Nu har vi kommit ig\u00e5ng med v\u00e5ra observationer av svenskundervisning! I n\u00e4tverket Svensk\u00e4mnets didaktik \u00e4r grundtanken att svenskl\u00e4rare i grundskolans \u00e5r 7-9 och p\u00e5 gymnasiet ska observera svensk\u00e4mnet i \u00e4mnesl\u00e4rarprogrammet p\u00e5 Malm\u00f6 universitet och vi som undervisar p\u00e5 \u00e4mnesl\u00e4rarprogrammet ska observera svenskundervisning i skolan.<\/p>\n\n\n\n
Under v\u00e5ren har vi genomf\u00f6rt de f\u00f6rsta observationerna, d\u00e4r n\u00e5gra fick g\u00f6ras digitalt via videokonferensverktyget Zoom, eftersom universitetet gick \u00f6ver till distansundervisning redan i mars. Vid en f\u00f6rsta analys kunde vi se m\u00e5nga likheter mellan undervisningen p\u00e5 skolorna och p\u00e5 l\u00e4rarutbildningen. Elev- och studentaktiviteten \u00e4r stor och utg\u00e5r ifr\u00e5n l\u00e4rarens ramar d\u00e4r eleverna\/studenterna f\u00e5r bearbeta stoffet i grupp- och helklass genom till exempel diskussioner men \u00e4ven gestaltning. Det finns en textbredd i olika avseenden i b\u00e5da utbildningarna till exempel lyrik, dramatik, ess\u00e4, sakprosa, romaner, film och serieromaner. Vi l\u00e4ser b\u00e5de klassiska kanoniserade verk och popul\u00e4rkulturella texter. Samtidigt uppfattade n\u00e5gra av oss svensk\u00e4mnet som ett i h\u00f6g utstr\u00e4ckning muntligt \u00e4mne. \u00c4mnesspr\u00e5k och \u00e4mnesbegrepp anv\u00e4nds (fr\u00e4mst av l\u00e4raren) och vi kunde \u00e4ven se att undervisningsinneh\u00e5llet \u00e4r kopplat till en form av slutprodukt utifr\u00e5n en process. En skillnad som framkom var att textm\u00e4ngden p\u00e5 olika stadier skiljer sig \u00e5t och det f\u00f6rekommer mer st\u00f6ttning ju yngre eleverna \u00e4r. P\u00e5 l\u00e4rarutbildningen \u00e4r textm\u00e4ngden omfattande. En fr\u00e5ga som vi st\u00e4llde oss var om och hur textm\u00e4ngden kan p\u00e5verka textdiskussionernas kvalitet. Andra fr\u00e5gor som diskuterades utifr\u00e5n den f\u00f6rsta analysen var vad syftet \u00e4r med svensk\u00e4mnet i de olika utbildningsformerna (7-9, gymnasiet och l\u00e4rarutbildningen). \u00c4r spr\u00e5ket ett m\u00e5l eller medel och ska de \u00e4mnesspecifika begreppen ses som l\u00e4rarnas spr\u00e5k eller \u00e4r syftet att anv\u00e4nda spr\u00e5ket med eleverna? Handlar svensk\u00e4mnet idag om f\u00e4rdigheter och f\u00f6rm\u00e5gor? Vad \u00e4r det f\u00f6r svensk\u00e4mneskonstruktioner vi ser?<\/p>\n\n\n\n
Under h\u00f6stens observationer kommer vi att forts\u00e4tta anv\u00e4nda de relativt \u00f6ppna observationsscheman som vi har anv\u00e4nt hittills, men i efterhand ska vi analysera observationerna utifr\u00e5n analysfr\u00e5gor som vi ska formulera mera precist vid n\u00e4sta tr\u00e4ff. Vi kan ocks\u00e5 analysera svensk\u00e4mnet utifr\u00e5n n\u00e5gra vetenskapliga artiklar om \u00e4mneskonceptioner och \u00e4mneskonstruktioner som alla nu har tillg\u00e5ng till.<\/p>\n\n\n\n
Eva Bring\u00e9us och Marie Thavenius, Malm\u00f6 universitet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nu har vi kommit ig\u00e5ng med v\u00e5ra observationer av svenskundervisning! I n\u00e4tverket Svensk\u00e4mnets didaktik \u00e4r grundtanken att svenskl\u00e4rare i grundskolans \u00e5r 7-9 och p\u00e5 gymnasiet ska observera svensk\u00e4mnet i \u00e4mnesl\u00e4rarprogrammet p\u00e5 Malm\u00f6 universitet och vi som undervisar p\u00e5 \u00e4mnesl\u00e4rarprogrammet ska observera svenskundervisning i skolan. Under v\u00e5ren har vi genomf\u00f6rt de f\u00f6rsta observationerna, d\u00e4r n\u00e5gra fick … <\/p>\n