I v\u00e5r grupp enades vi i ett ganska tidigt skede i arbetet om att vi var intresserade av likv\u00e4rdig bed\u00f6mning mellan olika skolor, och kanske mest om hur man kan fr\u00e4mja det. Utifr\u00e5n det formulerade vi forskningsfr\u00e5gan:<\/p>\n\n\n\n
I v\u00e5r grupp hade vi den stora f\u00f6rdelen att vi alla arbetar med NO och teknik p\u00e5 mellanstadiet. Det underl\u00e4ttade v\u00e5rt uppl\u00e4gg. Vi b\u00f6rjade med att enas om att vi ville utg\u00e5 fr\u00e5n fysik\u00e4mnet och det centrala inneh\u00e5llet om Energiformer samt olika typer av energik\u00e4llor och deras p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6n. <\/em>N\u00e4r det var gjort best\u00e4mde vi oss f\u00f6r att dels hitta relevanta f\u00f6rm\u00e5gor och betygskriterier i kursplanen dels att sedan gemensamt tolka dessa och anpassa dem mer efter just detta tema. Detta gav oss en samst\u00e4mmig f\u00f6rst\u00e5else av vad undervisningen skulle inneh\u00e5lla och hur vi kunde f\u00f6rst\u00e5 betygskriterierna i f\u00f6rh\u00e5llande till undervisningen.<\/p>\n\n\n\n Redan innan vi b\u00f6rjade undervisningen konstruerade vi \u00e4ven den bed\u00f6mningsuppgift vi skulle anv\u00e4nda f\u00f6r att sedan kunna ber\u00e4kna samst\u00e4mmigheten i v\u00e5ra bed\u00f6mningar. Bed\u00f6mningsuppgiften \u00e4r en \u00f6ppen uppgift som ber eleven att v\u00e4lja ett kraftverk som ska placeras i deras kommun. Eleverna ska sedan skriva till kommunen och argumentera f\u00f6r detta val. I denna argumentation ska det finnas f\u00f6rdelar och nackdelar med det valda kraftverket, samt argument f\u00f6r varf\u00f6r det \u00e4r f\u00f6rdelar respektive nackdelar. Uppgiften \u00e4r som sagt \u00f6ppen och eleverna svarar med l\u00f6pande text \u2013 en uppgiftsform som \u00e4r den typ som \u00e4r sv\u00e5rast att bed\u00f6ma likv\u00e4rdigt. Uppgiften kunde ge max 9 po\u00e4ng. F\u00f6r det kr\u00e4vdes att eleven hade valt ett kraftverk (1p), beskrivit tv\u00e5 f\u00f6rdelar (2p) och argumenterat f\u00f6r dessa (2p), beskrivit tv\u00e5 nackdelar (2p) och argumenterat f\u00f6r dessa (2p).<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att analysera bed\u00f6mnings\u00f6verensst\u00e4mmelsen valdes de tio f\u00f6rsta elevsvaren fr\u00e5n varje deltagande klass ut. Dessa skickades till forskningsledaren som anonymiserade svaren och skickade ut de 40 svaren till var och en av l\u00e4rarna. L\u00e4rarna bed\u00f6mde sedan svaren sj\u00e4lvst\u00e4ndigt utifr\u00e5n de gemensamt framtagna bed\u00f6mningsaspekterna och skickade sedan tillbaka bed\u00f6mningarna i form av po\u00e4ng till forskningsledaren.<\/p>\n\n\n\n Intraclass Correlation Coefficient (ICC) anv\u00e4ndes f\u00f6r att m\u00e4ta bed\u00f6mar\u00f6verensst\u00e4mmelsen. Det \u00e4r ett ofta anv\u00e4nt statistiskt m\u00e5tt p\u00e5 hur konsekventa bed\u00f6mningarna \u00e4r mellan olika bed\u00f6mare. En h\u00f6g ICC indikerar stark samst\u00e4mmighet. Resultaten kan variera mellan noll och ett. Vanligtvis brukar ett resultat p\u00e5 0,75 beskrivas som h\u00f6g samst\u00e4mmighet. Resultaten i denna studie visade en ICC p\u00e5 0.913 vilket indikerar en god samst\u00e4mmighet mellan bed\u00f6marna och att vi d\u00e4rf\u00f6r kan svara ja p\u00e5 v\u00e5r forskningsfr\u00e5ga \u2013 bed\u00f6mningen tycks ha blivit mer likv\u00e4rdig n\u00e4r vi tolkade kursplanen, planerade undervisningen och bed\u00f6mningsuppgiften gemensamt.<\/p>\n\n\n\n I arbetet analyserade vi \u00e4ven specifika exempel p\u00e5 elevsvar som drog ner samst\u00e4mmigheten, allts\u00e5 svar d\u00e4r vi varit oeniga i bed\u00f6mningen. Det handlade bland annat om sv\u00e5righeter att tolka elevers spr\u00e5kliga uttryck och att bed\u00f6ma relevansen i argumenten. Trots att vi i planeringen tyckte att vi var \u00f6verens om vad godk\u00e4nda argument skulle vara, har just denna aspekt varit en utmaning i bed\u00f6mningen.<\/p>\n\n\n\n Arbetet har ocks\u00e5 pekat mot n\u00e5gra andra viktiga l\u00e4rdomar. Inte minst vikten av samarbete f\u00f6r att n\u00e5 likv\u00e4rdig bed\u00f6mning, g\u00e4rna i form av \u00f6verenskommelse om tydlighet i undervisningens inneh\u00e5ll, vilka kunskaper som ska bed\u00f6mas och hur bed\u00f6mningsuppgiften kan m\u00f6jligg\u00f6ra det.\u00a0<\/p>\n\n\n\n Trots v\u00e5r fina samst\u00e4mmighet i bed\u00f6mningen uppm\u00e4rksammade vi att samma po\u00e4ng inte alltid innebar att vi var \u00e4r \u00f6verens om vad som gav po\u00e4ngen. Svar som f\u00e5tt samma po\u00e4ng kunde f\u00e5tt det av olika anledningar. Det tydligg\u00f6r hur viktigt det \u00e4r att prata om bed\u00f6mning \u00e4ven om statistiken pekar mot h\u00f6g \u00f6verensst\u00e4mmelse.<\/p>\n\n\n\n Arbetet gav v\u00e4rdefulla insikter i komplexiteten av bed\u00f6mning och vikten av att str\u00e4va efter \u00f6kad likv\u00e4rdighet. Genom att synligg\u00f6ra utmaningar och identifiera faktorer som p\u00e5verkar bed\u00f6mnings\u00f6verensst\u00e4mmelsen, kan vi arbeta mot en mer r\u00e4ttvis och tillf\u00f6rlitlig bed\u00f6mningspraktik i skolan.<\/p>\n\n\n\n Maria Drax\u00f6, Maria Engkvist, Anna Jeppsson, Anna Pettersson <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I v\u00e5r grupp enades vi i ett ganska tidigt skede i arbetet om att vi var intresserade av likv\u00e4rdig bed\u00f6mning mellan olika skolor, och kanske mest om hur man kan fr\u00e4mja det. Utifr\u00e5n det formulerade vi forskningsfr\u00e5gan: I v\u00e5r grupp hade vi den stora f\u00f6rdelen att vi alla arbetar med NO och teknik p\u00e5 mellanstadiet. … <\/p>\n