Efter en sammanst\u00e4llning av intervjuerna med de tre historiel\u00e4rarna utifr\u00e5n de olika kriterierna som ULF-projektet skapat, kunde vi se olika m\u00f6nster. Det fanns vissa aspekter som de tre var r\u00f6rande \u00f6verens om, bland annat att ju mer tid som l\u00e4ggs p\u00e5 ett moment, desto tyngre v\u00e4ger det i slutbetyget, och likas\u00e5 de saker som sker senare i kursen \u00e4r de som v\u00e4ger tyngst eftersom l\u00e4raren d\u00e5 kan kr\u00e4va mer av eleven. Senare prestationer kan ocks\u00e5 trumfa tidigare prestationer eftersom eleven beh\u00f6ver ha f\u00e5tt chans att l\u00e4ra sig och f\u00f6rb\u00e4ttra sig.<\/p>\n\n\n\n
Det framg\u00e5r ocks\u00e5 att l\u00e4rarna \u00e4r helt oense om vad som \u00e4r viktigast n\u00e4r det kommer till inneh\u00e5llet i kursen. En l\u00e4rare tycker att historiebruk och k\u00e4llkritik \u00e4r bland det viktigaste medan de andra tv\u00e5 understryker flera g\u00e5nger att sj\u00e4lva faktan \u00e4r och f\u00f6r\u00e4ndringsprocesserna \u00e4r det v\u00e4sentliga i kursen.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r det kommer till det muntliga och skriftliga s\u00e5 tycker l\u00e4rarna olika. Alla uppskattar den enskilda prestationen i skrift, men tv\u00e5 av l\u00e4rarna ser problematiken med skriftliga examinationer fr\u00e4mst f\u00f6r de elever som \u00e4r spr\u00e5ksvaga utan att f\u00f6r den sakens skull vara faktasvaga. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6redrar dessa l\u00e4rare ofta muntliga examinationer d\u00e4r \u00e4ven spr\u00e5ksvaga elever kan visa vad de kan om \u00e4mnet. Ett problem med de muntliga examinationerna som t.ex. seminarier \u00e4r att elever ofta \u00e4r ovana vid konceptet, och vid muntliga examinationer som t.ex. redovisningar s\u00e5 har det h\u00e4nt att elever har memorerat wikipedia-sidor ist\u00e4llet f\u00f6r att bearbeta informationen sj\u00e4lva, och d\u00e5 \u00e4r det sv\u00e5rt att bed\u00f6ma deras faktiska kunskaper.<\/p>\n\n\n\n
Vad g\u00e4ller kategorierna Kollegial bed\u00f6mning och Uppgiftens kvalitet visade det sig att kategorierna och fr\u00e5gorna var f\u00f6r oprecisa f\u00f6r att f\u00e5 fram j\u00e4mf\u00f6rbara svar och resonemang. Det som \u00e4nd\u00e5 framkom och som passade in p\u00e5 kategorierna var bland annat att l\u00e4rarna uppskattade att skapa uppgifter och examinationer ihop och att sambed\u00f6ma f\u00f6r att det sparade tid och energi och f\u00f6r att det k\u00e4nns l\u00e4ttare att motivera resultat f\u00f6r missn\u00f6jda elever. D\u00e4remot verkar det inte spela n\u00e5gon st\u00f6rre roll att en uppgift har just sambed\u00f6mts n\u00e4r det kommer till den summativa betygss\u00e4ttningen i slutet av l\u00e4s\u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n
Christian Bj\u00f6rk<\/p>\n\n\n\n
Frans R\u00f6nnqvist<\/p>\n\n\n\n
Teresa Sorribes<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Efter en sammanst\u00e4llning av intervjuerna med de tre historiel\u00e4rarna utifr\u00e5n de olika kriterierna som ULF-projektet skapat, kunde vi se olika m\u00f6nster. Det fanns vissa aspekter som de tre var r\u00f6rande \u00f6verens om, bland annat att ju mer tid som l\u00e4ggs p\u00e5 ett moment, desto tyngre v\u00e4ger det i slutbetyget, och likas\u00e5 de saker som sker … <\/p>\n