Publicerat

Nätverk för förvaltningsnivåns unika utmaningar

I november startar ett fjärde nätverk inom ULF försöksverksamhet på Lärande och samhälle. Sju utbildningsförvaltningar är med: Helsingborg, Hässleholm, Landskrona, Kunskapsskolan, Malmö stads gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning, Vellinge och Svedala. Denna gång handlar det om ett nätverk för personer i förvaltningsledningen vars funktioner är kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå.

Syftet med nätverket är att utveckla fördjupad kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet, som är lagstadgat sedan tidigt 2000-tal, ligger till grund för beslut om resursfördelning, kompetens- och annan verksamhetsutveckling och är därför att betrakta som en nyckelaktivitet i utbildningssystemet. Tanken är att nätverket ska möjliggöra kritisk reflexivitet och idéutbyte, vilket i sin tur ska generera att kritiska frågor kring kvalitetsarbete formuleras och bearbetas. Målet är att forskningsprojekt i samverkan initieras under försöksperioden med sikte på att utvecklas till externt finansierade forskningsprojekt. I enlighet med hur Sveriges universitets- och högskoleförbund tolkar sitt samverkansuppdrag[1] är avsikten att denna samverkan ska leda till såväl partnernytta, lärosätesnytta som samhällsnytta.

Sammanlagt har nätverket tolv medverkande från skolhuvudmännen och fem från Mau.

[1] Sveriges universitets- och högskoleförbund (2019): Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer.

Publicerat

Uppstarten av det didaktiska nätverket Proportionella resonemang i matematik

Det var med stor glädje, som vi, precis innan sommarledigheten 2019, fick reda på att vårt förlag till ULF-projekt hade beviljats medel från Mau. Då ämnesdidaktisk forskning beskriver proportionella resonemang i skolmatematiken som dels komplicerat och dels något som finns med från förskola till högskola, så föreslog vi att arbeta med en nisch i detta stora område.

Hannu Markkula (professor i matematikdidaktik i Helsingfors) beskriver motivation, kognition och emotion som tre påverkansfaktorer på matematiklärande. Det finns mycket igenkänning i det, och jag ser att detta även verkar gälla oss som deltar i projektet. Den kognitiva aspekten är att läsa in sig på tidigare forskning och klura ut hur studien ska genomföras. Den motiverande aspekten är att framställa ansökan som relevant för såväl dem som beviljar ansökan som för dem som vill delta i projektet. Den emotionella aspekten är dels att brottas med strul och dels att glädjas med deltagarna när allt flyter på.

Direkt efter sommarledigheten hade lärarna i Mau-delen av projektet ett planeringsmöte och ytterligare några veckor senare hade Malmö universitet ett informationsmöte med skolledare från deltagande kommuner. Nästa steg var för oss att möta de deltagande lärarna. I oktober möttes fyra lärare från Malmö universitet och de ca femton lärare från skolor i Helsingborg, Lomma, Svedala och Vellinge som medverkar. Till det första mötet hade alla förberett sig med att läsa två artiklar i Nämnaren och några sidor i en avhandling. I mötet gick vi igenom det juridiska avtalet om ömsesidigt samarbete, som ULF-projektets anda innebär. Därefter presenterade vi projektet som ett ämnesdidaktiskt utvecklings- och forskningsprojekt och diskuterade tillsammans med lärarna hur vi ömsesidigt kan arbeta med detta. Till nästa möte i december kommer lärarna att försöka dokumentera elevlösningar på några matematikproblem så att vi kan använda dessa som diskussionsunderlag för hur vi kan utveckla matematikundervisningen vad det gäller projektets nisch inom proportionella resonemang. Vi ser nu fram emot projektets andra möte, som blir i december.

Jöran Petersson, lektor på Lärande och samhälle

Publicerat

Tre didaktiska nätverk under uppstart!

Nu är ansökningsprocessen för didaktiska nätverk över och dekan fattade innan sommaren beslut om vilka av de tretton inkomna ansökningarna som beviljats medel inom ULF försöksverksamhet på Malmö universitet. De skolhuvudmän som Mau samarbetar med i försöksverksamheten ingick i beslutsprocessen och är i detta nu, precis som vi på fakulteten Lärande och samhälle, i färd med att hos alla berörda förankra samarbetets syfte och de förväntningar och åtaganden som följer .

Beslutet innebär att Mau tillsammans med fem skolhuvudmän från regionen startar upp tre didaktiska nätverk i vilka yrkesverksamma grundskollärare och gymnasielärare och forskare och lärare från Mau regelbundet kommer att mötas under två läsår framöver. Idén är att deltagarna under denna tid ska träffas åtminstone sex till åtta gånger och tillsammans definiera och utveckla kunskap om specifika undervisningsnära, didaktiska problem och dilemman inom ett gemensamt intresseområde. På så sätt knyter vi forskare och lärare vid Mau närmare yrkesverksamma lärare inte bara kring studenternas VFU utan också för att bedriva forskning. Vi tror att detta kan vara ett fruktbart sätt att formulera och studera intressanta forskningsfrågor som både bottnar i skolverksamhetens utmaningar och som har potential att utveckla våra lärarutbildningar.

De områden som nätverken kommer att arbeta med är Svenskämnets didaktik, Proportionella resonemang i matematik samt Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. Sammanlagt ingår tretton lärare från Mau och ett fyrtiotal lärare från de fem huvudmännen. Samarbetsavtal mellan Mau och de fem skolhuvudmännen är i färd att skrivas under i detta nu och nätverken siktar på att ha sina första nätverksträffar i oktober 2019.

Publicerat

ULF-utlysning för Didaktiska nätverk

Det visade sig finnas ett stort intresse bland lärarna på fakulteten Lärande och samhälle för att ansöka om att medverka i den lokala samverkansmodell i försöksverksamheten ULF som vi valt att kalla Didaktiska nätverk. Sammanlagt ingår 44 av fakultetens lärare och forskare i de inkomna ansökningarna som är hela 13 till antalet!

Ansökningarna spänner över många spännande didaktiska intresseområden och nu börjar arbetet med att bedöma ansökningarna och att undersöka deras genomförbarhet tillsammans med de huvudmän som anmält sitt intresse att delta. Urvalskriterierna har sin utgångspunkt i Uppsalanodens prioriteringsgrunder för de samverkansmodeller som stöds av noden och lyder:

• Samverkansgrad/grad av involvering: hur kommer deltagarna från skolans praktik att involveras i nätverket? • Genomförbarhet • Grad av innovation: präglas ansökan av nytänkande? • Grad av nytta: Hur kommer nätverket att komma lärarutbildningen respektive förskola/skola/fritidshem till nytta? • Långsiktighet, samt spridnings- och uppskalningsbarhet utifrån försöksverksamhetens mål

 Målet är att innan maj månads slut besluta om vilka nätverksförslag som beviljas medel.

Publicerat

ULF-utlysning “Didaktiska nätverk” på gång i maj

Nu är utlysningstexten i det närmaste klar – och kommunicerad med såväl prefekter och lokal samordningsgrupp för ULF på Mau och med personer från de kommuner och fristående huvudmän som vi arbetat fram modellen “Didaktiska nätverk” med. Utlysningen på en miljon kronor ska ge tid för 2-3 grupper av lärare och forskare på Lärande och samhälle att ingå i lika många nätverk tillsammans med lärare och lektorer på skolor/förskolor från skolhuvudmän i denna samverkan. Modellen innebär att deltagarna i nätverket regelbundet träffas (tex 3-4 gånger per läsår med start någon gång under läsåret 2019-2020) och tillsammans definierar och utvecklar kunskap om specifika undervisningsnära, didaktiska problem och dilemman inom ett gemensamt intresseområde. Därigenom formuleras frågeställningar som också kan undersökas av nätverkets deltagare. Kunskapen förväntas i sin tur bidra till utveckling av lärarutbildning, undervisning/verksamhet i skolan/förskolan och gemensamma forskningsprojekt.

Utlysningen skickas ut till LS personal fredagen 26 april och stänger den 17 maj. Hoppas på många och spännande ansökningar!

Publicerat

ULF Bazar, forskarskoleansökan och ny ULF-workshop

För närvarande pågår en mängd aktiviteter som alla har samma mål: att LS till  hösten 2019  tillsammans med ett antal huvudmän ska kunna vara igång med att pröva de tre samverkansmodeller som gemensamt arbetats fram: modeller för kombinerade tjänster (modell A), nätverk för lärare och forskare (modell B) samt en mötesplats för forskare och förvaltningsnivå (modell C).  Många är de bitar som ska falla på plats, men en efter en så gör de faktiskt det!

Ett axplock om sådant som hänt: Den 25 mars var det “ULF Bazar” på LS, vilket innebar att Uppsalanodens alla nio lärosäten tillsammans med respektive samverkanshuvudmän träffades. Drygt ett 40-tal personer från noden deltog för att bland annat diskutera dilemman som identifierats i samarbetet hittills: hur kan gemensamma forskningsmiljöer egentligen se ut, och hur kan det som framkommer i huvudmännens systematiska kvalitetsarbete göras om till forskningsfrågor? Tack till alla som bidrog till att det blev så givande samtal denna dag!

Från februari till början av april har också ett intensivt arbete pågått i Uppsalanoden med att skriva fram en forskarskoleansökan (med starkt samverkansfokus) till Vetenskapsrådets utlysning för forskarskolor för lärarutbildare. Åtta lärosäten gick ihop i en ansökan som vi åtminstone själva till sist blev riktigt nöjda med! Lunds universitet är huvudsökande. I november får vi besked och de forskarskolor som beviljas medel har planerad start hösten 2020. 

Den 2 maj är det ny workshop inplanerad, och då kommer det vi kallat modell C, dvs samverkan på förvaltningsnivå, vara i fokus. En handfull nytillkomna forskare från LS kommer då också att delta med syfte att tillsammans med intresserade huvudmän arbeta fram hur den här samverkansformen konkret ska se ut. Inbjudan har skickats ut internt på LS, samt till alla de huvudmannarepresentanter som ingått i tidigare workshops. 

Publicerat

Intensivt, roligt men inte enkelt

Under vårterminen 2019 har två workshops med intresserade skolhuvudmän genomförts på Malmö universitet. Den första ägde rum den 10 januari och den följdes av en andra, fördjupande workshop den 1 mars. Inbjudan att delta gick ut till samtliga utbildningsförvaltningar som Lärande och samhälle i olika sammanhang samarbetar med (t.ex. verksamhetsförlagd utbildning). Elva kommuner och en fristående huvudman har hittills medverkat i diskussionerna! 

Fokus för båda dessa workshops har varit  att ta fram förslag på modeller för samverkan för praktiknära forskning att genomföra i Malmö universitets ULF försöksverksamhet. Parallellt har diskussioner förts i fakultetens samordningsgrupp, strategigrupp och senast även i forskningsrådet. Sammanlagt är det tre samverkansmodeller, som reviderats ett flertal tillfällen under resans gång, som vi hoppas att pröva: modeller för kombinerad tjänst, en modell för samverkan mellan lärar- och forskarnivå och en för samverkan med förvaltningsnivå. Målet är att vara igång med åtminstone två av modellerna hösten 2019. Sammanfattningsvis så här långt har det varit intensivt tankearbete, många roliga och konstruktiva diskussioner – men absolut inte helt enkelt att få ihop. Ribban har vi satt högt för det här vill vi verkligen ska bli bra!