger en möjlighet att leva sig in i och resonera från flera olika perspektiv. När det kommer till typen av och kvalitén i elevers gruppsamtal hävdar den engelske forskaren Niel Mercer dels att konstruktiva gruppsamtal är svåra att genomföra eftersom elever ofta inte vet vilken typ av samtal de förväntas föra. Mercer har föreslagit att samtalen oftast följer tre typer:

a) monologiska samtal (”jag tycker så och du tycker si … vi är inte överens”),

b) kumulativa samtal (eleverna bygger på varandras idéer för att lösa en uppgift)

c) utforskande samtal (elever frågar varandra, motiverar, granskar, argumenterar etc)

Samtalen som förts under detta projekt pekar på att ”kumulativa” samtal är vanligast, dvs. eleverna löser uppgiften genom att nå konsensus. Verkligt ”utforskande” samtal, dvs. att elever ber varandra om exempel, argument, dataunderlag etc. uppstår ibland. Detta kan triggas av lärarens kommentarer men oftast av det existerar olika synsätt på frågan inom samtalsgruppen. 

Undervisning som är utmanande, utforskande och verkligt meningsskapande är viktig när det gäller komplexa framtidsfrågor som ibland negligeras och förnekas av konservativa krafter. Frågan om klimatförändring och dess konsekvenser är en sådan. Att bara föreläsa om den vedertagna vetenskapliga synen på frågan räcker inte utan det behövs också aktiviteter som triggar perspektivtagande och utmaningar av förgivettagnaden. Drama och rollspel på vetenskaplig grund kan engagera elever och sätta i gång tanke- och värderingsprocesser med potential att förändra.

Ansvariga från Malmö universitet är Valentina Pivotti, doktor i miljövetenskap och Clas Olander, professor i naturvetenskapernas didaktik. 

Publicerat

Tre didaktiska nätverk under uppstart!

Nu är ansökningsprocessen för didaktiska nätverk över och dekan fattade innan sommaren beslut om vilka av de tretton inkomna ansökningarna som beviljats medel inom ULF försöksverksamhet på Malmö universitet. De skolhuvudmän som Mau samarbetar med i försöksverksamheten ingick i beslutsprocessen och är i detta nu, precis som vi på fakulteten Lärande och samhälle, i färd med att hos alla berörda förankra samarbetets syfte och de förväntningar och åtaganden som följer .

Beslutet innebär att Mau tillsammans med fem skolhuvudmän från regionen startar upp tre didaktiska nätverk i vilka yrkesverksamma grundskollärare och gymnasielärare och forskare och lärare från Mau regelbundet kommer att mötas under två läsår framöver. Idén är att deltagarna under denna tid ska träffas åtminstone sex till åtta gånger och tillsammans definiera och utveckla kunskap om specifika undervisningsnära, didaktiska problem och dilemman inom ett gemensamt intresseområde. På så sätt knyter vi forskare och lärare vid Mau närmare yrkesverksamma lärare inte bara kring studenternas VFU utan också för att bedriva forskning. Vi tror att detta kan vara ett fruktbart sätt att formulera och studera intressanta forskningsfrågor som både bottnar i skolverksamhetens utmaningar och som har potential att utveckla våra lärarutbildningar.

De områden som nätverken kommer att arbeta med är Svenskämnets didaktik, Proportionella resonemang i matematik samt Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. Sammanlagt ingår tretton lärare från Mau och ett fyrtiotal lärare från de fem huvudmännen. Samarbetsavtal mellan Mau och de fem skolhuvudmännen är i färd att skrivas under i detta nu och nätverken siktar på att ha sina första nätverksträffar i oktober 2019.

Publicerat

Intensivt, roligt men inte enkelt

Under vårterminen 2019 har två workshops med intresserade skolhuvudmän genomförts på Malmö universitet. Den första ägde rum den 10 januari och den följdes av en andra, fördjupande workshop den 1 mars. Inbjudan att delta gick ut till samtliga utbildningsförvaltningar som Lärande och samhälle i olika sammanhang samarbetar med (t.ex. verksamhetsförlagd utbildning). Elva kommuner och en fristående huvudman har hittills medverkat i diskussionerna! 

Fokus för båda dessa workshops har varit  att ta fram förslag på modeller för samverkan för praktiknära forskning att genomföra i Malmö universitets ULF försöksverksamhet. Parallellt har diskussioner förts i fakultetens samordningsgrupp, strategigrupp och senast även i forskningsrådet. Sammanlagt är det tre samverkansmodeller, som reviderats ett flertal tillfällen under resans gång, som vi hoppas att pröva: modeller för kombinerad tjänst, en modell för samverkan mellan lärar- och forskarnivå och en för samverkan med förvaltningsnivå. Målet är att vara igång med åtminstone två av modellerna hösten 2019. Sammanfattningsvis så här långt har det varit intensivt tankearbete, många roliga och konstruktiva diskussioner – men absolut inte helt enkelt att få ihop. Ribban har vi satt högt för det här vill vi verkligen ska bli bra!