Vad ligger bakom ert val av tema för arbetet, varför var ni nyfikna på just detta?
Anledningen till att vi valde att titta närmare på denna studie beror på att vi som författareansåg att den digitala sjukvården har ökat allt mer inom den svenska sjukvården. Dettaskapade ett intresse av att granska vilka patienter inom det svenska samhället som skulle hasvårt att följa med i den digitala utvecklingen samt dess processer inom den privata ochoffentliga sjukvårdssektorn. Vi misstänkte redan vid en tidig fas av studien att de digitalaprocesserna inte var anpassade för alla individer och patienter vilket bidrog med enfördjupning av studiens tema. Av den anledning vi valde därför att se över vilka faktorer sombåde var givande och som kunde förhindra patienters användning av digitala sjukvård. Efteren närmare titt på olika studier och artiklar valde vi att fördjupa oss i problematiken gällandedigital sjukvård för personer vid 65 års ålder och äldre. Detta eftersom statistik och studier visade att denna åldersgrupp av patienter har stora svårigheter med att använda digitala vårdtjänster samtidigt som denna åldersgrupp är högst drabbat av diverse olika sjukdomar. Vi ansåg även att detta problem skulle ha en inverkan på målet om hälsa och välbefinnande som EU har fastställt för år 2030 och skulle bidra till att Sverige inte skulle kunna uppnå målet om de digitala processerna inom sjukvården är inte anpassad till alla åldersgrupper. Genom att tafram olika faktorer hoppas vi som författare kunna skapa ett underlag som kan vara lämpligför sjukvården att se över vid en vidareutveckling och förbättring av de digitala processerna.
Hur valde ni ut er speciella vinkling (som t ex specifik fråga eller specifikteoretisk vinkling) på temat och vilket material kommer ni att arbeta med?
Vi som författare valde att sätta in oss i ämnet digital sjukvård för att se hur dessa tjänster kan effektiviseras och bidra till en mer omfattande användarvänlighet till samtliga samhällsgrupper. När vi satte oss mer in i ämnet visade det sig att de äldre aktörerna 65 år och äldre är väldigt utsatta eftersom en stor del av denna målgrupp aldrig har använt digitala vårdtjänster. För att kunna avlasta sjukvården i en större utsträckning är de digitala
vårdtjänster av yttersta vikt, eftersom den äldre målgruppen 65 år och äldre generellt sett har minst en kronisk sjukdom vilket tar upp 80% av Sveriges sjukvårdsbudget. Utifrån detta ville vi författare gå djupare inom ämnet genom att se hur den svenska sjukvården kan arbeta internt med sina digitala processer för att bidra till att den äldre målgruppen 65 år och äldre börjar använda digitala vårdtjänster i en allt större utsträckning. Studien vi kommer göra är en systematisk litteraturstudie, vilket syftar till att samla in en stor mängd data gällande svensk sjukvård, digitala processer samt hur digitala vårdtjänster kan utvecklas för att skapa en större användarvänlighet till målgruppen 65 år och äldre. Det inhämtade materialet kommer från flertalet databaser där vetenskapliga studier och artiklar har studerat, där utgivnings året för dessa varit 2015-2020.
Vad hoppas ni kunna bidra med genom er undersökning?
Det vi som författare hoppas på är att vi ska kunna kan bidra med underlag av diversefaktorer som kan stärka den digitala sjukvårdens processer för patienter gällande åldersgruppen 65 år och äldre och detta gäller både för den privata och offentliga sjukvårdssektorn. Vi anser att även att detta är viktigt eftersom denna åldersgruppen har störst risk att drabbas av diverse sjukdomar. Delar av studiens mål är att vi vill utöka kunskapen gällande de brister och problem som bidrar till att användbarheten av de digitala processerna inte används och accepteras av den äldre målgruppen. Genom att skapa underlag som stärker bilden gällande de faktorer som påverkar de digitala sjukvårdstjänsterna hoppas vi som författare kunna kan bidra med ett underlag gällande hot och problematik samt faktorer som hade uppskattas för den äldre åldersgruppen vid en implementering av digitala tjänster.
Utifrån detta hoppas vi författare att sjukvården kan använda studiens underlag för att samla på oss kunskap gällande de brister som i dagsläget existerar inom den digitala sjukvården och dess processer. Målet är att dessa faktorer sedan ska ses över för att sedan kunna finna en implementering som kan behandlas och utvecklas av den privata och offentliga sjukvårdssektorn vid en vidareutveckling av deras digitala tjänster och processer. Detta ska i sin tur bidrar till att statistiken gällande användningen av digitala sjukvård tjänsterna för åldersgruppen 65 år och äldre ska få en positiv utveckling och att EU:s mål ska kunna uppnås till år 2030.