En gemensam forskningsmiljö Malmö stads utbildningsförvaltningar och Lärande och samhälle

Malmö stad och Malmö universitet har nu en överenskommelse om att utveckla en gemensam forskningsmiljö med temat Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola.

Staden och universitetet har ett gemensamt behov av att utveckla kunskap om hur Malmös förutsättningar, såsom stora socioekonomiska skillnader och kulturell och språklig diversitet, påverkar uppväxtvillkor, utbildningsförutsättningar och studieresultat. För detta har Malmö stads utbildningsförvaltningar och Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet inlett ett samarbete kring en forskningsmiljö med syfte att bidra till gemensam kunskapsproduktion inom ramen för ULF (Dnr- LED 2021/703).

Utgångspunkten för miljön är att forskning ska ske i samverkan mellan forskare, pedagoger och ledning på förskolor, skolor och andra verksamheter.  Målet är att utveckla undervisning och lärande på vetenskaplig grund, men också att utveckla modeller och metoder för att bedriva praktiknära forskning. Ett led i samarbetet är en seminarieserie som startades läsåret 2020-2021 med syfte att utgöra en mötesplats för samverkan mellan staden och universitetet. Andra delar av samarbetet handlar om gemensamma publikationer, spridning av beprövad erfarenhet samt ansökningar om externa medel för forskningsinsatser. Ett led i detta är utlysning av medel för medarbetare på fakulteten för Lärande och samhälle med syfte att utveckla i kunskap i samverkan. Projekt som hittills har fått medel fokuserar sådant som lässtimulerande och språkutvecklande arbete, känsla av sammanhang och agency i relation till lokala och globala utmaningar samt samverkan kring matematikundervisning. Därtill  finns ett så kallat Flexit-projekt om skolors och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken.

För mer information kring forskningsmiljön, kontakta Anne Harju, vetenskaplig ledare för miljön

För mer information om samverkansavtalet mellan Malmö stad och Malmö universitet kontakta Margareta Serder, vicedekan för samverkan vid Lärande och samhälle

De didaktiska ULF-nätverken fortsätter i höst

September 2021 är här och vi kan nu glädjas åt minst två saker. Det ena är att vi har nått långt mot målen för våra första ULF-avtal och det andra är att ULF-avtalen för de didaktiska nätverken mellan Mau och ett flertal skolhuvudmän förlängts.

För ULF-nätverket Proportionella resonemang i matematik var målen i föregående ULF-avtal (ht2019-vt2021) att nätverket skulle resultera i minst ett utbildningsvetenskapligt forskningskonferensbidrag och ett konferensbidrag till en praktikorienterad konferens. Vi kan konstatera att vi uppfyllt detta genom att presentera bidrag dels vid Lärarnas Skolutvecklingskonferens 2021 i Helsingborg och dels vid forskarkonferensen NoFa8 (Nordisk Fackdidaktik) i Bergen 2021. Som titlarna anger, så beskriver det ena bidraget hur vi organiserade arbetet och det andra några av de FoU-resultat vi uppnådde. Läs gärna!

  • Elvstam, M.-C., Zaboli, G., Petersson, J., Rosenberg, A., Schoug, A., Dima, D., … Munther, O. (2021). Att organisera praktiknära skolforskning som ömsesidigt samarbete lärosäte-skolor. Presenterad vid Lärarnas skolutvecklingskonferens, 16 April 2021. Kan hämtas på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41913
  • Petersson, J., Conde, R., Dahl, J., Jakobsson, M., Andersson, P., Beben, M., … Zaboli, G. (2021). Teaching dimensional analysis in secondary school mathematics. Abstract Book nofa8. Presenterad vid NOFA8 – The 8th Nordic Conference on Subject Education. Kan hämtas på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42250

Ska man vara efterklok, så hade vi ambitionen att ägna oss åt forskning, skolutveckling och lärarutbildning. Tanken med den tredje av dessa ambitioner – lärarutbildning – var i vårt fall att kunna samordna ULF-nätverkets aktiviteter med studenternas VFU och examensarbeten, men detta lyckades vi tyvärr inte få till av olika anledningar.

Vi gläds även åt att ULF-avtalet för vårt nätverk har förlängts till perioden ht2021-vt2023 och dessutom med lärare från Lunds kommun som nya deltagare utöver lärare från de tidigare deltagande kommunerna Helsingborg, Lomma och Vellinge. Den utvecklingsmässiga ambitionen som vi överenskommit i avtalet är ett gemensamt lärande och kunskapsspridning inom våra respektive verksamheter när det gäller undervisning och lärande om proportionella resonemang i matematik. Det forskningsmässiga målet är att vi åstadkommer “minst en publikation, vetenskaplig eller populärvetenskaplig”. Vi är övertygade om att vi kommer att uppfylla detta mål med råge. Bland annat har Jöran under sommaren 2021 författat och skickat in en artikel till en forskningstidskrift och ett bidrag till matematikbiennalen 2022 vid Linnéuniversitetet.

Vårt första nätverksmöte med deltagande lärare blir i mitten av september 2021 då vi ser fram emot att träffa både nytillkomna lärare i nätverket och alla de som fortsätter.

/Jöran Petersson. Nätverksledare för ULF-nätverket vid Malmö universitet om proportionalitet i matematiken.

Nu går vi vidare med ULF!

Idag kom ett riktigt glädjande besked: Malmö universitet och de skolhuvudmän som ingår i Maus försöksverksamhet ULF beviljas extra verksamhetsmedel för 2021. Dessa medel bidrar till att vi kan förlänga och fortsätta det inledda arbetet i det som hittills varit en försöksverksamhet, och som vi nu ska arbeta för att permanenta. Det just vi sökt och alltså fått medel för är en pott tid till alla de som medverkar i ULF tillsammans med oss – både på Malmö universitet och på deltagande skolor.

I Maus ULF-försöksverksamhet har vi arbetat på många fronter, så det kan vara på sin plats med en kort överblick. Till att börja med har vi tre didaktiska nätverk: ett i Svenskämnets didaktik, ett om Proportionella resonemang i matematik och ett om Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. I dessa nätverk, som startades 2019, ingår lärare som arbetar i senare delen av grundskolan eller gymnasieskolan samt forskare och lärare inom lärarutbildningarna på Mau. Tillsammans undersöker och fördjupar de sig i didaktiska utmaningar inom sina gemensamma intresseområden för att bidra till en vetenskaplig grund i undervisning både i skolan och på lärarutbildningen. Sammanlagt i de tre nätverken är det tolv forskare/lärarutbildare från Mau och ca 40-tal lärare från totalt sex skolhuvudmän som medverkar – Helsingborg, Kunskapsskolan, Lomma, Malmö stad, Svedala och Vellinge.

Utöver det finns ett nystartat nätverk under namnet Didaktisk modellering i förskola med Lunds, Staffanstorps och Vellinge kommun (med totalt över 40 deltagare – förskollärare, rektorer och lärarutbildare/forskare), samt ett nätverk som vi valt att kalla för Förvaltningsnivåns unika utmaningar. I det senare ingår de flesta av de skolhuvudmän som redan nämnts – och i en framtida fortsättning finns säkerligen plats för fler. Slutligen har vi under ULF-paraplyet på Mau ett ULF-avtal med Malmö stad för att bygga upp en gemensam forskningsmiljö, kallad Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet*.

För alla dessa olika ULF-verksamheter (förutom förskolenätverket eftersom det är helt nytt) arbetar vi denna vårtermin med att utvärdera och lära oss av det vi hittills gjort – bland annat med hjälp av enkäter till alla medverkade och deras rektorer/chefer – för att därefter skriva om och förnya de ULF-avtal vi ingick för snart två år sedan. Vi siktar på att ha kommit dit innan sommaren. Och att forskningspropositionen nu föreslår att den forskning och utveckling i samverkan som går under namnet ULF ska permanentas gör detta arbete både spännande och viktigt!

Margareta Serder, vicedekan vid Fakulteten lärande och samhälle, med övergripande ansvar för att utveckla Maus ULF-verksamhet

*Oftast använder vi den här bloggen för att förmedla vad som sker i de olika nätverken och samarbetena, så den intresserade kan bläddra sig bakåt i tiden här på bloggen för att få veta mer.

Snart ett läsår med ULF: rapport från ett didaktiskt nätverk

Att vara med i ULF-projektet är mycket intressant och givande. För min del rör det sig om matematikundervisning och vårt arbete har utvecklat min praktik, och kanske viktigare, givit mig inspiration att fortsätta den resan. Kan låta lite ”skönmålat”, men så är det.

Vi inom gruppen har arbetat med inriktning på proportionella resonemang inom matematik. Under våren har vi, och kommer ha, fokus på analys av elevlösningar. Dessa kommer från övningar som givits till oss vid möten och/eller skapats av lärare i gruppen och senare använts i våra respektive elevgrupper. Det har gett oss ett stort och variationsrikt material som varit intressant att analysera. De olika bakgrunderna som respektive elevgrupp, skola samt lärare har, medför förståelse för olika utmaningar och lärsituationer. Det har också givit kunskaper och upptäckter om vad inom proportionella resonemang som är svårt för eleven samt tankar om hur vi kan möta dem på bästa sätt inom detta område.

Inför nästa träff ska vi samla in elevlösningar och kategorisera dem. Kategorierna innehåller exempelvis: olika lösningsmetoder eleven nyttjat, indikation av nivå på förståelse hos eleven, typ av lösning, påbörjad lösning, etc. Målet är att inhämta data som ger oss möjlighet att få en bredare bild, alltså närma oss kvantitativ analys, av området. Är detta svårt? Det kan exempelvis bli korrekta enheter och korrekta beräkningar, korrekta enheter och ej korrekta beräkningar, ej korrekta enheter och ej korrekta beräkningar. Så långt är utmaningarna inte så stora. Men elevlösningarna kan innehålla olika lösningstyper, som skiljer sig lite åt men ändå inte tillräckligt för att definitivt säga att de ligger inom olika kategorier. Kvaliteten på redovisningen varierar. Att en elev kommit en bit på vägen i sin lösning går att se på många olika sätt. Lägger vi till alla dessa varianter samt att lösningskategorierna ska vara så tydliga att olika lärare för det mesta ska kategorisera en elevlösning på samma sätt, så blir det lite svårare men också intressant.

I arbetet med denna analys ingår även arbete med att utveckla analysdelen genom att titta på kategorierna, se om de är representativa samt arbeta på att införa nya relevanta kategorier. När vi jobbar med detta kommer vi också diskutera modellens styrkor och svagheter.

Förhoppningsvis får vi en metod som skapat, och kommer skapa, mer underlag för att se var eleverna har styrkor och svårigheter. Ett intressant steg framåt och jag ser fram mot att se var vi landar.

Nicklas Lindén, medverkande lärare från Sundsgymnasiet i Vellinge.

Nätverk för förvaltningsnivåns unika utmaningar

I november startar ett fjärde nätverk inom ULF försöksverksamhet på Lärande och samhälle. Sju utbildningsförvaltningar är med: Helsingborg, Hässleholm, Landskrona, Kunskapsskolan, Malmö stads gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning, Vellinge och Svedala. Denna gång handlar det om ett nätverk för personer i förvaltningsledningen vars funktioner är kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå.

Syftet med nätverket är att utveckla fördjupad kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet, som är lagstadgat sedan tidigt 2000-tal, ligger till grund för beslut om resursfördelning, kompetens- och annan verksamhetsutveckling och är därför att betrakta som en nyckelaktivitet i utbildningssystemet. Tanken är att nätverket ska möjliggöra kritisk reflexivitet och idéutbyte, vilket i sin tur ska generera att kritiska frågor kring kvalitetsarbete formuleras och bearbetas. Målet är att forskningsprojekt i samverkan initieras under försöksperioden med sikte på att utvecklas till externt finansierade forskningsprojekt. I enlighet med hur Sveriges universitets- och högskoleförbund tolkar sitt samverkansuppdrag[1] är avsikten att denna samverkan ska leda till såväl partnernytta, lärosätesnytta som samhällsnytta.

Sammanlagt har nätverket tolv medverkande från skolhuvudmännen och fem från Mau.


[1] Sveriges universitets- och högskoleförbund (2019): Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer.

Tre didaktiska nätverk under uppstart!

Nu är ansökningsprocessen för didaktiska nätverk över och dekan fattade innan sommaren beslut om vilka av de tretton inkomna ansökningarna som beviljats medel inom ULF försöksverksamhet på Malmö universitet. De skolhuvudmän som Mau samarbetar med i försöksverksamheten ingick i beslutsprocessen och är i detta nu, precis som vi på fakulteten Lärande och samhälle, i färd med att hos alla berörda förankra samarbetets syfte och de förväntningar och åtaganden som följer .

Beslutet innebär att Mau tillsammans med fem skolhuvudmän från regionen startar upp tre didaktiska nätverk i vilka yrkesverksamma grundskollärare och gymnasielärare och forskare och lärare från Mau regelbundet kommer att mötas under två läsår framöver. Idén är att deltagarna under denna tid ska träffas åtminstone sex till åtta gånger och tillsammans definiera och utveckla kunskap om specifika undervisningsnära, didaktiska problem och dilemman inom ett gemensamt intresseområde. På så sätt knyter vi forskare och lärare vid Mau närmare yrkesverksamma lärare inte bara kring studenternas VFU utan också för att bedriva forskning. Vi tror att detta kan vara ett fruktbart sätt att formulera och studera intressanta forskningsfrågor som både bottnar i skolverksamhetens utmaningar och som har potential att utveckla våra lärarutbildningar.

De områden som nätverken kommer att arbeta med är Svenskämnets didaktik, Proportionella resonemang i matematik samt Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. Sammanlagt ingår tretton lärare från Mau och ett fyrtiotal lärare från de fem huvudmännen. Samarbetsavtal mellan Mau och de fem skolhuvudmännen är i färd att skrivas under i detta nu och nätverken siktar på att ha sina första nätverksträffar i oktober 2019.

ULF-utlysning “Didaktiska nätverk” på gång i maj

Nu är utlysningstexten i det närmaste klar – och kommunicerad med såväl prefekter och lokal samordningsgrupp för ULF på Mau och med personer från de kommuner och fristående huvudmän som vi arbetat fram modellen “Didaktiska nätverk” med. Utlysningen på en miljon kronor ska ge tid för 2-3 grupper av lärare och forskare på Lärande och samhälle att ingå i lika många nätverk tillsammans med lärare och lektorer på skolor/förskolor från skolhuvudmän i denna samverkan. Modellen innebär att deltagarna i nätverket regelbundet träffas (tex 3-4 gånger per läsår med start någon gång under läsåret 2019-2020) och tillsammans definierar och utvecklar kunskap om specifika undervisningsnära, didaktiska problem och dilemman inom ett gemensamt intresseområde. Därigenom formuleras frågeställningar som också kan undersökas av nätverkets deltagare. Kunskapen förväntas i sin tur bidra till utveckling av lärarutbildning, undervisning/verksamhet i skolan/förskolan och gemensamma forskningsprojekt.

Utlysningen skickas ut till LS personal fredagen 26 april och stänger den 17 maj. Hoppas på många och spännande ansökningar!

ULF Bazar, forskarskoleansökan och ny ULF-workshop

För närvarande pågår en mängd aktiviteter som alla har samma mål: att LS till  hösten 2019  tillsammans med ett antal huvudmän ska kunna vara igång med att pröva de tre samverkansmodeller som gemensamt arbetats fram: modeller för kombinerade tjänster (modell A), nätverk för lärare och forskare (modell B) samt en mötesplats för forskare och förvaltningsnivå (modell C).  Många är de bitar som ska falla på plats, men en efter en så gör de faktiskt det!

Ett axplock om sådant som hänt: Den 25 mars var det “ULF Bazar” på LS, vilket innebar att Uppsalanodens alla nio lärosäten tillsammans med respektive samverkanshuvudmän träffades. Drygt ett 40-tal personer från noden deltog för att bland annat diskutera dilemman som identifierats i samarbetet hittills: hur kan gemensamma forskningsmiljöer egentligen se ut, och hur kan det som framkommer i huvudmännens systematiska kvalitetsarbete göras om till forskningsfrågor? Tack till alla som bidrog till att det blev så givande samtal denna dag!

Från februari till början av april har också ett intensivt arbete pågått i Uppsalanoden med att skriva fram en forskarskoleansökan (med starkt samverkansfokus) till Vetenskapsrådets utlysning för forskarskolor för lärarutbildare. Åtta lärosäten gick ihop i en ansökan som vi åtminstone själva till sist blev riktigt nöjda med! Lunds universitet är huvudsökande. I november får vi besked och de forskarskolor som beviljas medel har planerad start hösten 2020. 

Den 2 maj är det ny workshop inplanerad, och då kommer det vi kallat modell C, dvs samverkan på förvaltningsnivå, vara i fokus. En handfull nytillkomna forskare från LS kommer då också att delta med syfte att tillsammans med intresserade huvudmän arbeta fram hur den här samverkansformen konkret ska se ut. Inbjudan har skickats ut internt på LS, samt till alla de huvudmannarepresentanter som ingått i tidigare workshops. 

Intensivt, roligt men inte enkelt

Under vårterminen 2019 har två workshops med intresserade skolhuvudmän genomförts på Malmö universitet. Den första ägde rum den 10 januari och den följdes av en andra, fördjupande workshop den 1 mars. Inbjudan att delta gick ut till samtliga utbildningsförvaltningar som Lärande och samhälle i olika sammanhang samarbetar med (t.ex. verksamhetsförlagd utbildning). Elva kommuner och en fristående huvudman har hittills medverkat i diskussionerna! 

Fokus för båda dessa workshops har varit  att ta fram förslag på modeller för samverkan för praktiknära forskning att genomföra i Malmö universitets ULF försöksverksamhet. Parallellt har diskussioner förts i fakultetens samordningsgrupp, strategigrupp och senast även i forskningsrådet. Sammanlagt är det tre samverkansmodeller, som reviderats ett flertal tillfällen under resans gång, som vi hoppas att pröva: modeller för kombinerad tjänst, en modell för samverkan mellan lärar- och forskarnivå och en för samverkan med förvaltningsnivå. Målet är att vara igång med åtminstone två av modellerna hösten 2019. Sammanfattningsvis så här långt har det varit intensivt tankearbete, många roliga och konstruktiva diskussioner – men absolut inte helt enkelt att få ihop. Ribban har vi satt högt för det här vill vi verkligen ska bli bra!