Kategori: IT & Ekonomi: Examensarbete 2020

I takt med digitaliseringen har lärplattformar blivit en mer central del i utbildningssektorn. Lärplattformen kan användas för exempelvis generell administration, kurshantering och bedömning av examinationer. Plattformen blir en bro mellan studenter och lärare där digitala föreläsningar och examinationer kan genomföras. På så sätt vidgas klassrummets fysiska begränsning från att vara tids- och rumsbestämt. Implementering av lärplattformen tenderar att bli en kostsam och tidskrävande process. Att involvera slutanvändare är nödvändigt men tas ofta inte i beaktning eftersom studenter antas acceptera vilken lärplattform som helst och man ser inte till studenternas tekniska kompetens.

Canvas är en molnbaserad lärplattform som snabbt under 2010-talet ökat i användning inom skola och universitet. Deras ambition var att fokusera mer på att integrera lärare och studenter än administrativt fokus. Implementeringen av Canvas på Malmö Universitet skulle startat under hösten 2017 men blev förskjutet ett halvår. Plattformen sattes i drift för alla kurser på universitetet vårterminen 2019.

Från de interna dokument vi fått tillgång till i kombination med den litteratur om Canvas och generellt om lärplattformar växte en frågeställning om vad plattformen ger för möjligheter för användarna och hur och i vilken grad dessa används. Därför ämnar vi denna studie till att ur studenters och lärares perspektiv undersöka vilken roll plattformen har och hur den används. Vi vill se hur projektets genomförande har påverkat användningen eller lärplattform ens roll för att få insikt i plattformens möjligheter och begränsningar och om projektet har påverkat dessa.

Vi valde att utifrån den litteratur och de interna dokument som finns välja att sätta plattformen i fokus för vad den kan bidra med men se det ur lärare och studenters perspektiv för att belysa vilken faktisk roll plattformen har för dessa två grupper.

Förhoppningen med denna studie är att skapa en förståelse för vilken roll lärplattformen har och huruvida den utnyttjar dess fulla potential. Målet är att bidra med ett underlag och faktorer av vad som blir viktigt under implementeringen av en lärplattform för att utnyttja plattformens möjligheter även efter implementeringsfasen.

Beslutsfattande i dagens informations- och kunskapssamhälle kan vara en komplex och svår uppgift, som är avgörande för verksamheters framgång. Vi har valt att undersöka ett intelligent beslutsstöds påverkan på beslutsprocessen vid kompetensmatchning i en konsultverksamhet. Det som är intressant med kompetensmatchningen är att dessa beslut behöver hantera kompetensen som konsulterna besitter, vilket utgör kärnan i en konsultverksamhet. Speciellt i en stor konsultverksamhet med många konsulter, kan det bli ännu mer komplext att hitta rätt information för att fatta ett effektivt beslut. Utöver intresset för att visa på den praktiska nyttan, har vi även fått uppfattningen om att forskningen med dessa teman kombinerat är begränsad.

Den begränsade forskningen inom områdena kombinerat gör studien speciell. Det finns mycket forskning som sätter fokus på vanliga beslutsstöd och det är en tradition som går längre tillbaka i tiden. Under de senaste åren har dock utvecklingen av maskininlärning och artificiell intelligens rört sig snabbt framåt. Utvecklingen verkar ha medfört att ämnena ännu inte fullständigt förenats och de intelligenta beslutsstöd som har studerat är regelbaserade. Samtidigt har vi ett stort intresse för både beslutstöd och artificiell intelligens, vilket motiverar oss att studera intelligenta beslutsstöd. Därför kommer vår modell till skillnad från äldre studier, baseras på maskininlärningsalgoritmen K-nearest neighbor för att hitta matchningar.

Med studien hoppas vi kunna svara på hur det intelligenta beslutsstödet påverkar beslutsprocessen. Förhoppningsvis har beslutsstödet en positiv inverkan, vilket kan leda till vidare forskning och utveckling inom området. Även om inverkan skulle vara negativ, så är det ett resultat som kan bidra till hur forskningen kan se på förhållandet mellan det intelligenta beslutsstödet och beslutsprocessen. Som praktiskt bidrag hoppas vi kunna påbörja att tillgodose ett stort behov i branschen.

Från 90-talets välutrustade och högpresterande datorer på 9 gigabyte till dagens kraftfulla smartphones som är lätta att ta med sig, har det skett en omfattande digital transformation på bara några få decennier. Papperstidningar har ersatts av nyhetsappar och favoritserien finns ondemand. Med tanke på denna omfattande förändring, känns det som en naturlig följd för oss, att närmare undersöka digitaliserings följder och möjligheter. Våra tidigare rapporter om implementeringsprocesser innebär att vi både har intresse och viss förståelse för problematiken som kan uppstå. Det känns därför som en intressant uppgift, att i mötet med en mjukvaruleverantör, undersöka hur digitala verktyg kan integreras för att effektivisera utbildningsmoment.
Den rådande pandemin som breder ut sig över världen innebär att vi måste vara lösningsorienterade då vi inte kan befinna oss på arbetsplatsen i samma utsträckning som vanligt. Idag är känslan av att vara isolerad påtaglig och det påverkar vår motivation.

Detta är ett gyllene tillfälle att reflektera över hur utbildning påverkas av att den sker digitalt, på distans. Utbildning ska även under dessa förutsättningar ske på ett sätt där mottagaren kan ta till sig det som lärs ut. Vår förhoppning är att bidra med riktning i arbetet med att tillgängliggöra utbildning digitalt.
Vår utgångspunkt är att undersöka till vilken grad utbildning kan digitaliseras. Med det sagt är vår förutfattade mening att inte alla steg kan ersättas med en instruktionsvideo, online-test eller annat färdigkonstruerat utbildningsmaterial som tillgås genom en dator. Vår föreställning är att det då kommer fattas en pusselbit eftersom vi tror att den sociala funktionen är viktigt för utbildningen.
Efter samtal med mjukvaruleverantören, Softronic, har vi landat i att undersöka hur digitala verktyg, däribland e-learning, kan användas för att frigöra tid från konsulterna. Vi kommer att undersöka hur e-learning kan integreras i utbildandet av systemen.

Bakomliggande faktorer för ämnesval

Vi började med att fundera vilka utmaningar det finns i samhället idag. Det föll oss i tanken direkt, kriminalitet. Detta är något som medborgare påverkas av idag och där oskyldiga människor faktiskt drabbas. Båda är intresserade av politik det var där allt började, det omtalade valet i USA 2014 där företaget “cambridge analytica” samlade in information med hjälp av Geografiska informationssystem (GIS) för att påverka valdeltagarnas röster. Vi fortsatte rota i vad GIS var för något och i vilka mer situationer det användes i. GIS inom polisiärt arbete var tydligen något som har testats och varit effektivt i andra länder som Nederländerna, Kanada och USA. Detta skapade en enorm nyfikenhet om hur den svenska polisen använder sig av GIS.

Utifrån ämnesvalet
Vår nyfikenhet kring hur Sverige arbetade med detta system kom från den vaga forskningen kring hur GIS används just inom den svenska polisen. Sveriges huvudstad Stockholm är den del av Sverige med högst andel brott per 100 000 invånare, vi ställde oss såklart frågan, varför? Är GIS ett av de verktyg som kan hjälpa Stockholm stad till det bättre? För att ta reda på det vill vi ta hjälp av sakkunniga inom GIS och personer inom polismyndigheten.

Bidrag
Det som vi hoppas på att kunna bidra med är forskning som hjälper oss förstå hur situationen ser ut gällande polisens arbete med GIS. Vi vill se vilka möjligheter det finns med GIS för att skapa en prediktiv och resurseffektiv vardag för polismyndigheten. Detta i sin tur kan förhoppningsvis mynna ut i en tryggare vardag för oss medborgare.

Vårt val av tema grundar sig i vårt intresse av hur enheter och internet idag genom syrar i stort sett allt vi gör. I sitt privata liv nyttjar man sin mobil eller andra enheter genom att integrera aktivt dagligen med andra människor i omvärlden. Samtidigt används samma enheter i skolan och arbetslivet likartat men också genom olika tillvägagångssätt så som integrering med andra enheter för att få fram information. Ändå kan stora liknelser dras att allt är ihop kopplat i ett enda stort globalt nätverk med oändligt många subnätverk som grenar ut sig åt alla håll. Detta ligger till grund för att vi just har valt att undersöka närmare hur Internet of Things (IoT) och mer specifikt Industrial Internet of Things (IIoT) påverkar tillverkningsindustrier i Sverige.

Vårt intresse föll först för begreppet Industry4.0 men vi insåg efter en kort tid att ämnet är relativt diffust definierat och där av väldigt brett. Eftersom vi båda var intresserade av hur mycket i dag är uppkopplat och integrerat landade vi till slut i att IoT är ett begrepp som har studerats mycket och är väldefinierat. Vidare fann vi begreppet IIoT och hur industrier inom tillverkning strävar efter att nå den smarta fabriken för att effektivisera sin produktionskedja. Däremot fann vi att ett gap i forskningen kring hur små och medelstora tillverkningsföretag inom Sverige förhåller sig till IIoT. För att ytterligare begränsa vår studie har vi valt att fokusera på medelstora tillverkningsföretag inom olika industrier. Det material vi vill använda oss av är datainsamling i form av semi-strukturerade personliga intervjuer samt litteraturundersökning. Med denna undersökning hoppas vi kunna bidra till en större förståelse för hur medel stora produktionsföretag i Sverige för håller sig till IIoT. Vidare hoppas vi att resultatet kan bidra till en generell förståelse, som kan appliceras på fler branscher inom tillverkningsindustrin, kring de möjligheter och utmaningar de står inför vid implementering av IIoT gradvis.

Vi visste redan innan vad vårt exjobb skulle handla om så visste vi att vi ville göra examensarbetet tillsammans med ett företag. Detta för att komma i kontakt med yrkeslivet,för att se hur de arbetar och hur deras arbete kan kommas att påverkas av det vi väljer attforska om. Softronic presenterade senare ett antal förslag på frågeställningar. En av dem handlade om övergången från den traditionella ERP-installationen till en molnbaserad lösning. Utifrån detta valde vi att undersöka vilka förändringar detta innebär för Softronics affärsmodell. Vi valde denna frågeställning för att vi sedan tidigare har ett intresse för företagsekonomi och hur förändringar drivna av tekniska framsteg förändrar förutsättningarna för de affärsmodeller som nyttjas idag.

-Hur valde ni ut er speciella vinkling (som t ex specifik fråga eller specifikteoretisk vinkling) på temat och vilket material kommer ni att arbeta med?

När vi fick ett antal olika utgångspunkter av Softronic som exjobbet skulle kunna handla omså valde vi att fördjupa oss i övergången från ERP-system som on-prem-lösningar till SaaS-lösningar och vad det innebär för de säljande konsultbolagens affärsmodeller. Men också vilka utmaningar som finns, hur verksamheterna som måste anpassa sig. Detta ansåg vi var väldigt intressant med tanke på att vi utbildar oss till informatiker och vid en eventuell framtida anställning hade berörts av denna förändring som resan in i molnet innebär.

-Vad hoppas ni kunna bidra med genom er undersökning?

Vi hoppas kunna bidra med insikt kring hur konsultbranschen och deras affärsmodellerpåverkas när en allt större andel av deras försäljning av ERP system är av SaaS-typ. Dettaberör många företag då det vanligen är konsultbolag som förmedlar och ansvarar förimplementationen av affärssystem hos de som nyttjar dem. Vidare finns det också anledningatt forska kring affärsmodeller då det är ett område med många olika perspektiv.