Kategori: IT & Ekonomi: Examensarbete 2020

Den tekniska utvecklingen har inneburit nya sätt för företag att marknadsföra sig på. Idag är sociala medier en stor del av personers vardag och har på så sätt blivit en samlingsplats. Det har i sin tur blivit viktigt för företag att synas på dessa plattformar, eftersom att det finns stor potential för riktad marknadsföring till en specifik målgrupp. Företag kan nu också kommunicera med målgruppen på ett sätt som inte varit möjligt genom traditionella marknadsföringskanaler. När individer använder sociala medier delar de med sig av personlig data vilket företag kan ha stor nytta av för att rikta sin marknadsföring. Den nya typen av marknadsföring innebär stora möjligheter men ställer samtidigt höga krav på hur företag hanterar användarnas personliga data.

Studien kommer att utgå ifrån den sociala plattformen Instagram där vi vill undersöka hur användare av denna plattform resonerar kring att företag samlar in personlig data i marknadsföringssyfte.

Studien kommer alltså fokusera på den personliga integriteten. Dessutom vill vi undersöka hur staten kan påverka hanteringen och skydda individen i form av lagar. Studien kommer därmed att ha General Data ProtectionRegulation (GDPR) som en utgångspunkt.Genom vår studie vill vi uppmärksamma vad användarna av Instagram resonerar kring den personliga integriteten samt bidra med förståelse till varför den personliga integriteten upplevs på ett visst sätt. Vidare vill vi undersöka vilken påverkan GDPR har för den personliga integriteten hos användarna. Vårt mål är att studien ska ge stöd till framtida forskning kring ämnet.

Granit Elshani & Hannah Strid

Vårt arbete kommer fokusera på sparrobotar och vilken inverkan de har på privat sparande. Ämnet är i våra ögon aktuellt då det är en ny typ av tjänst som snabbt blivit ett populärt verktyg inom börsen. Trots detta råder det mycket okunskap kring hur dessa robotar fungerar och vad det egentliga syftet med dessa är.
Anledningen till att vårt intresse för att undersöka tjänsten djupare uppstått, är på grund av vårt nyfunna intresse för investeringar där vi har kommit i kontakt med sparrobotar och därmed vill få en starkare förståelse för varför dessa sparrobotar finns och hur de kan påverka den finansiella marknaden.



Vi har valt att anta ett perspektiv där vi analyserar de nya digitala tjänsterna som just nu påverkar den privata sparmarknaden och dess tillgänglighet för individer. Här kan vi sätta oss in och försöka förstå hur den ökade automatiseringen av finansiella tjänster såsom sparrobotar och robotrådgivare påverkar den privata individens sparande.

Vi kommer använda oss av en genomgående litteraturstudie där vetenskapliga artiklar och andra relevanta källor kommer användas för att stärka vår forskningsfråga. Utöver detta kommer intervjuer göras med diverse banker eller förvaltningstjänsteägare, samt en enkätundersökning där vi vill på att generera en stabil grund med data kring hur individer inom olika målgrupper förhåller sig till både sparrobotar och finansmarknaden i allmänhet.

Genom vår undersökning hoppas vi kunna bidra med kunskap och underliggande fakta kring hur sparrobotar fungerar och huruvida de är något som är värt att investera sitt kapital i. Frågan är givetvis subjektiv och varje enskild individ kommer få olika svar på frågan. Det grundläggande vi vill få ut av undersökningen är huruvida en sparrobot kan underlätta för nybörjare att komma in på börsen. Sparrobotar är en typ av alternativ till mänskliga finansiella rådgivare och det är ett alternativ som vi vill förmedla till omvärlden, då de på många vis förenklar finanssektorn för personer som ej är insatta. Flera individer går i Sverige idag miste om avkastning på sitt kapital, och ett ökat investering av kapital ger i sin tur möjlighet till en bättre finansiell situation.

Vad ligger bakom ert val av tema för arbetet, varför var ni nyfikna på just detta?
Anledningen till att vi valde att titta närmare på denna studie beror på att vi som författareansåg att den digitala sjukvården har ökat allt mer inom den svenska sjukvården. Dettaskapade ett intresse av att granska vilka patienter inom det svenska samhället som skulle hasvårt att följa med i den digitala utvecklingen samt dess processer inom den privata ochoffentliga sjukvårdssektorn. Vi misstänkte redan vid en tidig fas av studien att de digitalaprocesserna inte var anpassade för alla individer och patienter vilket bidrog med enfördjupning av studiens tema. Av den anledning vi valde därför att se över vilka faktorer sombåde var givande och som kunde förhindra patienters användning av digitala sjukvård. Efteren närmare titt på olika studier och artiklar valde vi att fördjupa oss i problematiken gällandedigital sjukvård för personer vid 65 års ålder och äldre. Detta eftersom statistik och studier visade att denna åldersgrupp av patienter har stora svårigheter med att använda digitala vårdtjänster samtidigt som denna åldersgrupp är högst drabbat av diverse olika sjukdomar. Vi ansåg även att detta problem skulle ha en inverkan på målet om hälsa och välbefinnande som EU har fastställt för år 2030 och skulle bidra till att Sverige inte skulle kunna uppnå målet om de digitala processerna inom sjukvården är inte anpassad till alla åldersgrupper. Genom att tafram olika faktorer hoppas vi som författare kunna skapa ett underlag som kan vara lämpligför sjukvården att se över vid en vidareutveckling och förbättring av de digitala processerna.

Hur valde ni ut er speciella vinkling (som t ex specifik fråga eller specifikteoretisk vinkling) på temat och vilket material kommer ni att arbeta med?
Vi som författare valde att sätta in oss i ämnet digital sjukvård för att se hur dessa tjänster kan effektiviseras och bidra till en mer omfattande användarvänlighet till samtliga samhällsgrupper. När vi satte oss mer in i ämnet visade det sig att de äldre aktörerna 65 år och äldre är väldigt utsatta eftersom en stor del av denna målgrupp aldrig har använt digitala vårdtjänster. För att kunna avlasta sjukvården i en större utsträckning är de digitala
vårdtjänster av yttersta vikt, eftersom den äldre målgruppen 65 år och äldre generellt sett har minst en kronisk sjukdom vilket tar upp 80% av Sveriges sjukvårdsbudget. Utifrån detta ville vi författare gå djupare inom ämnet genom att se hur den svenska sjukvården kan arbeta internt med sina digitala processer för att bidra till att den äldre målgruppen 65 år och äldre börjar använda digitala vårdtjänster i en allt större utsträckning. Studien vi kommer göra är en systematisk litteraturstudie, vilket syftar till att samla in en stor mängd data gällande svensk sjukvård, digitala processer samt hur digitala vårdtjänster kan utvecklas för att skapa en större användarvänlighet till målgruppen 65 år och äldre. Det inhämtade materialet kommer från flertalet databaser där vetenskapliga studier och artiklar har studerat, där utgivnings året för dessa varit 2015-2020.

Vad hoppas ni kunna bidra med genom er undersökning?
Det vi som författare hoppas på är att vi ska kunna kan bidra med underlag av diversefaktorer som kan stärka den digitala sjukvårdens processer för patienter gällande åldersgruppen 65 år och äldre och detta gäller både för den privata och offentliga sjukvårdssektorn. Vi anser att även att detta är viktigt eftersom denna åldersgruppen har störst risk att drabbas av diverse sjukdomar. Delar av studiens mål är att vi vill utöka kunskapen gällande de brister och problem som bidrar till att användbarheten av de digitala processerna inte används och accepteras av den äldre målgruppen. Genom att skapa underlag som stärker bilden gällande de faktorer som påverkar de digitala sjukvårdstjänsterna hoppas vi som författare kunna kan bidra med ett underlag gällande hot och problematik samt faktorer som hade uppskattas för den äldre åldersgruppen vid en implementering av digitala tjänster.

Utifrån detta hoppas vi författare att sjukvården kan använda studiens underlag för att samla på oss kunskap gällande de brister som i dagsläget existerar inom den digitala sjukvården och dess processer. Målet är att dessa faktorer sedan ska ses över för att sedan kunna finna en implementering som kan behandlas och utvecklas av den privata och offentliga sjukvårdssektorn vid en vidareutveckling av deras digitala tjänster och processer. Detta ska i sin tur bidrar till att statistiken gällande användningen av digitala sjukvård tjänsterna för åldersgruppen 65 år och äldre ska få en positiv utveckling och att EU:s mål ska kunna uppnås till år 2030.

Vi närmar oss snart slutet av vårt tredje år på Malmö Universitet. Under dessa år har vi upplevt olika kunskapsnivåer hos de undervisande lärarna gällande just de läroplattformar som används på kurserna. Detta väckte då idén om att skriva ett arbete som kretsade runt detta ämne. I samband med den situation som uppstått gällande coronaviruset covid-19 väcktes idén om att ta reda på hur både studenter och lärare påverkas av denna situation.

Skolan har valt att stänga ner alla lokaler vilket betyder att Malmö Universitet har stått inför en tvingad implementering av digital undervisning. Detta kan då påverka olika beroende på hur kurserna ser ut. En del behöver tillgång till fysiska lokaler och andra har bara extrem ovana av att utföra sin undervisning på någon slags digital plattform. Vissa lärare föredrar kanske att undervisa digitalt medan andra lärare föredrar att vara på plats fysiskt då detta skapar en per personlig dialog med studenterna.

Därför vill veta hur båda parter påverkas av en tvingad implementering av digital undervisning och hur skolan i framtiden ska kunna förbereda sig på liknande situationer.

Därför kommer vi att utföra intervjuer med både studenter och lärare för att få en så bred bild som möjligt. Vi kommer även att ta hjälp av teorier som kretsar runt pedagogik för att kunna koppla vårt material till detta och på så sätt komma fram till en välutvecklad slutsats. Trots att vi i denna studie kommer att ha Malmö Universitet i fokus hoppas vi att andra Universitet och högskolor kommer att ha nytta av detta.

Rickard Malmgren & Fredrik Malmgren

dkdjkdj

Vad ligger bakom valet av tema?
Anledningen till att vi valde det ämne vi gjorde var på grunda av vårt gedigna intresse för komplexiteten kring området värdekedjor. Givet värdekedjors natur finner vi att det är ett relevant område att forska inom då det är ett utbrett och vedertaget område både inom näringslivet och inom den akademiska sfären. Detta skapar då ett intressant ämne att forska inom och studera utifrån den vinkeln vi valt.

Hur valdes vinkeln för studien?
Vi valde att fokusera på hur värdekedjor existerar i dagens digitala samhälle med fokus på detaljhandeln i Sverige. Detta är på grund av att vi ser att majoriteten av det värde som skapas för kunden sker i värdekedjan. Genom att studera detta är förhoppningen att vi ska kunna belysa problematiken för dessa företag i den rådande digitala situationen i samhället, samt utreda hur strategiformulering och anpassning vid digitalisering kan gynna och förbättra organisationers konkurrensmässiga situation.

Vad blir vårt bidrag till området?
Genom att studera området kring värdekedjor och detaljhandeln ämnar vi att skapa en ökad förståelse och belysa områdets relativa icketriviala problematik. Utöver detta vill vi även skapa handlingsunderlag för företag och organisationer inom detaljhandelssektorn som står inför viktiga beslut gällande digitalisering i sina värdekedjor.

Hampus Rydholm & Carl-Oskar Ahlqvist

Vad ligger bakom ert val av tema för arbetet, varför var ni nyfikna på just detta?
Författarna till studien tycker att informationsteknik och hur detta kan tillämpas på bästa sätt i organisationer och andra delar av samhället är väldigt intressant. Att studera digitalisering och nyttorealisering av it är av högsta relevans i dagens samhälle eftersom det är en samhällsomvälvande process. Att få studera detta i den offentliga sektorn som står inför stora utmaningar i sitt förändringsarbete är både intressant och viktigt. Offentliga verksamheter har en byråkratisk struktur och verksamhetsmål i form av samhällsnytta och måste därför omprioritera sina resurser. Sverige har som mål att bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Det är ett ambitiöst mål, men även ett rimligt sådant. Men för att lyckas krävs det att vi faktiskt tar till vara på digitaliseringens möjligheter. Därför har vi valt att studera nyttorealisering av investering i it.

Hur valde ni ut er speciella vinkling (som t ex specifik fråga eller specifik teoretisk vinkling) på temat och vilket material kommer ni att arbeta med?
Arbete med nyttorealisering kommer till uttryck på olika sätt i den offentliga sektorn jämfört med den privata. Offentlig sektor präglas av byråkratiska strukturer och kulturer, i motsats till privata företag som ofta är mer flexibla. Offentliga verksamheter arbetar mot samhällsmål såsom politik, sjukvård och utbildning vilket gör det extra svårt men också extra viktigt att investera i it på ett effektivt sätt. Nyttorealisering är ett sådant tillvägagångssätt, vilket gör det till en viktig aktivitet i alla verksamheter. Inom området för nyttorealisering kan man identifiera ett kunskapsgap mellan metoder för nyttorealisering och hur dessa ska tillämpas i praktiken. Genom att studera detta tror vi att denna studie kan bidra till förbättringar i nyttorealiseringsprocesser.
Vi kommer att arbeta med befintlig forskning inom fältet, E-delegationens nyttorealiseringsprocess och empirisk data som samlas in genom intervjuer med kommuner.

Vad hoppas ni kunna bidra med genom er undersökning?
Genom att studera det teoretiska och praktiska kunskapsgapet vill vi definiera gapets omfattning. Genom att öka förståelse och kunskap om hur kommuner arbetar med nyttorealisering kan verktyg och metoder för detta anpassas för att öka effektiv nyttorealisering. Baserat på Sveriges höga mål är det en förutsättning att vi tar till vara på digitaliseringens möjligheter. Denna studie ämnar att bidra till forskningen på hur detta kan ske bättre.

Samhället digitaliseras allt mer vilket innebär att information, kunskap, varor och tjänster blir digitaliserade. Dessa är i allt högre grad tillgängliga på mobiltelefoner, surfplattor och internettjänster och andra alternativ erbjuds inte alltid. De individer som saknar kunskap och praktisk erfarenhet av internet riskerar att hamna utanför i många delar av samhället. Digitalt utanförskap är ett växande problem i vårt samhälle.

En organisation som väckte vårt intresse lite extra mycket var Skånetrafiken. Vi var nyfikna på hur de arbetar för att motverka digitalt utanförskap. Vår plan är att intervjua anställda på Skånetrafiken för att ta reda på hur de jobbar för att motverka detta problem samt vända oss till användarna för att ta reda på hur de upplever att Skånetrafiken jobbar för att motverka utanförskapet. Tidigare forskning kring ämnet visar att man kan mäta digitalt utanförskap, vi kommer därför använda oss av relaterade studier och modeller som beskriver digitalt utanförskap och på vilket sätt man kan mäta det.

Studien av Skånetrafiken syftar till att ge ett bidrag till forskning om hur organisationen faktiskt arbetar för att motverka digitalt utanförskap. Genom detta hoppas vi även på att kunna ge andra organisationer stöd för att identifiera problemområden som kan motverka problemet.

dlsödlösdlösd

Vad ligger bakom ert val av tema för arbetet, varför var ni nyfikna på just detta?

Vi har under hela programmets gång haft ett stort intresse för verksamheter som lyckats väl i digitaliseringens spår. Framgångsrika affärsmodeller idag karaktäriseras av en hög grad av digitaliserade processer för att skapa grund för värdeskapande aktiviteter och utveckling av kärnkompetens.
En organisations förmåga att skapa värde i samhället idag är i hög grad kopplad till dess dynamiska förmågor att arbeta med digital transformation i olika kontexter i förhållande till deras affärsstrategi.
I detta sammanhang ville vi utforska på en konceptuell nivå hur digital transformation vävs samman med verksamheters så kallade ​dynamic capabilities​ för att bygga konkurrensfördelar. Med hjälp av vedertagna akademiska teorier om ​dynamic capabilities och ​digital transformation, ​så syftar vår studie till att skapa ett konceptuellt ramverk för att öka kunskapen kring hur data-drivna processer influerar organisationers affärsstrategier och affärsmodellsinnovationer.

Hur valde ni ut er speciella vinkling (som t ex specifik fråga eller specifik teoretisk vinkling) på temat och vilket material kommer ni att arbeta med?
Vi lever i en dynamisk värld där företag måste kunna justera sina interna resurser för att möta en evigt föränderlig omvärld. Redan år 1997 myntades begreppet dynamic capabilities som svar på de företag som i högteknologiska industrier lyckades konkurrera mot globala jättar med enorma resurser till sitt förfogande.
I dagens globaliserade värld är värdeskapande processer starkt knutna till förmågan att förfoga och nyttja data till sin unika fördel. Dessa datadrivna processer kan uttrycka sig i verktyg som till exempel big data eller business intelligence, som syftar till att genomsyra och skapa värde i en organisations alla segment.
Vi valde därför att skriva ett konceptuellt papper där kunskap från informatiken möter dynamic capabilities för att vidare utforska hur data kan driva verksamheters dynamiska förmågor. Detta innebär att materialet vi kommer arbeta med främst är vetenskapliga artiklar.

Vad hoppas ni kunna bidra med genom er undersökning?
Vi hoppas att vårt fäste inom informatik och vårt val av metod (conceptual paper) leder till att vi kan bidra med nya infallsvinklar i den moderna sfären av affärsstrategi. På så sätt hoppas vi kunna lämna ett generaliserbart resultat som är värdeskapande och en spännande diskussion kring ​data-driven dynamic capabilities​ som ett ramverk för framtidens företag.

Författare: Andreas Marttila Gaard Martin Malmgren