Matematiknätverk i coronatider

I ULF-projektet kring proportionella resonemang i matematik har deltagarna, inför de tre första mötena, samlat in och delat med sig av en hel del data i form av elevlösningar på diverse matematikuppgifter, som lärarna delvis har författat själva. Under de tre första mötena läsåret 19/20 har alla deltagare försökt identifiera olika styrkor och svagheter hos elevers lösningar på diverse matematiska problem om proportionalitet. Nu har projektet kommit till nästa fas, som är att skapa och pröva ut en taxonomi för att beskriva och kategorisera olika typer av lösningsstrategier i elevlösningarna. Denna förberedelseuppgift skickade vi ut den 10 mars till projektets fjärde planerade möte den 28 april. Deltagarna kunde välja mellan att kategorisera redan insamlade elevlösningar eller pröva dem på nya elevlösningar.

Därefter har det varit ovanligt lugnt i eposten från våra deltagare i ULF-projektet och det finns väl ingen annan rimlig förklaring än Covid-19. Min egen erfarenhet är att alla dessa nyttiga en-minuters samtal i korridoren löser många små problem. Under Covid-19-pandemin, så gör den nya situationen denna typ av små problem ännu mer frekventa. Samtidigt finns inte samma möjlighet till snabba ordväxlingar för att lika snabbt lösa problemen. Istället tar dessa konversationer flera timmar, ja kanske ett par dagar, innan eposten har gått sina vändor. Resultatet blir att många samtal sträcks ut i tid och samtidigt pågår parallellt med andra samtal. Det är förstås frustrerande att under så lång tid hålla så många samtal aktuella och det förklarar säkert att samma arbetsuppgifter tar längre tid och ork än vanligt.

Hur som helst, tre av projektets drygt 10 deltagande lärare har skickat in kategoriserade elevlösningar. Vi som samordnar detta ULF-projekt funderade förstås hur vi ska hantera denna situation, när omständigheterna gör att deltagarna inte hinner delta aktivt i projektet. Hur kan vi ta omhand det som faktiskt blivit gjort, med respekt för de som i rådande situation inte haft möjlighet? Men, bland matematikdidaktiker och matematiker så betyder ordet problem inte oönskade svårigheter utan betyder istället ett tillfälle till utmanande intellektuell träning.

Bland de tre inskickade svaren, så fanns dels en lagom stor mängd med föredömligt avidentifierade elevlösningar. Dessutom redovisade en person resultaten i ett kalkylblad på ett sätt som är extra lätt att både fylla i och att följa upp. Vi kläckte därför idén att skicka ut dessa pseudonymiserade elevlösningar tillsammans med en tom mall och be alla deltagare kategorisera samma elevlösningar. Den färdiga mallen gör att inga fler deltagare behöver fundera över hur resultatet ska redovisas. Det blir en tydligt avgränsad projektuppgift, som vi hoppas att deltagarna kan hinna med, trots pandemisituationen. Att alla deltagare kategoriserar samma elevlösningar blir till en fördel för projektet, nämligen att pröva hur entydig taxonomin för kategoriseringen är. Med andra ord, att undersöka analysinstrumentets reliabilitet. Därmed hoppas vi få underlag för en forskningsartikel i detta ULF-projekt. Samtidigt håller vi vårt gemensamma ULF-projekt mellan universitet och skola vid liv tills vi träffas nästa gång.

/Jöran Petersson. Nätverksledare för ULF-nätverket vid Malmö universitet om proportionalitet i matematiken.

Snart ett läsår med ULF: rapport från ett didaktiskt nätverk

Att vara med i ULF-projektet är mycket intressant och givande. För min del rör det sig om matematikundervisning och vårt arbete har utvecklat min praktik, och kanske viktigare, givit mig inspiration att fortsätta den resan. Kan låta lite ”skönmålat”, men så är det.

Vi inom gruppen har arbetat med inriktning på proportionella resonemang inom matematik. Under våren har vi, och kommer ha, fokus på analys av elevlösningar. Dessa kommer från övningar som givits till oss vid möten och/eller skapats av lärare i gruppen och senare använts i våra respektive elevgrupper. Det har gett oss ett stort och variationsrikt material som varit intressant att analysera. De olika bakgrunderna som respektive elevgrupp, skola samt lärare har, medför förståelse för olika utmaningar och lärsituationer. Det har också givit kunskaper och upptäckter om vad inom proportionella resonemang som är svårt för eleven samt tankar om hur vi kan möta dem på bästa sätt inom detta område.

Inför nästa träff ska vi samla in elevlösningar och kategorisera dem. Kategorierna innehåller exempelvis: olika lösningsmetoder eleven nyttjat, indikation av nivå på förståelse hos eleven, typ av lösning, påbörjad lösning, etc. Målet är att inhämta data som ger oss möjlighet att få en bredare bild, alltså närma oss kvantitativ analys, av området. Är detta svårt? Det kan exempelvis bli korrekta enheter och korrekta beräkningar, korrekta enheter och ej korrekta beräkningar, ej korrekta enheter och ej korrekta beräkningar. Så långt är utmaningarna inte så stora. Men elevlösningarna kan innehålla olika lösningstyper, som skiljer sig lite åt men ändå inte tillräckligt för att definitivt säga att de ligger inom olika kategorier. Kvaliteten på redovisningen varierar. Att en elev kommit en bit på vägen i sin lösning går att se på många olika sätt. Lägger vi till alla dessa varianter samt att lösningskategorierna ska vara så tydliga att olika lärare för det mesta ska kategorisera en elevlösning på samma sätt, så blir det lite svårare men också intressant.

I arbetet med denna analys ingår även arbete med att utveckla analysdelen genom att titta på kategorierna, se om de är representativa samt arbeta på att införa nya relevanta kategorier. När vi jobbar med detta kommer vi också diskutera modellens styrkor och svagheter.

Förhoppningsvis får vi en metod som skapat, och kommer skapa, mer underlag för att se var eleverna har styrkor och svårigheter. Ett intressant steg framåt och jag ser fram mot att se var vi landar.

Nicklas Lindén, medverkande lärare från Sundsgymnasiet i Vellinge.

Vad händer i det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik?

Efter tre intensiva nätverksträffar har vi nu förberett oss för att börja observera varandras svenskundervisning under våren.

Vårt nätverk består av sju ämneslärare från två kommuner, Lomma och Vellinge, och tre lärarutbildare från Malmö universitet. Vi undervisar alla i svenska och idén med vår samverkansmodell är att vi ska undersöka – och i förlängningen kunna utveckla – våra respektive svenskämnen (svenskämnet i ämneslärarutbildningen och svenskämnet i årskurs 7-9 och gymnasieskolan), det vill säga definiera och utveckla kunskap om svenskämnet och ämnesdidaktiska problem. Det innebär att lärarutbildare/forskare observerar svenskundervisning i skolan och lärare i skolan observerar lärarutbildningens svenskundervisning. Ytterligare ett syfte med samverkansprojektet rör de lärarstudenter som både lärarutbildare och svensklärare i ungdomsskolan möter under campusförlagd och verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna brottas i utbildningen med frågor om sambandet mellan teori och praktik. Detta projekt kan medverka till att förstärka studenternas förmåga att hantera de frågorna.

Under höstens två nätverksträffar diskuterade vi områden och dilemman i svenskämnet som vi ville diskutera, undersöka och samverka kring. Engagemanget var stort och listan blev till en början mycket lång. Det handlade om allt från utdöende texttyper till grammatikdidaktik till framtidens svenskämne. Vi har sedan kokat ner det till några större temaområden och frågeställningar:

  • Helheter och delar: vilka mötespunkter och glapp finns det mellan språk och litteratur; process och produkt; muntligt och skriftligt? När jobbar vi med del och när jobbar vi med helhet?
  • Skönlitteratur och sakprosa; digitalisering, olika texter; textval; skrivande och språklig struktur
  • Hur arbetar vi med skönlitterära texter?
  • Professionellt språk: Hur talar vi om (till exempel) läsning?

Under våren kommer vi som sagt att observera varandras undervisning och det ska bli spännande både att få lärares blick på vårt svenskämne på ämneslärarprogrammet och att se svenskämnet på några skolor, men framför allt att få ett material i form av observationsanteckningar att diskutera och analysera.  

Marie Thavenius, Malmö universitet

Didaktiskt nätverk: Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning

Ett gediget förarbete i vårt nätverk börjar nu ge resultat! Måndagen den 23 januari hade vi vår tredje nätverksträff med ämneslärarna från grundskolor, gymnasieskolor och komvux i Malmö, Helsingborg, Trelleborg och Svedala och såg då tydligare hur vi tagit ytterligare ett steg i processen – att formulera case för att få syn på språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning på skolorna samt få användbara case till lärarutbildningen.

I formuleringen av projektansökan var vår utgångspunkt bland annat behovet av att såväl utveckla skolors undervisning som Malmö universitets lärarutbildning. Skolverket visar i en rapport (2016) att undervisningen för elever med utländsk bakgrund behöver utvecklas för att förbättra resultaten.

Studenter på lärarutbildningen efterfrågar en undervisning med tydligare koppling mellan teori och praktik. Om vi kan forma, analysera och diskutera verklighetsanknutna case som innehåller viktiga utvecklingsområden, hoppas vi kunna identifiera nya sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen. Dessa case kan då också vara en utgångspunkt för intressanta analyser och diskussioner på skolorna och lärarutbildningen.

Vi har inspirerats av casemetodiken utifrån boken Casemetodik för lärare – att överbrygga klyftan mellan teori och praktik (Ann. S. Pihlgren red. 2019). Detta för att få mer kunskap om hur man dels arbetar med, dels skriver fram case. Under den senaste nätverksträffen kom vi fram till olika strategier för att skriva ett bra case. Det betonades att det är viktigt att utgå från lärarens tankar och agerande och beskriva detta detaljerat.

Tanken är att när våra case är formade provar vi dem i vårt nätverk, på våra kollegor och lärarstudenter och gör justeringar utifrån detta. Vi kopplar casen till forskningslitteratur och funderar på om det finns något område som lärare och studenter kan fördjupa sig i.

Vilka case börjar nu ta form och hur kom vi dit? Under de två första träffarna arbetade vi med föreställningskartor där vi gruppvis försökte att identifiera ämnesundervisningens viktiga kärna när det gäller språk och kunskap. Vad ville vi utveckla? Vilka svårigheter och möjligheter såg vi? Många intressanta områden samlades på föreställningskartorna men tre områden visade sig  tydligare än de andra, nämligen Heterogena elevgrupper – mångfald och elever som resurs, Metoder och arbetssätt samt Kollegialt arbete. Dessa områden analyserades ytterligare på den senaste träffen och nu har vi fyra utkast till case som vi gruppvis vill utforska: Glappet mellan fritidslärande och skollärande utifrån elevernas språkliga resurser, Bedömning av elevers multimodala texter – över ämnesgränser, Läsa eller lyssna sig till kunskaper i historia? och slutligen Hur ser en språkutvecklande undervisning ut som stärker elevernas fördjupade förståelse av texter i alla ämnen? Hur kan lärare socialiseras in för att effektivt arbeta med detta?

Nu ser vi fram emot att konstruera case under vår nästa nätverksträff!

Charlotte Rosenkvist, Catarina Economou, Anna-Lena Godhe, Maria Kouns, Eva Bringéus

Referenser

Pihlgren, Ann S. (2019). Casemetodik för lärare – att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Invandringens betydelse for skolresultaten. En analys av utvecklingen av behörighet till gymnasiet och resultaten i internationella kunskapsmätningar. Skolverkets aktuella analyser 2016. Stockholm: Skolverket.

Start Nätverket för förvaltningsnivåns unika utmaningar

Nu är vi igång! Vårt nätverk består av deltagare som arbetar på förvaltningsnivån, flera har en chefsroll medan andra arbetar som kvalitetsutvecklare, utvecklingsledare eller utbildningsstrateger. Kompetensen är hög och flera av deltagarna som representerar skolhuvudmännen är också forskarutbildade.

Den första nätverksträffen i november ägnade vi åt att presentera våra organisationers utmaningar och åt att diskutera likheter och skillnader i relation till det systematiska kvalitetsarbetet. Vi såg flera likheter, varav några exempel är den dubbla styrningen (statlig och kommunal), utmaningen med att få styrkedjan att också vara en stödkedja, personalomsättning som en konsekvens av lärarbristen och hur detta påverkar möjligheterna att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Naturligtvis fanns det också olikheter. Representanter för en fristående huvudman upplevde inte dubbel styrning i meningen statlig/kommunal men lyfte istället friskoledebatten som förs både politiskt och i media som en påverkansfaktor. Inför träff 2 bestämde vi oss för att ha fokus på problemformuleringen och att läsa in oss på fältet.

Precis efter julledigheten var det så dags för vår andra nätverksträff. Vi träffades i Malmö universitets innovationsmiljö Storm, där vi inledde med att våra fyra forskare från Malmö universitet presenterade sig och sin forskning. Därefter följde textseminarier utifrån de texter vi bestämt att läsa gemensamt. Den ena texten var ett kapitel ur Tillitsdelegationen (SOU 2018:38) och ledde till givande samtal om tillit kontra kontroll i det systematiska kvalitetsarbetet och hur vi får våra verksamheter att utvecklas på bästa sätt. Den andra texten av Andreas Bergh och Maria Rosén handlade om olika definitioner av kvalitetsbegreppet inom skola och utbildning och hur kvalitetsbegreppet förändrats över tid. Vilka och vems definitioner använder vi oss av i vårt systematiska kvalitetsarbete? Har den s.k. juridifieringen bidragit till att verksamheterna utför arbetsuppgifter för ”att ha ryggen fri”? Även i detta textseminarium gick diskussionens vågor höga. Vi ägnade också en stund åt att resonera kring vad det är vi inte vet, med målet att ringa in en problemformulering.

Deltagarna var överens om att texterna vi läst kompletterade varandra väl och lyfte det positiva i att alla bidragit till ett gott samtalsklimat och givande diskussioner. För att ytterligare kunna närma oss en problemformulering och formulera en eller flera frågeställningar att undersöka vidare, har vi gemensamt bestämt en uppgift till nästa träff. Alla ska ta med sig ett case från sin egen verksamhet som beskriver utmaningen med att balansera i spänningsfältet mellan utveckling och kontroll inom ramen för SKA. Dessa beskrivningar ska vi sedan analysera gemensamt när vi ses i mars. Jag är övertygad om att det blir en spännande träff med många intressanta samtal även nästa gång!

Anna-Lena Månsson, processledare

Första terminen i det didaktiska nätverket om proportionella resonemang i matematik – en lärares reflektioner

Jag vill bara säga att jag ÄLSKAR detta. Idag har mina elever fått diskutera olika lösningar på uppgiften om kiwifrukter [att bestämma pris/kg] där de i grupp skulle komma överens vilken metod är mest effektiv. Det var inte alla som kom fram till den metoden vi ville att de skulle komma fram till. Detta har skapat bra diskussioner där vi har fastnat på vikten av att förstå frågan och använda sig av enheter! Riktigt kul var det. Jag har berättat att det inte är mycket, som man behöver komma ihåg; det viktigaste är att förstå det man ska göra. En elev gav en mycket värmande kommentar att han just denna termin upplever att han har lärt sig mycket mer än på länge. Så ska det vara!

Efter lovet tänker jag att eleverna får flera uppgifter att lösa på liknande sätt och därefter kommer uppgiften om dominobrickor [att bestämma dels brickor per tid och dels tid per bricka] eftersom många tyckte att den var svår – med syftet att se om det bli enklare för dem att lösa den när de har tränat på att förstå frågan. Nu längtar jag bara till att vi arbetar vidare med detta efter lovet! Älskar förändringar som leder till utveckling hos både mig och eleverna!

Magdalena Beben, medverkande högstadielärare i Helsingborg  

Uppstarten av det didaktiska nätverket Proportionella resonemang i matematik

Det var med stor glädje, som vi, precis innan sommarledigheten 2019, fick reda på att vårt förlag till ULF-projekt hade beviljats medel från Mau. Då ämnesdidaktisk forskning beskriver proportionella resonemang i skolmatematiken som dels komplicerat och dels något som finns med från förskola till högskola, så föreslog vi att arbeta med en nisch i detta stora område.

Hannu Markkula (professor i matematikdidaktik i Helsingfors) beskriver motivation, kognition och emotion som tre påverkansfaktorer på matematiklärande. Det finns mycket igenkänning i det, och jag ser att detta även verkar gälla oss som deltar i projektet. Den kognitiva aspekten är att läsa in sig på tidigare forskning och klura ut hur studien ska genomföras. Den motiverande aspekten är att framställa ansökan som relevant för såväl dem som beviljar ansökan som för dem som vill delta i projektet. Den emotionella aspekten är dels att brottas med strul och dels att glädjas med deltagarna när allt flyter på.

Direkt efter sommarledigheten hade lärarna i Mau-delen av projektet ett planeringsmöte och ytterligare några veckor senare hade Malmö universitet ett informationsmöte med skolledare från deltagande kommuner. Nästa steg var för oss att möta de deltagande lärarna. I oktober möttes fyra lärare från Malmö universitet och de ca femton lärare från skolor i Helsingborg, Lomma, Svedala och Vellinge som medverkar. Till det första mötet hade alla förberett sig med att läsa två artiklar i Nämnaren och några sidor i en avhandling. I mötet gick vi igenom det juridiska avtalet om ömsesidigt samarbete, som ULF-projektets anda innebär. Därefter presenterade vi projektet som ett ämnesdidaktiskt utvecklings- och forskningsprojekt och diskuterade tillsammans med lärarna hur vi ömsesidigt kan arbeta med detta. Till nästa möte i december kommer lärarna att försöka dokumentera elevlösningar på några matematikproblem så att vi kan använda dessa som diskussionsunderlag för hur vi kan utveckla matematikundervisningen vad det gäller projektets nisch inom proportionella resonemang. Vi ser nu fram emot projektets andra möte, som blir i december.

Jöran Petersson, lektor på Lärande och samhälle

Nätverk för förvaltningsnivåns unika utmaningar

I november startar ett fjärde nätverk inom ULF försöksverksamhet på Lärande och samhälle. Sju utbildningsförvaltningar är med: Helsingborg, Hässleholm, Landskrona, Kunskapsskolan, Malmö stads gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning, Vellinge och Svedala. Denna gång handlar det om ett nätverk för personer i förvaltningsledningen vars funktioner är kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå.

Syftet med nätverket är att utveckla fördjupad kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet, som är lagstadgat sedan tidigt 2000-tal, ligger till grund för beslut om resursfördelning, kompetens- och annan verksamhetsutveckling och är därför att betrakta som en nyckelaktivitet i utbildningssystemet. Tanken är att nätverket ska möjliggöra kritisk reflexivitet och idéutbyte, vilket i sin tur ska generera att kritiska frågor kring kvalitetsarbete formuleras och bearbetas. Målet är att forskningsprojekt i samverkan initieras under försöksperioden med sikte på att utvecklas till externt finansierade forskningsprojekt. I enlighet med hur Sveriges universitets- och högskoleförbund tolkar sitt samverkansuppdrag[1] är avsikten att denna samverkan ska leda till såväl partnernytta, lärosätesnytta som samhällsnytta.

Sammanlagt har nätverket tolv medverkande från skolhuvudmännen och fem från Mau.


[1] Sveriges universitets- och högskoleförbund (2019): Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer.

Tre didaktiska nätverk under uppstart!

Nu är ansökningsprocessen för didaktiska nätverk över och dekan fattade innan sommaren beslut om vilka av de tretton inkomna ansökningarna som beviljats medel inom ULF försöksverksamhet på Malmö universitet. De skolhuvudmän som Mau samarbetar med i försöksverksamheten ingick i beslutsprocessen och är i detta nu, precis som vi på fakulteten Lärande och samhälle, i färd med att hos alla berörda förankra samarbetets syfte och de förväntningar och åtaganden som följer .

Beslutet innebär att Mau tillsammans med fem skolhuvudmän från regionen startar upp tre didaktiska nätverk i vilka yrkesverksamma grundskollärare och gymnasielärare och forskare och lärare från Mau regelbundet kommer att mötas under två läsår framöver. Idén är att deltagarna under denna tid ska träffas åtminstone sex till åtta gånger och tillsammans definiera och utveckla kunskap om specifika undervisningsnära, didaktiska problem och dilemman inom ett gemensamt intresseområde. På så sätt knyter vi forskare och lärare vid Mau närmare yrkesverksamma lärare inte bara kring studenternas VFU utan också för att bedriva forskning. Vi tror att detta kan vara ett fruktbart sätt att formulera och studera intressanta forskningsfrågor som både bottnar i skolverksamhetens utmaningar och som har potential att utveckla våra lärarutbildningar.

De områden som nätverken kommer att arbeta med är Svenskämnets didaktik, Proportionella resonemang i matematik samt Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. Sammanlagt ingår tretton lärare från Mau och ett fyrtiotal lärare från de fem huvudmännen. Samarbetsavtal mellan Mau och de fem skolhuvudmännen är i färd att skrivas under i detta nu och nätverken siktar på att ha sina första nätverksträffar i oktober 2019.

ULF-utlysning för Didaktiska nätverk

Det visade sig finnas ett stort intresse bland lärarna på fakulteten Lärande och samhälle för att ansöka om att medverka i den lokala samverkansmodell i försöksverksamheten ULF som vi valt att kalla Didaktiska nätverk. Sammanlagt ingår 44 av fakultetens lärare och forskare i de inkomna ansökningarna som är hela 13 till antalet!

Ansökningarna spänner över många spännande didaktiska intresseområden och nu börjar arbetet med att bedöma ansökningarna och att undersöka deras genomförbarhet tillsammans med de huvudmän som anmält sitt intresse att delta. Urvalskriterierna har sin utgångspunkt i Uppsalanodens prioriteringsgrunder för de samverkansmodeller som stöds av noden och lyder:

• Samverkansgrad/grad av involvering: hur kommer deltagarna från skolans praktik att involveras i nätverket? • Genomförbarhet • Grad av innovation: präglas ansökan av nytänkande? • Grad av nytta: Hur kommer nätverket att komma lärarutbildningen respektive förskola/skola/fritidshem till nytta? • Långsiktighet, samt spridnings- och uppskalningsbarhet utifrån försöksverksamhetens mål

 Målet är att innan maj månads slut besluta om vilka nätverksförslag som beviljas medel.