Kategori: ULF-nätverket Didaktisk modellering i förskolan

I det nystartade ULF-nätverket Didaktisk modellering i förskola är vi inriktade på undervisning och didaktisk modellering med fokus på hållbarhets- och literacyfrågor. Samverkan i nätverket pågår från mars 2021 till december 2022 i tre kommuner/skolhuvud­män: Lund, Staffanstorp och Vellinge. I nätverket inkluderar vi, förutom lärarutbildare och didaktikforskare, barn, förskol­lärare, barnskötare, rektorer, biträdande rektorer och förvalt­nings­­­ledare.

Nätverket tar avstamp i utmaningar, möjligheter och förutsättningar som dagens förskola i Sverige står inför genom förändring i förskolans uppdrag. Förändringen består i att förskolan har blivit en frivillig skolform som utgör första steget i skolsystemet, och som också omfattas av undervisning. Utgångs­punkten är att dessa förändringar utgör nya samhälleliga förut­sättningar med såväl möjligheter som utmaningar för demokrati och likvärdig utbildning. Nätverket syftar till att identifiera frågor och vidareutveckla didaktiska modeller och kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola.

När det gäller innehållet i undervisningen fokuserar vi hållbarhets- och literacy­frågor. Hållbarhetsfrågor kan vara inriktade på globala mål som rör miljö, resurshushållning och sociala frågor. Literacyfrågor handlar om hur barn skapar, utvecklar och använder språk (i bred bemärkelse) i samspel med omgivningen. Det kan till exempel röra sig om att lyssna till sagor, leka, tolka symboler och skapa berättelser. Vi kommer också särskilt att beröra utomhuspedagogik i relation till den didaktiska var-frågan.

Didaktiska modeller är en central del av didaktiken och innebär i det här sammanhanget praktik-teoretiska redskap som förskollärare och ledare kan använda sig av vid samplanering, genomförande, återkoppling och samvärdering av undervisning, så kallad didaktisk sambedömning. De didaktiska modeller som vi kommer att exemplifiera avser inte att ge bestämda och exakta instruktioner för hur undervisning ska genomföras i varje enskilt fall. De ska snarare ses som öppna tankefigurer som kan utgöra stöd för lärare och ledare att reflektera över, genomföra och motivera sina didaktiska val i strävan efter likvärdighet, vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet.

Sammantaget kommer vi i nätverket att utpröva fyra teoriinformerade undervisnings­upplägg, eller didaktiska modeller i en bred bemärkelse, enligt följande:

• Didaktiskt och lekresponsivt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy
• Didaktiskt och variationsteoretiskt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy
• Didaktiskt och poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy
• Didaktiskt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy

Vi som medverkar från Malmö universitet är huvudansvarig professor Ann-Christine Vallberg Roth (BUS), bitr. professor Jesper Sjöström (NMS), adjunkt Helena Hansen (BUS) och adjunkt Max Persson (BUS). Under processen kan med fördel ytterligare didaktikforskare och lärarutbildare från forsknings- och utvecklingsprogrammet FundiF konsulteras (https://mau.se/forskning/projekt/flerstammig-didaktisk-modellering/).

Att vara med i ULF-projektet är mycket intressant och givande. För min del rör det sig om matematikundervisning och vårt arbete har utvecklat min praktik, och kanske viktigare, givit mig inspiration att fortsätta den resan. Kan låta lite ”skönmålat”, men så är det.

Vi inom gruppen har arbetat med inriktning på proportionella resonemang inom matematik. Under våren har vi, och kommer ha, fokus på analys av elevlösningar. Dessa kommer från övningar som givits till oss vid möten och/eller skapats av lärare i gruppen och senare använts i våra respektive elevgrupper. Det har gett oss ett stort och variationsrikt material som varit intressant att analysera. De olika bakgrunderna som respektive elevgrupp, skola samt lärare har, medför förståelse för olika utmaningar och lärsituationer. Det har också givit kunskaper och upptäckter om vad inom proportionella resonemang som är svårt för eleven samt tankar om hur vi kan möta dem på bästa sätt inom detta område.

Inför nästa träff ska vi samla in elevlösningar och kategorisera dem. Kategorierna innehåller exempelvis: olika lösningsmetoder eleven nyttjat, indikation av nivå på förståelse hos eleven, typ av lösning, påbörjad lösning, etc. Målet är att inhämta data som ger oss möjlighet att få en bredare bild, alltså närma oss kvantitativ analys, av området. Är detta svårt? Det kan exempelvis bli korrekta enheter och korrekta beräkningar, korrekta enheter och ej korrekta beräkningar, ej korrekta enheter och ej korrekta beräkningar. Så långt är utmaningarna inte så stora. Men elevlösningarna kan innehålla olika lösningstyper, som skiljer sig lite åt men ändå inte tillräckligt för att definitivt säga att de ligger inom olika kategorier. Kvaliteten på redovisningen varierar. Att en elev kommit en bit på vägen i sin lösning går att se på många olika sätt. Lägger vi till alla dessa varianter samt att lösningskategorierna ska vara så tydliga att olika lärare för det mesta ska kategorisera en elevlösning på samma sätt, så blir det lite svårare men också intressant.

I arbetet med denna analys ingår även arbete med att utveckla analysdelen genom att titta på kategorierna, se om de är representativa samt arbeta på att införa nya relevanta kategorier. När vi jobbar med detta kommer vi också diskutera modellens styrkor och svagheter.

Förhoppningsvis får vi en metod som skapat, och kommer skapa, mer underlag för att se var eleverna har styrkor och svårigheter. Ett intressant steg framåt och jag ser fram mot att se var vi landar.

Nicklas Lindén, medverkande lärare från Sundsgymnasiet i Vellinge.