{"id":380,"date":"2026-10-21T11:30:29","date_gmt":"2026-10-21T11:30:29","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/?p=380"},"modified":"2026-10-21T14:17:00","modified_gmt":"2026-10-21T14:17:00","slug":"inspirerande-las-och-skrivundervisning-med-fokus-pa-form-och-kreativitet-i-samverkan-mellan-larare-och-andra-professionella","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/2026\/10\/21\/inspirerande-las-och-skrivundervisning-med-fokus-pa-form-och-kreativitet-i-samverkan-mellan-larare-och-andra-professionella\/","title":{"rendered":"Inspirerande l\u00e4s- och skrivundervisning med fokus p\u00e5 form och kreativitet i samverkan mellan l\u00e4rare och andra professionella"},"content":{"rendered":"\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\" — Foto: Genererad med Google Gemini<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det \u00e4r en stor utmaning f\u00f6r skolan att skapa likv\u00e4rdiga m\u00f6jligheter att delta i meningsfulla l\u00e4s- och skrivpraktiker. Studier visar att dessa m\u00f6jligheter ofta \u00e4r mest begr\u00e4nsade f\u00f6r elever med st\u00f6rst behov (OECD, 2023). Att ge elever m\u00f6jlighet att utveckla och anv\u00e4nda sina l\u00e4s- och skrivkunskaper i kommunikativa sammanhang som str\u00e4cker sig bortom klassrummet genom att involvera andra professionella i l\u00e4s- och skrivundervisningen kan \u00f6ppna d\u00f6rrar f\u00f6r l\u00e4s- och skrivupplevelser och komplettera l\u00e4rares kompetens med nya perspektiv.<\/em><\/p>\n\n\n\n
Den forskning vi ber\u00e4ttar om i denna text har sin grund i ett praktikn\u00e4ra forskningsprojekt som fokuserar p\u00e5 skolbiblioteket som en litteracitetsfr\u00e4mjande resurs i p\u00e5 spr\u00e5kligt heterogena skolor. I ett tidigare inl\u00e4gg<\/a> har vi belyst olika modeller f\u00f6r att integrera bibliotekspersonal i den pedagogiska verksamheten. Nu f\u00f6rflyttar vi fokus till tv\u00e5 delstudier fr\u00e5n skolor i spr\u00e5kligt heterogena omr\u00e5den med en \u00f6verv\u00e4gande andel elever med annat modersm\u00e5l \u00e4n svenska, d\u00e4r elever f\u00e5r m\u00f6jlighet att utveckla sitt skrivande tillsammans med bibliotekarier och f\u00f6rfattare.<\/p>\n\n\n\n
Att skriva ber\u00e4ttelser som en f\u00f6rfattare<\/h2>\n\n\n\n
Den f\u00f6rsta delstudien handlar om form och kreativitet i samspel vid ber\u00e4ttelseskrivande. H\u00e4r f\u00f6ljdes ett bokprojekt i \u00e5rskurs 3 d\u00e4r l\u00e4rare, skolbibliotekarie och en barnboksf\u00f6rfattare tillsammans arbetade med elevernas ber\u00e4ttelseskrivande. Projektet genomf\u00f6rdes p\u00e5 tre spr\u00e5kligt heterogena skolor parallellt, d\u00e4r eleverna ocks\u00e5 fick m\u00f6jlighet att tr\u00e4ffas vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen och ha gemensamma boksamtal. Skolbibliotekarier fr\u00e5n de tre skolorna deltog i projektet.<\/p>\n\n\n\n
Bokprojektet inleddes med ett bes\u00f6k av en barnboksf\u00f6rfattare. Under n\u00e5gra veckor skrev eleverna sedan egna ber\u00e4ttelser som senare samlades och publicerades i en tryckt bok som presenterades vid ett boksl\u00e4pp p\u00e5 Stadsbiblioteket. En f\u00f6rfattare visade tillsammans med bibliotekspersonal upp elevernas gemensamma bok och l\u00e4ste upp n\u00e5gra av texterna vid en h\u00f6gtidlig ceremoni. Eleverna skrev inte bara ber\u00e4ttelser \u2013 de fick ocks\u00e5 bygga en sj\u00e4lvbild som f\u00f6rfattare. Bibliotekarien fr\u00e4mjade detta genom sina instruktioner till eleverna att skriva direkt i publikationsformatet (sidstorlek och typsnitt) s\u00e5 att eleverna kunde f\u00f6rest\u00e4lla sig den tryckta versionen.<\/p>\n\n\n\n
Under skrivprocessen undervisade bibliotekarien om hur en ber\u00e4ttelse byggs upp i en narrativ struktur med orientering, problem och l\u00f6sning medan f\u00f6rfattaren gav inspiration kring aspekter som r\u00f6r hur en ber\u00e4ttelse blir engagerande genom att sp\u00e4nning och gestaltningar byggs upp s\u00e5 att l\u00e4saren lever sig in i historien. F\u00f6rfattaren bidrog ocks\u00e5 med att betona fantasi och id\u00e9utveckling genom att uppmuntra eleverna att anv\u00e4nda ov\u00e4ntade h\u00e4ndelser och ta inspiration fr\u00e5n andra ber\u00e4ttelser och fr\u00e5n verkliga personer. Bland olika f\u00f6rfattartips str\u00f6k hon s\u00e4rskilt under vikten av att skriva p\u00e5 ett gestaltande s\u00e4tt genom att anv\u00e4nda sinnesintryck.<\/p>\n\n\n\n
Skolbibliotekarien betonade \u00e5terkommande att eleverna \u00e4r f\u00f6rfattare, n\u00e5got som realiserades genom att ber\u00e4ttelserna fick en verklig mottagare. Detta sammanfl\u00e4tades i en undervisning som fokuserade p\u00e5 hur ber\u00e4ttarstruktur kopplas till en dramaturgisk kurva. I studien syntes att l\u00e4rare, skolbibliotekarie och f\u00f6rfattaren bidrog med olika perspektiv under ber\u00e4ttelseskrivandet.<\/p>\n\n\n\n
Att hitta sin r\u00f6st i poesiundervisning<\/h2>\n\n\n\n
Den andra studien handlar om poesiundervisning. D\u00e4r f\u00f6ljde vi ettpoesiprojekt i \u00e5rskurs 6 som \u00e4ven det byggde p\u00e5 ett samarbete mellan l\u00e4rare och skolbibliotekarie. Inspiration till projektet h\u00e4mtades fr\u00e5n \u201dTid f\u00f6r poesi\u201d i (Boglind & Nordlund, 2024) som \u00e4r ett samarbete mellan Skolverket och Svenska Akademien och skolbibliotekarien beskrev syftet som, f\u00f6rutom att utforska poesigenren, att st\u00e4rka elevernas resultat p\u00e5 det nationella provet, d\u00e4r poesidelen utg\u00f6r en utmaning f\u00f6r m\u00e5nga flerspr\u00e5kiga elever.<\/p>\n\n\n\n
Skrivprocessen inleddes med att eleverna fick bekanta sig med poesigenren och genrens karakteristiska drag f\u00f6r att sedan skriva en egen dikt. \u00c4ven i detta projekt publicerades elevernas dikter i en fysisk bok och i en \u201dpoetry slam\u201d d\u00e4r vissa av elevernas dikter l\u00e4stes upp inf\u00f6r publik.<\/p>\n\n\n\n
Vid klassrumsbes\u00f6ket modellerades diktskrivandet genom att n\u00e5gra dikter som skrevs av f\u00f6reg\u00e5ende sj\u00e4tteklassare l\u00e4stes upp och eleverna fick komma med tankar om hur dikten fick dem att k\u00e4nna sig. Bibliotekarien anv\u00e4nde \u00e4mnesspecifika begrepp p\u00e5 ett funktionellt s\u00e4tt, s\u00e5som f\u00f6rord, format, illustration och baksidestext.<\/p>\n\n\n\n
Under diktskrivandet betonade b\u00e5de skolbibliotekarien och l\u00e4raren att dikten g\u00e4rna ska beskriva en k\u00e4nsla och att den inte beh\u00f6ver f\u00f6lja en viss struktur, s\u00e5 som andra texttyper. Undervisningen fokuserade p\u00e5 hur en k\u00e4nsla kan och konkret f\u00f6ras in i elevernas egna diktutkast. L\u00e4raren instruerade eleverna att beskriva en k\u00e4nsla utan att tala om vilken k\u00e4nsla det \u00e4r, n\u00e5got som kan kopplas till l\u00e4s- och skrivaktiviteter mellan och bortom raderna, och som \u00e4r ett typiskt drag inom poesigenren.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4raren visade upp en av elevernas dikter anonymt som klassen ger gemensam respons p\u00e5 och eleverna instruerades att inte gissa vems dikt det kan vara. Responsen fr\u00e5n eleverna fokuserade mycket p\u00e5 vilka k\u00e4nslor som f\u00f6rmedlas, n\u00e5got som eleverna sedan kunde ta med sig till sitt eget skrivande. Ytterligare ett f\u00f6r genren typiskt drag fokuserades genom att eleverna uppmanades att disponera raderna utifr\u00e5n hur de vill att dikten ska l\u00e4sas. Det tolkas som att kreativitet prioriterades framf\u00f6r de annars s\u00e5 viktiga skrivreglerna.<\/p>\n\n\n\n
Bibliotekarien beskrev att m\u00e5let var att eleverna skulle v\u00e5ga l\u00e4sa upp sin egen dikt h\u00f6gt f\u00f6r klassen trots att detta \u00e4r utl\u00e4mnande. I studien syntes att eleverna tagit intryck av genren och dess m\u00f6jlighet att uttrycka sig p\u00e5 ett kreativt och personligt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
Avslutande reflektioner<\/h2>\n\n\n\n
L\u00e4rarnas uppdrag utifr\u00e5n skrivelserna i kursplanerna f\u00f6r svenska och svenska som andraspr\u00e5k, \u00e4r bland annat att undervisa om olika texttyper och textbearbetning med fokus p\u00e5 ber\u00e4ttande texters budskap, uppbyggnad och struktur (Skolverket, 2022). Skolbibliotekariers roll \u00e4r enligt best\u00e4mmelserna om skolbibliotek (SFS 2010:800:2:24 ) bland annat att fr\u00e4mja l\u00e4slusten genom att samarbeta med l\u00e4rare i undervisningen. Detta kan uppfattas som ett bredare uppdrag kring l\u00e4sning som kompletterar och berikar l\u00e4rarnas repertoar.<\/p>\n\n\n\n
De genomf\u00f6rda delstudierna \u00e4r visar d\u00e4rtill hur biblioteket kan vara en v\u00e4rdefull resurs f\u00f6r att st\u00e4rka elevernas skrivande. Att samarbeta med en verklig f\u00f6rfattare, som kan belysa hur kunskap om textuppbyggnad och skrivprocesser \u00e4r viktiga delar av f\u00f6rfattares hantverk, bidrar med autenticitet. V\u00e5ra resultat \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6r hur formella och kreativa aspekter tar plats och samspelar vid skrivande av tv\u00e5 olika texttyper p\u00e5 ett s\u00e4tt som kan fr\u00e4mja b\u00e5de elevernas textkunskaper och deras motivation att skriva.<\/p>\n\n\n\n
Den gemensamma n\u00e4mnaren f\u00f6r de tv\u00e5 studierna \u00e4r att b\u00e5da handlar om skrivutveckling i spr\u00e5kligt heterogena grupper d\u00e4r eleverna undervisas av l\u00e4rare och skolbibliotekarie i samverkan. I linje med tidigare studier som har studerat skrivprojekt d\u00e4r olika professionella involveras (se Coles, 2017; DeFauw, 2018) menar vi att en s\u00e5dan undervisning har utsikter att st\u00e4rka elevernas skrivf\u00f6rm\u00e5ga och identiteter som skribenter. M\u00f6jligheterna till identitetsformering kan s\u00e4rskilt st\u00e4rkas av de performativa inslag som var en del av b\u00e5da undervisningsuppl\u00e4ggen, n\u00e4r elevernas texter l\u00e4stes upp. Vi noterar ocks\u00e5 hur gestaltande av k\u00e4nslor i skrift lyftes fram i b\u00e5da projekten, vilket \u00e4r en v\u00e4sentlig aspekt av kreativt skrivande.<\/p>\n\n\n\n
Sammanfattningsvis kan vi tydligt se hur l\u00e4s- och skrivundervisning kan f\u00e5 nya dimensioner n\u00e4r elever m\u00f6ter olika professioner, d\u00e4r intresset f\u00f6r l\u00e4sning och skrivande st\u00e4rks utifr\u00e5n olika perspektiv samtidigt som undervisningen riktas mot det centrala inneh\u00e5llet i kursplanen f\u00f6r svenska och svenska som andraspr\u00e5k. Den tv\u00e4rprofessionella ing\u00e5ngen till l\u00e4sande och skrivande kan d\u00e4rmed bidra med kompletterande infallsvinklar som engagerar eleverna i skapande och strukturerade aktiviteter i riktning mot m\u00e5len f\u00f6r \u00e4mnena svenska och svenska som andraspr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n
**Tillk\u00e4nnagivanden<\/strong><\/p>\n\n\n\n**
Forskningen vi rapporterar fr\u00e5n har erh\u00e5llit st\u00f6d fr\u00e5n Nationellt FoU-n\u00e4tverk f\u00f6r verksamheter med stora utmaningar<\/em> samt av Utbildning, l\u00e4rande,<\/em> *forskning<\/em> (ULF).<\/p>\n\n\n\n*
**Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n**
Boglind, A., Nordlund, A., & Svenska Akademien. (2024). *Tid f\u00f6r poesi<\/em>. En bok f\u00f6r alla<\/p>\n\n\n\n*
Coles, J. (2017). Planting Poetry: Sowing Seeds of Creativity in a Year 5 Class. Changing English<\/em>, *24<\/em>(4), 386-398. https:\/\/doi.org\/10.1080\/1358684x.2017.1308806<\/p>\n\n\n\n*
DeFauw, D. L. (2018). One school’s yearlong collaboration with a children’s book author. The Reading Teacher<\/em>, *72<\/em>(3), 355-367. https:\/\/doi.org\/10.1002\/trtr.1726<\/p>\n\n\n\n*
OECD. (2023). *OECD Economic Surveys: Sweden 2023<\/em>. OECD Publishing.<\/p>\n\n\n\n*
SFS 2010:800. *Skollag<\/em>. Utbildningsdepartementet.<\/p>\n\n\n\n*
Skolverket. (2022). *Svenska som andraspr\u00e5k. Kursplan f\u00f6r grundskolan.<\/em><\/p>\n\n\n\n*
Petra Marti Tanaka, Malm\u00f6 universitet<\/strong>
Robert Walld\u00e9n, Malm\u00f6 universitet och Linn\u00e9universitetet<\/strong>
**Chrysogonus Siddha Malilang, Malm\u00f6 universitet<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"**
Det \u00e4r en stor utmaning f\u00f6r skolan att skapa likv\u00e4rdiga m\u00f6jligheter att delta i meningsfulla l\u00e4s- och skrivpraktiker. Studier visar att dessa m\u00f6jligheter ofta \u00e4r mest begr\u00e4nsade f\u00f6r elever med st\u00f6rst behov (OECD, 2023). Att ge elever m\u00f6jlighet att utveckla och anv\u00e4nda sina l\u00e4s- och skrivkunskaper i kommunikativa sammanhang som str\u00e4cker sig bortom klassrummet genom … <\/p>\n
Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dInspirerande l\u00e4s- och skrivundervisning med fokus p\u00e5 form och kreativitet i samverkan mellan l\u00e4rare och andra professionella\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1601,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[34,35],"tags":[],"class_list":["post-380","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskningsmiljo-mau-och-malmo-stad","category-ordlosa-bilderbocker-och-deras-didaktiska-potential"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/380","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=380"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/380\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":391,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/380\/revisions\/391"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=380"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=380"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mau.se\/ulf\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=380"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}