{"id":330,"date":"2025-08-28T06:51:35","date_gmt":"2025-08-28T06:51:35","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/?p=330"},"modified":"2025-10-16T13:30:00","modified_gmt":"2025-10-16T13:30:00","slug":"sammanvagning-i-svenska-1-gymnasiet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/2025\/08\/28\/sammanvagning-i-svenska-1-gymnasiet\/","title":{"rendered":"Sammanv\u00e4gning i Svenska 1 \u2013 gymnasiet"},"content":{"rendered":"\n

Vi har intervjuat fem gymnasiel\u00e4rare som undervisar i kursen svenska 1. De fick redog\u00f6ra f\u00f6r vilka viktningsaspekter de s\u00e5g som v\u00e4sentliga vid betygss\u00e4ttningen utifr\u00e5n en \u00e4mnesplanering \u00f6ver ett l\u00e4s\u00e5r. Utifr\u00e5n dessa intervjuer framkom viktningaspekterna centralt inneh\u00e5ll, muntlig eller skriftlig framst\u00e4llning<\/strong>, tid<\/strong> och np-resultat <\/strong>som s\u00e4rskilt framtr\u00e4dande.<\/p>\n\n\n\n

Det centrala inneh\u00e5llet viktas h\u00f6gt av n\u00e4stan alla men vad <\/em>i det centrala inneh\u00e5llet skiljer sig \u00e5t mellan de olika l\u00e4rarna. N\u00e5gon ser hela <\/em>kursens inneh\u00e5ll som v\u00e4sentligt eftersom hen anser att eleverna ska ha med sig det. En annan ser att sk\u00f6nlitteraturens del s\u00e4rskilt ska beaktas eftersom det \u00e4r en av svenskans tv\u00e5 stora delar d\u00e4r \u00e4ven spr\u00e5ket ses som en viktig central del.<\/p>\n\n\n\n

G\u00e4llande muntlig eller skriftlig framst\u00e4llning var alla \u00f6verens om att den skriftliga framst\u00e4llningen ans\u00e5gs som den mest v\u00e4sentliga. Den skriftliga produktionen anses vara l\u00e4ttare att bed\u00f6ma eftersom den har ett mer synligt inneh\u00e5ll medan muntliga framst\u00e4llningar oftast best\u00e5r av l\u00e4rares anteckningar, vilket inte \u00e5terger framst\u00e4llningens hela inneh\u00e5ll. N\u00e4r eleven k\u00e4nner sig s\u00e4ker p\u00e5 att formulera sina tankar i skrift och spr\u00e5ket flyter p\u00e5, \u00e4r det gynnsamt f\u00f6r den muntliga f\u00f6rm\u00e5gan ocks\u00e5. En viktig aspekt g\u00e4llande den skriftliga produktionen \u00e4r att skriva i l\u00e5st l\u00e4ge, vilket medf\u00f6r att l\u00e4raren kan vara s\u00e4ker p\u00e5 att det verkligen \u00e4r elevens tankar och spr\u00e5k. En l\u00e4rare betonar att muntlig presentation ocks\u00e5 \u00e4r viktig, speciellt delen med att skriva talmanus. D\u00e5 kan hen f\u00f6lja processen och f\u00f6rst\u00e5r d\u00e5 b\u00e4ttre deras kunskaper och blir mer f\u00f6rtrogen med betygsunderlaget.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4rarna \u00e4r \u00f6verens om att viktningsaspekten tid \u00e4r en avg\u00f6rande faktor vid betygss\u00e4ttningen. Samtliga anser att h\u00f6stterminens arbetsomr\u00e5den ses som en \u00f6vning inf\u00f6r v\u00e5rterminens examinationer och viktas d\u00e4rf\u00f6r tyngre. Ju senare i kursen desto viktigare. En l\u00e4rare betonar att uppgifter som g\u00f6rs tidigt i kursen dvs fr\u00e4mst p\u00e5 h\u00f6sten ges inte s\u00e5 stor relevans som uppgifter p\u00e5 v\u00e5ren. De tidiga uppgifterna ses mer som en m\u00f6jlighet att \u00f6va, f\u00e5 feedback f\u00f6r att vidare kunna bearbetas mot h\u00f6gre kvalitet, framh\u00e5ller en annan l\u00e4rare.<\/p>\n\n\n\n

De nationella proven viktas h\u00f6gt hos de flesta men viss avvikelse finns. De flesta anser att proven \u00e4r bra eftersom de s\u00e4kerst\u00e4ller att bed\u00f6mning ligger i linje med de nationella provens bed\u00f6mning och detta \u00e4r en viktig aspekt i den samlade bed\u00f6mningen. N\u00e5gon ogillar d\u00e4remot starkt de nationella proven i svenska 1 eftersom hen anser att de styr och eleverna blir fixerade. Det blir ett misslyckande f\u00f6rsta \u00e5ret d\u00e4r eleverna ist\u00e4llet ska st\u00e4rkas. Proven ska d\u00e4remot s\u00e4rskilt beaktas i svenska 3. En annan framh\u00e5ller ocks\u00e5 att det finns m\u00e5nga parametrar som p\u00e5verkar vid provtillf\u00e4llet s\u00e5som allm\u00e4nt m\u00e5ende, sociala aspekter, nervositet och stress.<\/p>\n\n\n\n

Kith Johansson<\/p>\n\n\n\n

Agneta Maric<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi har intervjuat fem gymnasiel\u00e4rare som undervisar i kursen svenska 1. De fick redog\u00f6ra f\u00f6r vilka viktningsaspekter de s\u00e5g som v\u00e4sentliga vid betygss\u00e4ttningen utifr\u00e5n en \u00e4mnesplanering \u00f6ver ett l\u00e4s\u00e5r. Utifr\u00e5n dessa intervjuer framkom viktningaspekterna centralt inneh\u00e5ll, muntlig eller skriftlig framst\u00e4llning, tid och np-resultat som s\u00e4rskilt framtr\u00e4dande. Det centrala inneh\u00e5llet viktas h\u00f6gt av n\u00e4stan alla men … <\/p>\n