{"id":307,"date":"2023-11-27T12:05:56","date_gmt":"2023-11-27T12:05:56","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/?p=307"},"modified":"2023-11-27T12:05:58","modified_gmt":"2023-11-27T12:05:58","slug":"natverk-for-utbildningsforvaltningsnivans-unika-utmaningar-en-samverkansmodell-i-ulf-forsoksverksamhet-2019-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/2023\/11\/27\/natverk-for-utbildningsforvaltningsnivans-unika-utmaningar-en-samverkansmodell-i-ulf-forsoksverksamhet-2019-2021\/","title":{"rendered":"N\u00e4tverk f\u00f6r utbildningsf\u00f6rvaltningsniv\u00e5ns unika utmaningar \u2013 en samverkansmodell i ULF f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet 2019-2021"},"content":{"rendered":"\n<p>Det n\u00e4tverk mellan skolhuvudm\u00e4n och l\u00e4ros\u00e4te som presenteras i denna rapport \u00e4r en del av regeringsuppdraget \u201dULF\u201d, vilket st\u00e5r Utveckling \u2013 L\u00e4rande \u2013 Forskning, en nationell f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet kring praktikn\u00e4ra skolforskning som p\u00e5g\u00e5r 2017-2021. Den rika dokumentation som finns kring f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten finns samlad p\u00e5 den nationella webbsidan <a href=\"http:\/\/www.ulfavtal.se\">www.ulfavtal.se<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rs\u00f6ksverksamheten vid Malm\u00f6 universitet startades upp h\u00f6sten 2018 med en inbjudan till regionens skolhuvudm\u00e4n med vilka det fanns samverkan kring l\u00e4rarutbildningsfr\u00e5gor, exempelvis VFU. Inbjudan inneh\u00f6ll ett erbjudande om att delta i en serie workshops under v\u00e5ren 2019. Syftet var att v\u00e4cka intresse f\u00f6r och tillsammans f\u00f6rst\u00e5 regeringsuppdraget, samt att identifiera vilka behov och intressen som fanns p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4te respektive skolhuvudm\u00e4n kring vilka alla kunde enas. Dessa utgjorde sedan riktningen f\u00f6r framtida samarbete inom ULF.<\/p>\n\n\n\n<p>Diskussionerna i workshopserien utmynnade i att man tillsammans formulerade behovet av att skapa <em>n\u00e4tverk <\/em>f\u00f6r framtida samverkan och formulering av utmaningar att beforska tillsammans. Dessa n\u00e4tverk skulle inrymma tv\u00e5 olika riktningar \u2013 dels <em>n\u00e4tverk f\u00f6r och med l\u00e4rare<\/em>, dels <em>n\u00e4tverk f\u00f6r och med ledningsniv\u00e5erna<\/em> i v\u00e5ra respektive organisationer. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunde denna samverkan kopplas till flera styr-och ledningsniv\u00e5er (skolenheter\/institutioner respektive f\u00f6rvaltningar\/koncernniv\u00e5 med forskning om denna niv\u00e5). N\u00e4tverken t\u00e4nktes s\u00e5ledes som kopplade och som f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r varandra. Ett ytterligare syfte med n\u00e4tverkstanken var att skapa n\u00e4rmare samverkan mellan olika skolhuvudm\u00e4n, inom ramen f\u00f6r praktikn\u00e4ra skolforskning.<\/p>\n\n\n\n<p>Efter workshopsseriens slut arbetade mindre arbetsgrupper fram avtal f\u00f6r de olika n\u00e4tverken, med liknande om \u00e4n unika utformningar. Utlysningar genomf\u00f6rdes p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4tet f\u00f6r de tv\u00e5 n\u00e4tverksinriktningarna; en utlysning med didaktiskt fokus som riktade sig mot l\u00e4rarutbildare\/forskare inom didaktik och en utlysning med fokus p\u00e5 ledningsniv\u00e5ns fr\u00e5gor, vilka i den f\u00f6reg\u00e5ende workshopserien hade definierats som fr\u00e5gan om <em>systematiskt kvalitetsarbete<\/em>. Med hj\u00e4lp av utlysningarna identifierades forskande och undervisande personal med s\u00e4rskilt intresse f\u00f6r de fr\u00e5gor som gemensamt ringats in. Utlysningarna resulterade i tre didaktiska n\u00e4tverk f\u00f6r l\u00e4rare (i <em>matematik<\/em>, <em>svenska<\/em> respektive <em>spr\u00e5k- och kunskapsutveckling i \u00e4mnesundervisning<\/em>) samt ett n\u00e4tverk f\u00f6r ledningsniv\u00e5n ben\u00e4mnt <em>F\u00f6rvaltningsniv\u00e5ns unika utmaningar<\/em>. Till det senare kopplades fyra forskare med forskningsintresse kring styrning\/ledning\/organisation\/kvalitetsm\u00e4tning. Redog\u00f6relsen i denna rapport fokuseras p\u00e5 detta n\u00e4tverk.<\/p>\n\n\n\n<p>ULF-n\u00e4tverket F\u00f6rvaltningsniv\u00e5ns unika utmaningar<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt det avtal som togs fram f\u00f6r n\u00e4tverket var syftet att utveckla f\u00f6rdjupad kunskap om systematiskt kvalitetsarbete genom samverkan som \u201dska bygga p\u00e5 \u00f6msesidigt engagemang, deltagande och j\u00e4mb\u00f6rdiga relationer mellan deltagarna\u201d. Vidare skulle n\u00e4tverket enligt avtalet m\u00f6jligg\u00f6ra kritisk reflexivitet och id\u00e9utbyte mellan deltagarna, vilket i sin tur skulle generera att kritiska fr\u00e5gor kring kvalitetsarbete formuleras och bearbetas. M\u00e5let var att forskningsprojekt i samverkan skulle initieras under f\u00f6rs\u00f6ksperioden med sikte p\u00e5 att utvecklas till externt finansierade forskningsprojekt.<\/p>\n\n\n\n<p>Sju skolhuvudm\u00e4n, varav sex kommunala och en frist\u00e5ende, har medverkat i n\u00e4tverket. Varje huvudman har deltagit med 1-2 personer fr\u00e5n utbildningsf\u00f6rvaltningsniv\u00e5, totalt 13 deltagare fr\u00e5n skolhuvudm\u00e4nnen, varav fyra har en examen p\u00e5 forskarniv\u00e5. En processledare fr\u00e5n Malm\u00f6 universitet har haft i uppdrag att planera och leda n\u00e4tverkets arbete i dialog med deltagarna. Enligt avtalet skulle n\u00e4tverket genomf\u00f6ra 6-8 fysiska halvdagstr\u00e4ffar och \u00e4ven anv\u00e4nda sig av en digital samarbetsyta, Malm\u00f6 universitets l\u00e4rplattform Canvas.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rhinder<\/h3>\n\n\n\n<p>Strax efter starten av n\u00e4tverket v\u00e5ren 2020 svepte coronapandemin in. Den f\u00f6rsta reaktionen var att st\u00e4lla in det planerade halvdagsm\u00f6tet i mars 2020, men d\u00e5 pandemin inte sl\u00e4ppte taget s\u00e5 gjordes uppl\u00e4gget om till digitala m\u00f6ten via Zoom. I praktiken blev det d\u00e4rf\u00f6r tv\u00e5 fysiska halvdagstr\u00e4ffar som genomf\u00f6rdes, efterf\u00f6ljt av sju digitala via Zoom.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Inneh\u00e5ll<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">L\u00e4sta texter, f\u00f6rel\u00e4sning<\/h3>\n\n\n\n<p>I n\u00e4tverket har olika texter l\u00e4sts och diskuterats dels i syfte att skapa en gemensam f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r \u00e4mnesomr\u00e5det systematiskt kvalitetsarbete samt kvalitetsbegreppet och dess utmaningar, dels f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda ett gemensamt teoretiskt ramverk i analysarbetet. Vid ett inledande textseminarium behandlades <em>De villkorade utbildningskvaliteterna<\/em> av Bergh och Ros\u00e9n (2019) och <em>Kollegialt l\u00e4rande i f\u00f6rskolan<\/em> av Mukhtar-Landgren och Altermark (2018) d\u00e4r olika aspekter av kvalitetsbegreppet, maktperspektiv och sp\u00e4nningsf\u00e4ltet tillit-kontroll inom systematiskt kvalitetsarbete diskuterades och problematiserades. I samband med analys av olika case fr\u00e5n deltagarnas verksamheter tog n\u00e4tverket del av analysverktyget WPR, What\u2019s the Problem Represented to Be? (Bacchi &amp; Eveline, 2010), vilket f\u00f6r flertalet var ett nytt verktyg som upplevdes anv\u00e4ndbart i sammanhanget.<\/p>\n\n\n\n<p>Delar av n\u00e4tverket hade \u00e4ven frivillig l\u00e4sning av Barbara Czarniawskas bok <em>En teori om organisering <\/em>(2015).<\/p>\n\n\n\n<p>Vid ett avslutande textseminarium utgick diskussionerna fr\u00e5n en f\u00f6rel\u00e4sning av Lena Lindgren, utv\u00e4rderingsforskare vid F\u00f6rvaltningsh\u00f6gskolan vid G\u00f6teborgs universitet, som var inbjuden till n\u00e4tverket den 17 mars 2021. Lindgren h\u00f6ll ett f\u00f6redrag under rubriken \u201dHur kan huvudm\u00e4n styra och st\u00f6dja skolors kvalitetsarbete?\u201d och lyfte bland annat programteorin som ett verktyg f\u00f6r att unders\u00f6ka SKA. Ytterligare tv\u00e5 texter l\u00e5g till grund f\u00f6r detta textseminarium: <em>Att leda eller ledas. F\u00f6rskoll\u00e4rarnas r\u00f6st i det systematiska kvalitetsarbetet<\/em> (Brunner Cederlund, 2020) och <em>Redovisning av uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likv\u00e4rdighet<\/em> (Skolverket 2020:545).<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Skrivna case<\/h3>\n\n\n\n<p>Som ett led i att generera kritiska fr\u00e5gor kring systematiskt kvalitetsarbete med utg\u00e5ngspunkt i deltagarnas olika verksamheter anv\u00e4ndes bland annat <em>case<\/em>. Varje deltagare, eller i n\u00e5got fall tv\u00e5 deltagare fr\u00e5n samma huvudman, bidrog med en kortfattad skriftlig beskrivning av hur organisationen hanterat utmaningen med att balansera i sp\u00e4nningsf\u00e4ltet mellan utveckling och kontroll inom ramen f\u00f6r det systematiska kvalitetsarbetet. Beskrivningarna kunde utg\u00f6ras av ett h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp eller en specifik situation som framtvingar ett \u201dg\u00f6rande\u201d fr\u00e5n olika akt\u00f6rer inom den egna organisationen. Fokus i beskrivningen l\u00e5g p\u00e5 \u201dg\u00f6randet\u201d dels f\u00f6r att synligg\u00f6ra det systematiska kvalitetsarbetets praktik, dels f\u00f6r att f\u00e5 inblick i vilka akt\u00f6rer som skapar och uppr\u00e4tth\u00e5ller en s\u00e5dan praktik. Dessa case analyserades sedan gemensamt med WPR som analysverktyg (Bacchi &amp; Eveline, 2010). De fr\u00e5gor som fokuserades i WPR-analysen var 1)Vad \u00e4r problemet bakom utmaningen? 2) Vilka akt\u00f6rer \u00e4r medskapare av det systematiska kvalitetsarbetets praktik och vad g\u00f6r respektive akt\u00f6r? 3) Vilka mekanismer\/strukturer\/kulturer\/krafter ligger till grund f\u00f6r de olika akt\u00f6rernas handlingar och f\u00e5r d\u00e4rigenom inflytande \u00f6ver organiseringen av SKA?<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Pilotstudier (intervjuer, dokumentstudier)<\/h3>\n\n\n\n<p>Utifr\u00e5n ovan n\u00e4mnda case skrev samtliga deltagare var sin reflekterande text d\u00e4r de beskrev och motiverade vilka problem och utmaningar som de fann vara av s\u00e4rskilt intresse och vilka fr\u00e5gest\u00e4llningar de \u00f6nskade f\u00f6rdjupa sig i. Texterna tematiserades och denna indelning utgjorde sedan grunden f\u00f6r n\u00e4tverkets vidare arbete i form av tv\u00e5 olika pilotstudier.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Intervjuer<\/h4>\n\n\n\n<p>Tema 1<\/p>\n\n\n\n<p>I Tema 1 samlades ungef\u00e4r h\u00e4lften av n\u00e4tverksdeltagarna f\u00f6r att fokusera p\u00e5 studier kring f\u00f6ljande fr\u00e5gor: Vad menar vi med kvalitet i systematiskt kvalitetsarbete? Hur materialiseras dessa f\u00f6rest\u00e4llningar om kvalitet i olika m\u00e4tpraktiker? Hur kommer kvalitet till uttryck i indikatorer osv? Vad sker med det om\u00e4tbara? Hur \u00e4r m\u00e4tv\u00e4rden ett m\u00e5tt p\u00e5 kvalitet? Vad har f\u00f6rvaltningar och politik f\u00f6r syn p\u00e5 kvalitet och vilka praxisteorier (teorier som ocks\u00e5 kommer till uttryck i f\u00f6rvaltningarnas praktik) ligger till grund f\u00f6r det?<\/p>\n\n\n\n<p>Deltagarna i gruppen genomf\u00f6rde under h\u00f6sten 2020 intervjuer med kommunala ledningspersoner som ing\u00e5r i f\u00f6rvaltningsniv\u00e5ns systematiska kvalitetsarbete. Syftet var att f\u00e5 en bild av hur begreppet kvalitet Sammanlagt gjordes 14 intervjuer med utg\u00e5ngspunkt i en gemensamt framtagen intervjuguide med f\u00f6ljande fr\u00e5gor: Vad \u00e4r det f\u00f6r kvalitet som f\u00f6rvaltningen efterfr\u00e5gar i SKA? Hur ser huvudmannen p\u00e5 kvalitet (vad utm\u00e4rker\/k\u00e4nnetecknar id\u00e9erna om kvalitet)? Vilken kvalitet f\u00f6ljer huvudmannen inte upp? Vilken kvalitet skulle du vilja att huvudmannen f\u00f6ljer upp?<\/p>\n\n\n\n<p>Intervjuerna kodades enskilt med en kodnyckel som togs fram f\u00f6r kvalitativ analys, och en gemensam kvalitativ analys inleddes. Intervjuerna visade en stor variation av s\u00e4tt att tolka inneb\u00f6rden av kvalitet i utbildning och ocks\u00e5 stora sv\u00e5righeter f\u00f6r m\u00e5nga informanter att s\u00e4tta ord p\u00e5 vad som menas med kvalitet.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Dokumentstudier<\/h4>\n\n\n\n<p>Tema 2<\/p>\n\n\n\n<p>I Tema 2 samlades ungef\u00e4r h\u00e4lften av n\u00e4tverksdeltagarna f\u00f6r att initialt fokusera p\u00e5 f\u00f6ljande fr\u00e5gor: Kvalitetsarbetets teori och praktik. Hur organiseras, styrs och leds det systematiska kvalitetsarbetet p\u00e5 huvudmannaniv\u00e5? Vilka f\u00f6rest\u00e4llningar, perspektiv och teorier formar huvudmannens organisering, styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet? Vilka skillnader finns mellan f\u00f6rvaltningars och verksamheters syn p\u00e5 roller och ansvar i kvalitetsarbetet, och vilka konsekvenser f\u00e5r dessa skillnader? Hur kan huvudmannen agera f\u00f6r att skapa f\u00f6rst\u00e5else, mening, delaktighet och engagemang f\u00f6r verksamheters systematiska kvalitetsarbete?<\/p>\n\n\n\n<p>Deltagarna analyserade d\u00e4refter sina egna kvalitetsplaner eller verksamhetsplaner framf\u00f6rallt utifr\u00e5n fr\u00e5gest\u00e4llningen: Vilka f\u00f6rest\u00e4llningar, perspektiv och teorier formar huvudmannens organisering, styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet? Texterna analyserades med inspiration fr\u00e5n Bacchi och med st\u00f6d av exempel p\u00e5 diskursanalys som forskarna genomf\u00f6rde p\u00e5 ett av dokumenten. Deltagarna delade med sig av dokumenten och sina analyser inf\u00f6r tr\u00e4ffarna f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra konstruktiv diskussion och reflektion. Flera gemensamma utmaningar kunde identifieras under arbetets g\u00e5ng g\u00e4llande kvalitetsarbete och dess styrning som utgjorde underlag f\u00f6r den framtida forskningsskissen.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">L\u00e4rdomar<\/h2>\n\n\n\n<p>Det ursprungliga uppl\u00e4gget med halvdagstr\u00e4ffar tog h\u00e4nsyn till att flera deltagare hade relativt l\u00e5ng resv\u00e4g och att det d\u00e4rf\u00f6r var gynnsamt med f\u00e4rre och lite l\u00e4ngre tillf\u00e4llen. Dessutom var tanken att gemensamma fikapauser och m\u00f6jlighet att \u00e4ta lunch tillsammans innan eller efter m\u00f6tet skulle bidra till att n\u00e4tverksdeltagarna ocks\u00e5 skulle l\u00e4ra k\u00e4nna varandra och skapa m\u00f6jlighet f\u00f6r mer informella samtal. Den pl\u00f6tsliga oml\u00e4ggningen till digitala tr\u00e4ffar, bristande erfarenhet av och kunskap om vad som \u00e4r ett gynnsamt uppl\u00e4gg f\u00f6r digitala m\u00f6ten samt sv\u00e5righet att hitta nya gemensamma m\u00f6testider gjorde att n\u00e4tverket h\u00f6ll fast vid de planerade halvdagstr\u00e4ffarna. I efterhand kan konstateras att kortare och t\u00e4tare digitala m\u00f6ten hade varit att f\u00f6redra och sannolikt hade \u00f6kat m\u00f6teseffektiviteten.<\/p>\n\n\n\n<p>Processledaren genomf\u00f6rde individuella avst\u00e4mningsm\u00f6ten med samtliga deltagare efter tre n\u00e4tverkstr\u00e4ffar. Vid dessa framkom att deltagarna genomg\u00e5ende var n\u00f6jda med urvalet av texter, att n\u00e4tverket h\u00e5llit sig till syftet samt att deltagarna varit v\u00e4l f\u00f6rberedda och tagit aktiv del i diskussionerna. Det fanns ocks\u00e5 en samsyn kring att utmaningarna bestod i att g\u00e5 mer p\u00e5 djupet f\u00f6r att kunna formulera forskningsfr\u00e5gor och ett behov av att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r detta, exempelvis genom att arbeta i mindre konstellationer.<\/p>\n\n\n\n<p>Beslutet att dela upp den stora gruppen i tv\u00e5 mindre basgrupper var gynnsamt utifr\u00e5n att samtalen fick ett \u00f6kat djup d\u00e5 de utgick fr\u00e5n deltagarnas gemensamt formulerade fr\u00e5gest\u00e4llningar och att deltagarna i basgrupperna ocks\u00e5 l\u00e4rde k\u00e4nna varandra b\u00e4ttre samt v\u00e5gade utmana varandra mer i samtalen. F\u00f6r att f\u00e5 inblick i varandras arbete i de olika grupperna anv\u00e4ndes \u00e4ven tv\u00e4rgruppsdiskussioner. En nackdel med uppdelningen var att processledaren inte kunde leda, h\u00e5lla samman och dokumentera arbetet p\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare. Denna roll f\u00f6ll ist\u00e4llet till stor del p\u00e5 forskarna som d\u00e4rmed lade mycket tid p\u00e5 f\u00f6rberedelse- och efterarbete vid respektive tr\u00e4ff samtidigt som de ocks\u00e5 fick hantera rollen som samtalsledare. \u00d6vriga deltagare var varken involverade i planeringsarbetet eller som samtalsledare, vilket bidrog till en upplevelse av minskad j\u00e4mb\u00f6rdighet inom n\u00e4tverket. Ett s\u00e4tt att dokumentera n\u00e4tverkets m\u00f6ten och samtal hade varit att spela in dem d\u00e5 de \u00e4gde rum via Zoom, men tyv\u00e4rr ins\u00e5g vi denna m\u00f6jlighet f\u00f6r sent. Som en konsekvens av att forskarna fick l\u00e4gga mycket kraft och energi p\u00e5 f\u00f6r- och efterarbete av tr\u00e4ffarna, f\u00f6rutom att vara samtalsledare, r\u00e4ckte inte den avsatta tiden till att formulera en forskningsskiss f\u00f6rr\u00e4n inf\u00f6r sista m\u00f6testillf\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n<p>Deltagarna menar att n\u00e4tverket fyllt en viktig funktion d\u00e5 det fokuserat p\u00e5 f\u00f6rvaltningsniv\u00e5ns praktik och specifika utmaningar inom det systematiska kvalitetsarbetet, vilket de har begr\u00e4nsade m\u00f6jligheter att diskutera och reflektera kring inom ramen f\u00f6r sina ordinarie uppdrag. Textseminarierna och m\u00f6jligheten att till\u00e4gna sig olika teorier som bidrar till att belysa och problematisera den egna praktiken \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som flera lyfter som positivt och n\u00e4tverket uppfattas&nbsp; och uppskattas som ett forum f\u00f6r kollegialt l\u00e4rande. Utmaningen har varit att formulera gemensamma fr\u00e5gest\u00e4llningar att g\u00e5 vidare med i en forskningsstudie och denna process blev mer utdragen \u00e4n f\u00f6rv\u00e4ntat, sannolikt p\u00e5 grund av de omst\u00e4ndigheter som pandemin inneburit.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Resultat och framtida samverkan<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4tverkets arbete i form av textseminarier, diskussioner, empiriinsamlingar och analyser har mynnat ut i en forskningsskiss som kommer att ligga till grund f\u00f6r en kommande studie, forskningsans\u00f6kan och ett nytt ULF-avtal. Forskningsskissen formulerades initalt av de fyra forskarna vid Malm\u00f6 universitet med utg\u00e5ngspunkt i de samlade erfarenheterna fr\u00e5n n\u00e4tverket och de fr\u00e5gor som utkristalliserades genom n\u00e4tverksarbetet. Skissen beabetades sedan vidare i samarbete mellan ytterligare n\u00e5gra av n\u00e4tverksdeltagarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett fortsatt samarbete planeras med avstamp i n\u00e4mnda forskningsskiss fr\u00e5n h\u00f6sten 2021. Flertalet skolhuvudm\u00e4n har uttryckt avsikt att forts\u00e4tta.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Bacchi, C. &amp; Eveline, J. (2010). Approaches to gender mainstreaming: What\u2019s the problem represented to be? I&nbsp;<em>Mainstreaming politics: Gendering practices and feminist theory<\/em>&nbsp;(s.111-137). University of Adelaide Press.<\/p>\n\n\n\n<p>Bergh, A. och Ros\u00e9n, M. (2019). <em>De villkorade utbildningskvaliteterna.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Brunner Cederlund (2020). <em>Att leda eller ledas. F\u00f6rskoll\u00e4rarnas r\u00f6st i det systematiska kvalitetsarbetet.<\/em> Masteruppsats. Uppsala universitet.<\/p>\n\n\n\n<p>Czarniawska, B. (2015). <em>En teori om organisering.<\/em> Lund: Studenlitteratur.<\/p>\n\n\n\n<p>Mukhtar-Landgren &amp; Altermark (2018) Kollegialt l\u00e4rande i f\u00f6rskolan<\/p>\n\n\n\n<p>Skolverket (2020).<em> Redovisning av uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likv\u00e4rdighet. <\/em>Skolverket 2020:545.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det n\u00e4tverk mellan skolhuvudm\u00e4n och l\u00e4ros\u00e4te som presenteras i denna rapport \u00e4r en del av regeringsuppdraget \u201dULF\u201d, vilket st\u00e5r Utveckling \u2013 L\u00e4rande \u2013 Forskning, en nationell f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet kring praktikn\u00e4ra skolforskning som p\u00e5g\u00e5r 2017-2021. Den rika dokumentation som finns kring f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten finns samlad p\u00e5 den nationella webbsidan www.ulfavtal.se F\u00f6rs\u00f6ksverksamheten vid Malm\u00f6 universitet startades upp h\u00f6sten 2018 &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/2023\/11\/27\/natverk-for-utbildningsforvaltningsnivans-unika-utmaningar-en-samverkansmodell-i-ulf-forsoksverksamhet-2019-2021\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dN\u00e4tverk f\u00f6r utbildningsf\u00f6rvaltningsniv\u00e5ns unika utmaningar \u2013 en samverkansmodell i ULF f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet 2019-2021\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1470,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[9,13,4,5,14],"class_list":["post-307","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ulf-overgripande","tag-didaktiska-natverk","tag-lasning","tag-praktiknara-forskning","tag-samverkan","tag-shared-reading"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/307","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1470"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=307"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/307\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":308,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/307\/revisions\/308"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=307"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=307"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=307"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}