ulf försöksverksamhet för praktiknära forskning

September 2021 är här och vi kan nu glädjas åt minst två saker. Det ena är att vi har nått långt mot målen för våra första ULF-avtal och det andra är att ULF-avtalen för de didaktiska nätverken mellan Mau och ett flertal skolhuvudmän förlängts.

För ULF-nätverket Proportionella resonemang i matematik var målen i föregående ULF-avtal (ht2019-vt2021) att nätverket skulle resultera i minst ett utbildningsvetenskapligt forskningskonferensbidrag och ett konferensbidrag till en praktikorienterad konferens. Vi kan konstatera att vi uppfyllt detta genom att presentera bidrag dels vid Lärarnas Skolutvecklingskonferens 2021 i Helsingborg och dels vid forskarkonferensen NoFa8 (Nordisk Fackdidaktik) i Bergen 2021. Som titlarna anger, så beskriver det ena bidraget hur vi organiserade arbetet och det andra några av de FoU-resultat vi uppnådde. Läs gärna!

• Elvstam, M.-C., Zaboli, G., Petersson, J., Rosenberg, A., Schoug, A., Dima, D., … Munther, O. (2021). Att organisera praktiknära skolforskning som ömsesidigt samarbete lärosäte-skolor. Presenterad vid Lärarnas skolutvecklingskonferens, 16 April 2021. Kan hämtas på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41913
• Petersson, J., Conde, R., Dahl, J., Jakobsson, M., Andersson, P., Beben, M., … Zaboli, G. (2021). Teaching dimensional analysis in secondary school mathematics. Abstract Book nofa8. Presenterad vid NOFA8 – The 8th Nordic Conference on Subject Education. Kan hämtas på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42250

Ska man vara efterklok, så hade vi ambitionen att ägna oss åt forskning, skolutveckling och lärarutbildning. Tanken med den tredje av dessa ambitioner – lärarutbildning – var i vårt fall att kunna samordna ULF-nätverkets aktiviteter med studenternas VFU och examensarbeten, men detta lyckades vi tyvärr inte få till av olika anledningar.

Vi gläds även åt att ULF-avtalet för vårt nätverk har förlängts till perioden ht2021-vt2023 och dessutom med lärare från Lunds kommun som nya deltagare utöver lärare från de tidigare deltagande kommunerna Helsingborg, Lomma och Vellinge. Den utvecklingsmässiga ambitionen som vi överenskommit i avtalet är ett gemensamt lärande och kunskapsspridning inom våra respektive verksamheter när det gäller undervisning och lärande om proportionella resonemang i matematik. Det forskningsmässiga målet är att vi åstadkommer “minst en publikation, vetenskaplig eller populärvetenskaplig”. Vi är övertygade om att vi kommer att uppfylla detta mål med råge. Bland annat har Jöran under sommaren 2021 författat och skickat in en artikel till en forskningstidskrift och ett bidrag till matematikbiennalen 2022 vid Linnéuniversitetet.

Vårt första nätverksmöte med deltagande lärare blir i mitten av september 2021 då vi ser fram emot att träffa både nytillkomna lärare i nätverket och alla de som fortsätter.

/Jöran Petersson. Nätverksledare för ULF-nätverket vid Malmö universitet om proportionalitet i matematiken.

Idag kom ett riktigt glädjande besked: Malmö universitet och de skolhuvudmän som ingår i Maus försöksverksamhet ULF beviljas extra verksamhetsmedel för 2021. Dessa medel bidrar till att vi kan förlänga och fortsätta det inledda arbetet i det som hittills varit en försöksverksamhet, och som vi nu ska arbeta för att permanenta. Det just vi sökt och alltså fått medel för är en pott tid till alla de som medverkar i ULF tillsammans med oss – både på Malmö universitet och på deltagande skolor.

I Maus ULF-försöksverksamhet har vi arbetat på många fronter, så det kan vara på sin plats med en kort överblick. Till att börja med har vi tre didaktiska nätverk: ett i Svenskämnets didaktik, ett om Proportionella resonemang i matematik och ett om Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. I dessa nätverk, som startades 2019, ingår lärare som arbetar i senare delen av grundskolan eller gymnasieskolan samt forskare och lärare inom lärarutbildningarna på Mau. Tillsammans undersöker och fördjupar de sig i didaktiska utmaningar inom sina gemensamma intresseområden för att bidra till en vetenskaplig grund i undervisning både i skolan och på lärarutbildningen. Sammanlagt i de tre nätverken är det tolv forskare/lärarutbildare från Mau och ca 40-tal lärare från totalt sex skolhuvudmän som medverkar – Helsingborg, Kunskapsskolan, Lomma, Malmö stad, Svedala och Vellinge.

Utöver det finns ett nystartat nätverk under namnet Didaktisk modellering i förskola med Lunds, Staffanstorps och Vellinge kommun (med totalt över 40 deltagare – förskollärare, rektorer och lärarutbildare/forskare), samt ett nätverk som vi valt att kalla för Förvaltningsnivåns unika utmaningar. I det senare ingår de flesta av de skolhuvudmän som redan nämnts – och i en framtida fortsättning finns säkerligen plats för fler. Slutligen har vi under ULF-paraplyet på Mau ett ULF-avtal med Malmö stad för att bygga upp en gemensam forskningsmiljö, kallad Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet*.

För alla dessa olika ULF-verksamheter (förutom förskolenätverket eftersom det är helt nytt) arbetar vi denna vårtermin med att utvärdera och lära oss av det vi hittills gjort – bland annat med hjälp av enkäter till alla medverkade och deras rektorer/chefer – för att därefter skriva om och förnya de ULF-avtal vi ingick för snart två år sedan. Vi siktar på att ha kommit dit innan sommaren. Och att forskningspropositionen nu föreslår att den forskning och utveckling i samverkan som går under namnet ULF ska permanentas gör detta arbete både spännande och viktigt!

Margareta Serder, vicedekan vid Fakulteten lärande och samhälle, med övergripande ansvar för att utveckla Maus ULF-verksamhet

*Oftast använder vi den här bloggen för att förmedla vad som sker i de olika nätverken och samarbetena, så den intresserade kan bläddra sig bakåt i tiden här på bloggen för att få veta mer.

I det nystartade ULF-nätverket Didaktisk modellering i förskola är vi inriktade på undervisning och didaktisk modellering med fokus på hållbarhets- och literacyfrågor. Samverkan i nätverket pågår från mars 2021 till december 2022 i tre kommuner/skolhuvud­män: Lund, Staffanstorp och Vellinge. I nätverket inkluderar vi, förutom lärarutbildare och didaktikforskare, barn, förskol­lärare, barnskötare, rektorer, biträdande rektorer och förvalt­nings­­­ledare.

Nätverket tar avstamp i utmaningar, möjligheter och förutsättningar som dagens förskola i Sverige står inför genom förändring i förskolans uppdrag. Förändringen består i att förskolan har blivit en frivillig skolform som utgör första steget i skolsystemet, och som också omfattas av undervisning. Utgångs­punkten är att dessa förändringar utgör nya samhälleliga förut­sättningar med såväl möjligheter som utmaningar för demokrati och likvärdig utbildning. Nätverket syftar till att identifiera frågor och vidareutveckla didaktiska modeller och kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola.

När det gäller innehållet i undervisningen fokuserar vi hållbarhets- och literacy­frågor. Hållbarhetsfrågor kan vara inriktade på globala mål som rör miljö, resurshushållning och sociala frågor. Literacyfrågor handlar om hur barn skapar, utvecklar och använder språk (i bred bemärkelse) i samspel med omgivningen. Det kan till exempel röra sig om att lyssna till sagor, leka, tolka symboler och skapa berättelser. Vi kommer också särskilt att beröra utomhuspedagogik i relation till den didaktiska var-frågan.

Didaktiska modeller är en central del av didaktiken och innebär i det här sammanhanget praktik-teoretiska redskap som förskollärare och ledare kan använda sig av vid samplanering, genomförande, återkoppling och samvärdering av undervisning, så kallad didaktisk sambedömning. De didaktiska modeller som vi kommer att exemplifiera avser inte att ge bestämda och exakta instruktioner för hur undervisning ska genomföras i varje enskilt fall. De ska snarare ses som öppna tankefigurer som kan utgöra stöd för lärare och ledare att reflektera över, genomföra och motivera sina didaktiska val i strävan efter likvärdighet, vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet.

Sammantaget kommer vi i nätverket att utpröva fyra teoriinformerade undervisnings­upplägg, eller didaktiska modeller i en bred bemärkelse, enligt följande:

• Didaktiskt och lekresponsivt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy
• Didaktiskt och variationsteoretiskt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy
• Didaktiskt och poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy
• Didaktiskt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy

Vi som medverkar från Malmö universitet är huvudansvarig professor Ann-Christine Vallberg Roth (BUS), bitr. professor Jesper Sjöström (NMS), adjunkt Helena Hansen (BUS) och adjunkt Max Persson (BUS). Under processen kan med fördel ytterligare didaktikforskare och lärarutbildare från forsknings- och utvecklingsprogrammet FundiF konsulteras (https://mau.se/forskning/projekt/flerstammig-didaktisk-modellering/).

Huvudmannens unika utmaningar vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet, ett namn på ett ULF- nätverk som kräver sin insats. Arbetet innebär för oss huvudmän att med hjälp av andra huvudmäns kloka tankar, samt forskarnas utmanande frågeställningar och teoretiska perspektiv vända blicken inåt. Hur arbetar vi med kvalitetsfrågor och varför just på det sättet? Hur och av vem formuleras det som vi kallar utmaning eller problem? Vad är kvalitet i förhållande till detta? Frågor som i det löpande arbetet inte alltid går att stanna upp vid, men som är centrala att överväga. I arbetet beskriver vi för andra huvudmän och för forskare, vad i det systematiska kvalitetsarbetet som vi ser att våra styrkor och svagheter består i, och tar utifrån detta tillbaka frågeställningar och lärdomar till våra respektive förvaltningar och ledningar. Det finns en styrka i att som huvudman se att andra skolhuvudmän brottas med liknande utmaningar, och att tillsammans resonera kring möjliga vägar för utveckling blir därför mycket värdefullt.

Vi lever och verkar i en tid av tydlig målstyrning. Nationella lagar, regler och riktlinjer sätter målen och ramarna för verksamheten, där vi som huvudmän planerar, genomför och utvärderar denna verksamhet. När olika huvudmän möts så stöter vi naturligtvis bitvis in i varandra, bitvis in i det som är den akademiska kontexten. För vi genomför och följer upp utbildningen på delvis olika sätt. Och det är här styrkan ligger i ULF-samarbetet. Vi huvudmän arrangerar vår praktik utifrån de nationella målen, och de ideal vi vill förverkliga i just den utbildning vi genomför. I ett systematiskt kvalitetsarbete blir dessa ideal synliga, och samtalet som följer kan därför handla om allt ifrån stöttning i relation till styrning, hur kvalitet kan beskrivas på de olika nivåerna i styr- och stödkedjan eller hur uppföljning av utbildningen kan och inte minst bör ske. Men ett ULF-nätverk är inte tänkt vara till för att enbart vi praktiker ska “utvecklas”. Nätverken är till för ett ömsesidigt utforskande av ett område, som också ger forskarna och lärosätena ny kunskap och möjlighet att omvärdera samt få ny blick på sin tidigare kunskap. Det är när dessa erfarenheter delas, beskrivs och utforskas, som ett lärande för oss alla kan komma till stånd. Genom att använda nätverket som grund, och låta samarbetet grundas på tillit, förtroende, nyfikenhet och frågvishet bidrar vi gemensamt förhoppningsvis till att svensk skola och utbildning kan ta nya och välgrundade (både i praktik och teori) steg i utvecklingen.

Petter Enlund

Projekt- och utvecklingsledare Kunskapsskolan i Sverige

Under sommaren har det för min del blivit det ganska gott om tillfällen att analysera insamlade data från ULF-nätverket om proportionella resonemang i matematik. Tillsammans med en extern medförfattare, Rosie Conde, författar jag nu en tidskriftsartikel om vad analysen ger. Vi hoppas kunna skicka artikeln till en vetenskaplig tidskrift redan i år. Sedan startar, som för all vetenskaplig publicering, en ofta långdragen granskningsprocess av artikeln innan den accepteras och kan publiceras. Artikelns resultat ger nätverket underlag för att utveckla en undervisningsmodell, vilket nätverket just har inlett ht20 med.

Nu är det nytt läsår och som nätverkssamordnare är det förstås lite pirrigt med hur många som kan fortsätta sitt deltagande efter sommaren. Det är faktiskt idel goda nyheter. En blir föräldraledig, men vill delta ändå. Två har bytt jobb & ny kommun men har av sina nya skolledare utverkat tillstånd att fortsätta delta. Det är härligt med sådana driftiga medarbetare. Även en nyanställd förefaller vara på väg in. Vi hade den 8 september höstens första nätverksmöte i form av videokonferens. Vi ägnade ju första läsåret (19/20) åt att undersöka elevernas kunskaper och begreppsuppfattningar på särskilt utvalda och ändamålsenligt formulerade övningar om proportionalitet. Med dessa lärdomar är vi därför nu redo att fråga oss själva: Hur kan vi utveckla vår egen undervisning om proportionalitet? Vi ägnade mötet åt att komma med idéer om detta och hur vi kan dokumentera vår egen undervisning i syfte att beforska den. Vi vill nu pröva den i praktiken. Jag ber att få återkomma senare i höst och berätta om kommande pilotdata från en undervisningsmodell. 

/Jöran Petersson, nätverksledare MaU

Nu har vi kommit igång med våra observationer av svenskundervisning! I nätverket Svenskämnets didaktik är grundtanken att svensklärare i grundskolans år 7-9 och på gymnasiet ska observera svenskämnet i ämneslärarprogrammet på Malmö universitet och vi som undervisar på ämneslärarprogrammet ska observera svenskundervisning i skolan.

Under våren har vi genomfört de första observationerna, där några fick göras digitalt via videokonferensverktyget Zoom, eftersom universitetet gick över till distansundervisning redan i mars. Vid en första analys kunde vi se många likheter mellan undervisningen på skolorna och på lärarutbildningen. Elev- och studentaktiviteten är stor och utgår ifrån lärarens ramar där eleverna/studenterna får bearbeta stoffet i grupp- och helklass genom till exempel diskussioner men även gestaltning. Det finns en textbredd i olika avseenden i båda utbildningarna till exempel lyrik, dramatik, essä, sakprosa, romaner, film och serieromaner. Vi läser både klassiska kanoniserade verk och populärkulturella texter. Samtidigt uppfattade några av oss svenskämnet som ett i hög utsträckning muntligt ämne. Ämnesspråk och ämnesbegrepp används (främst av läraren) och vi kunde även se att undervisningsinnehållet är kopplat till en form av slutprodukt utifrån en process. En skillnad som framkom var att textmängden på olika stadier skiljer sig åt och det förekommer mer stöttning ju yngre eleverna är. På lärarutbildningen är textmängden omfattande. En fråga som vi ställde oss var om och hur textmängden kan påverka textdiskussionernas kvalitet.  Andra frågor som diskuterades utifrån den första analysen var vad syftet är med svenskämnet i de olika utbildningsformerna (7-9, gymnasiet och lärarutbildningen).  Är språket ett mål eller medel och ska de ämnesspecifika begreppen ses som lärarnas språk eller är syftet att använda språket med eleverna? Handlar svenskämnet idag om färdigheter och förmågor? Vad är det för svenskämneskonstruktioner vi ser?

Under höstens observationer kommer vi att fortsätta använda de relativt öppna observationsscheman som vi har använt hittills, men i efterhand ska vi analysera observationerna utifrån analysfrågor som vi ska formulera mera precist vid nästa träff. Vi kan också analysera svenskämnet utifrån några vetenskapliga artiklar om ämneskonceptioner och ämneskonstruktioner som alla nu har tillgång till.

Eva Bringéus och Marie Thavenius, Malmö universitet

I ULF-projektet kring proportionella resonemang i matematik har deltagarna, inför de tre första mötena, samlat in och delat med sig av en hel del data i form av elevlösningar på diverse matematikuppgifter, som lärarna delvis har författat själva. Under de tre första mötena läsåret 19/20 har alla deltagare försökt identifiera olika styrkor och svagheter hos elevers lösningar på diverse matematiska problem om proportionalitet. Nu har projektet kommit till nästa fas, som är att skapa och pröva ut en taxonomi för att beskriva och kategorisera olika typer av lösningsstrategier i elevlösningarna. Denna förberedelseuppgift skickade vi ut den 10 mars till projektets fjärde planerade möte den 28 april. Deltagarna kunde välja mellan att kategorisera redan insamlade elevlösningar eller pröva dem på nya elevlösningar.

Därefter har det varit ovanligt lugnt i eposten från våra deltagare i ULF-projektet och det finns väl ingen annan rimlig förklaring än Covid-19. Min egen erfarenhet är att alla dessa nyttiga en-minuters samtal i korridoren löser många små problem. Under Covid-19-pandemin, så gör den nya situationen denna typ av små problem ännu mer frekventa. Samtidigt finns inte samma möjlighet till snabba ordväxlingar för att lika snabbt lösa problemen. Istället tar dessa konversationer flera timmar, ja kanske ett par dagar, innan eposten har gått sina vändor. Resultatet blir att många samtal sträcks ut i tid och samtidigt pågår parallellt med andra samtal. Det är förstås frustrerande att under så lång tid hålla så många samtal aktuella och det förklarar säkert att samma arbetsuppgifter tar längre tid och ork än vanligt.

Hur som helst, tre av projektets drygt 10 deltagande lärare har skickat in kategoriserade elevlösningar. Vi som samordnar detta ULF-projekt funderade förstås hur vi ska hantera denna situation, när omständigheterna gör att deltagarna inte hinner delta aktivt i projektet. Hur kan vi ta omhand det som faktiskt blivit gjort, med respekt för de som i rådande situation inte haft möjlighet? Men, bland matematikdidaktiker och matematiker så betyder ordet problem inte oönskade svårigheter utan betyder istället ett tillfälle till utmanande intellektuell träning.

Bland de tre inskickade svaren, så fanns dels en lagom stor mängd med föredömligt avidentifierade elevlösningar. Dessutom redovisade en person resultaten i ett kalkylblad på ett sätt som är extra lätt att både fylla i och att följa upp. Vi kläckte därför idén att skicka ut dessa pseudonymiserade elevlösningar tillsammans med en tom mall och be alla deltagare kategorisera samma elevlösningar. Den färdiga mallen gör att inga fler deltagare behöver fundera över hur resultatet ska redovisas. Det blir en tydligt avgränsad projektuppgift, som vi hoppas att deltagarna kan hinna med, trots pandemisituationen. Att alla deltagare kategoriserar samma elevlösningar blir till en fördel för projektet, nämligen att pröva hur entydig taxonomin för kategoriseringen är. Med andra ord, att undersöka analysinstrumentets reliabilitet. Därmed hoppas vi få underlag för en forskningsartikel i detta ULF-projekt. Samtidigt håller vi vårt gemensamma ULF-projekt mellan universitet och skola vid liv tills vi träffas nästa gång.

/Jöran Petersson. Nätverksledare för ULF-nätverket vid Malmö universitet om proportionalitet i matematiken.

Att vara med i ULF-projektet är mycket intressant och givande. För min del rör det sig om matematikundervisning och vårt arbete har utvecklat min praktik, och kanske viktigare, givit mig inspiration att fortsätta den resan. Kan låta lite ”skönmålat”, men så är det.

Vi inom gruppen har arbetat med inriktning på proportionella resonemang inom matematik. Under våren har vi, och kommer ha, fokus på analys av elevlösningar. Dessa kommer från övningar som givits till oss vid möten och/eller skapats av lärare i gruppen och senare använts i våra respektive elevgrupper. Det har gett oss ett stort och variationsrikt material som varit intressant att analysera. De olika bakgrunderna som respektive elevgrupp, skola samt lärare har, medför förståelse för olika utmaningar och lärsituationer. Det har också givit kunskaper och upptäckter om vad inom proportionella resonemang som är svårt för eleven samt tankar om hur vi kan möta dem på bästa sätt inom detta område.

Inför nästa träff ska vi samla in elevlösningar och kategorisera dem. Kategorierna innehåller exempelvis: olika lösningsmetoder eleven nyttjat, indikation av nivå på förståelse hos eleven, typ av lösning, påbörjad lösning, etc. Målet är att inhämta data som ger oss möjlighet att få en bredare bild, alltså närma oss kvantitativ analys, av området. Är detta svårt? Det kan exempelvis bli korrekta enheter och korrekta beräkningar, korrekta enheter och ej korrekta beräkningar, ej korrekta enheter och ej korrekta beräkningar. Så långt är utmaningarna inte så stora. Men elevlösningarna kan innehålla olika lösningstyper, som skiljer sig lite åt men ändå inte tillräckligt för att definitivt säga att de ligger inom olika kategorier. Kvaliteten på redovisningen varierar. Att en elev kommit en bit på vägen i sin lösning går att se på många olika sätt. Lägger vi till alla dessa varianter samt att lösningskategorierna ska vara så tydliga att olika lärare för det mesta ska kategorisera en elevlösning på samma sätt, så blir det lite svårare men också intressant.

I arbetet med denna analys ingår även arbete med att utveckla analysdelen genom att titta på kategorierna, se om de är representativa samt arbeta på att införa nya relevanta kategorier. När vi jobbar med detta kommer vi också diskutera modellens styrkor och svagheter.

Förhoppningsvis får vi en metod som skapat, och kommer skapa, mer underlag för att se var eleverna har styrkor och svårigheter. Ett intressant steg framåt och jag ser fram mot att se var vi landar.

Nicklas Lindén, medverkande lärare från Sundsgymnasiet i Vellinge.

Efter tre intensiva nätverksträffar har vi nu förberett oss för att börja observera varandras svenskundervisning under våren.

Vårt nätverk består av sju ämneslärare från två kommuner, Lomma och Vellinge, och tre lärarutbildare från Malmö universitet. Vi undervisar alla i svenska och idén med vår samverkansmodell är att vi ska undersöka – och i förlängningen kunna utveckla – våra respektive svenskämnen (svenskämnet i ämneslärarutbildningen och svenskämnet i årskurs 7-9 och gymnasieskolan), det vill säga definiera och utveckla kunskap om svenskämnet och ämnesdidaktiska problem. Det innebär att lärarutbildare/forskare observerar svenskundervisning i skolan och lärare i skolan observerar lärarutbildningens svenskundervisning. Ytterligare ett syfte med samverkansprojektet rör de lärarstudenter som både lärarutbildare och svensklärare i ungdomsskolan möter under campusförlagd och verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna brottas i utbildningen med frågor om sambandet mellan teori och praktik. Detta projekt kan medverka till att förstärka studenternas förmåga att hantera de frågorna.

Under höstens två nätverksträffar diskuterade vi områden och dilemman i svenskämnet som vi ville diskutera, undersöka och samverka kring. Engagemanget var stort och listan blev till en början mycket lång. Det handlade om allt från utdöende texttyper till grammatikdidaktik till framtidens svenskämne. Vi har sedan kokat ner det till några större temaområden och frågeställningar:

• Helheter och delar: vilka mötespunkter och glapp finns det mellan språk och litteratur; process och produkt; muntligt och skriftligt? När jobbar vi med del och när jobbar vi med helhet?
• Skönlitteratur och sakprosa; digitalisering, olika texter; textval; skrivande och språklig struktur
• Hur arbetar vi med skönlitterära texter?
• Professionellt språk: Hur talar vi om (till exempel) läsning?

Under våren kommer vi som sagt att observera varandras undervisning och det ska bli spännande både att få lärares blick på vårt svenskämne på ämneslärarprogrammet och att se svenskämnet på några skolor, men framför allt att få ett material i form av observationsanteckningar att diskutera och analysera.  

Marie Thavenius, Malmö universitet

Ett gediget förarbete i vårt nätverk börjar nu ge resultat! Måndagen den 23 januari hade vi vår tredje nätverksträff med ämneslärarna från grundskolor, gymnasieskolor och komvux i Malmö, Helsingborg, Trelleborg och Svedala och såg då tydligare hur vi tagit ytterligare ett steg i processen – att formulera case för att få syn på språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning på skolorna samt få användbara case till lärarutbildningen.

I formuleringen av projektansökan var vår utgångspunkt bland annat behovet av att såväl utveckla skolors undervisning som Malmö universitets lärarutbildning. Skolverket visar i en rapport (2016) att undervisningen för elever med utländsk bakgrund behöver utvecklas för att förbättra resultaten.

Studenter på lärarutbildningen efterfrågar en undervisning med tydligare koppling mellan teori och praktik. Om vi kan forma, analysera och diskutera verklighetsanknutna case som innehåller viktiga utvecklingsområden, hoppas vi kunna identifiera nya sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen. Dessa case kan då också vara en utgångspunkt för intressanta analyser och diskussioner på skolorna och lärarutbildningen.

Vi har inspirerats av casemetodiken utifrån boken Casemetodik för lärare – att överbrygga klyftan mellan teori och praktik (Ann. S. Pihlgren red. 2019). Detta för att få mer kunskap om hur man dels arbetar med, dels skriver fram case. Under den senaste nätverksträffen kom vi fram till olika strategier för att skriva ett bra case. Det betonades att det är viktigt att utgå från lärarens tankar och agerande och beskriva detta detaljerat.

Tanken är att när våra case är formade provar vi dem i vårt nätverk, på våra kollegor och lärarstudenter och gör justeringar utifrån detta. Vi kopplar casen till forskningslitteratur och funderar på om det finns något område som lärare och studenter kan fördjupa sig i.

Vilka case börjar nu ta form och hur kom vi dit? Under de två första träffarna arbetade vi med föreställningskartor där vi gruppvis försökte att identifiera ämnesundervisningens viktiga kärna när det gäller språk och kunskap. Vad ville vi utveckla? Vilka svårigheter och möjligheter såg vi? Många intressanta områden samlades på föreställningskartorna men tre områden visade sig  tydligare än de andra, nämligen Heterogena elevgrupper – mångfald och elever som resurs, Metoder och arbetssätt samt Kollegialt arbete. Dessa områden analyserades ytterligare på den senaste träffen och nu har vi fyra utkast till case som vi gruppvis vill utforska: Glappet mellan fritidslärande och skollärande utifrån elevernas språkliga resurser, Bedömning av elevers multimodala texter – över ämnesgränser, Läsa eller lyssna sig till kunskaper i historia? och slutligen Hur ser en språkutvecklande undervisning ut som stärker elevernas fördjupade förståelse av texter i alla ämnen? Hur kan lärare socialiseras in för att effektivt arbeta med detta?

Nu ser vi fram emot att konstruera case under vår nästa nätverksträff!

Charlotte Rosenkvist, Catarina Economou, Anna-Lena Godhe, Maria Kouns, Eva Bringéus

Referenser

Pihlgren, Ann S. (2019). Casemetodik för lärare – att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Invandringens betydelse for skolresultaten. En analys av utvecklingen av behörighet till gymnasiet och resultaten i internationella kunskapsmätningar. Skolverkets aktuella analyser 2016. Stockholm: Skolverket.