Matematikdidaktiska teorier i ULF-nätverket Proportionella resonemang i matematik

Sedan höstterminen 2019 ingår lärare från lärarutbildningen vid Malmö universitet och lärare från skolor i Helsingborg, Lomma, Svedala och Vellinge i ett ULF-nätverk med särskilt fokus på matematikdidaktik och i synnerhet proportionella resonemang i matematik. Sedan 2021 medverkar även några lärare från Lunds kommun.

Detta blogg-inlägg sammanfattar matematiknätverkets arbete hittills med matematikdidaktiska teorier som kan passa för proportionalitet. Detta arbete har varit ett centralt område de senaste månaderna och har hjälpt oss precisera nätverkets fortsatta arbete. En klassisk definition av antikens Euklides är att se proportionalitet som ”en förändringsfaktor” inom en och samma enhet. Tänk dig nu följande matematiska problem:

En ostbit väger 450 g och kostar 36 kr. En annan ostbit väger 750 g och kostar 45 kr. Vilken har lägst jämförpris?

Euklides skulle lösa detta problem genom att resonera så här: ”Mellan vikterna är det en förändringsfaktor 450 ⁄ 740=0,6. Då skulle den mindre osten kosta 45 ∙ 0,6=27 kr. Det betyder att om man av den större osten köper en lika stor viktmängd som den mindre osten, så skulle man behöva betala mindre.” Idag är det vanligare att istället beräkna ett jämförpris att jämföra och lösningen kan bli så här: ”Den mindre osten har jämförpriset 36kr ⁄ 0,450kg = 80 kr ⁄ kg och den större osten har jämförpriset 45kr ⁄ 0,750kg = 60 kr ⁄ kg. Alltså har den stora osten lägre jämförpris”.

Notera att Euklides förändringsfaktor är en kvot av samma enheter, alltså av samma typ som skala och procentsats, vilka saknar enhet. Det var faktiskt bara några enstaka hundra år sedan en helt annan syn på begreppet proportionalitet uppstod. Man kan dividera olika enheter med varandra och få en helt ny enhet. Exempelvis ger kvoten 36kr ⁄ 0,450kg = 80 kr ⁄ kg och i grundskolans nya kursplan för matematik kallas detta ”härledda enheter”. Detta ger oss i matematiknätverket ett sätt att kategorisera framställning av proportionalitet som Euklidisk eller icke-Euklidisk.

Även om denna kategorisering i Euklidisk/icke-Euklidisk proportionalitet är historiskt central i matematiken, så är den lite för grov då våra kategorier av elevlösningar blir för stora för att fånga exempelvis varianter av olika elevlösningar inom en och samma kategori. En som åtgärdade detta ämnesdidaktiska behov var Vergnaud, som skapade en ganska utförlig kategorisering för olika sätt att räkna ut proportionalitetsproblem. Ett mycket stort antal forskningsartiklar har låtit sig inspireras av Vergnaud när de analyserar elevers arbete och lärares undervisning om proportionalitet. Vergnauds kategorier utformades för proportionalitetsövningar av typen ”efterfrågat värde”. Ett exempel är ”450 g av en sorts ost kostar 36 kr. Vad kostar 550 g av samma ost?”.

I vårt nätverk vill vi även studera jämförpriser och då vill man ha värdet 1 i nämnaren, exempelvis 1 kg vid jämförpris och 1h vid enheten km/h. För denna typ av matematiska proportionaliteter blir det ofta svårt att avgöra i vilken av Vergnauds kategorier som elevlösningen platsar bäst. I matematiknätverket har vi därför börjat utforska Chevallards praxeologi som för vårt nätverk öppnar två möjligheter. En möjlighet är en större frihet att skapa kategorier för elevers olika strategier vid problemlösning. Detta ger möjligheten att formulera lämpliga kategorier men samtidigt behöver det inte per automatik vara en fördel eftersom denna flora kan bli vildvuxen. En annan och intressant möjlighet är att praxeologin ger stöd i att utvärdera om och vilken sorts motivering eleven ger till sin lösning, exempelvis om det endast finns ett svar eller även en uträkning och ifall uträkningen dessutom är tydligt motiverad och på vilka olika sätt den motiveras.

Våra första trevande försök att använda Chevallards praxeologi har visat sig fungera genom att ge oss nya intressanta infallsvinklar på elevers och vårt eget (lärares) matematiska arbete. Vi får just nu nöja oss med att konstatera att forskning pågår och att vi återkommer när vi vet mer. Kanske redan på vårt föredrag på matematikbiennalen 31 mars – 1 april i år.

/ULF-nätverket vid Malmö universitet om proportionalitet i matematiken – genom nätverksledare Jöran Petersson.

Chevallard, Y. (2007). Readjusting didactics to a changing epistemology. European Educational Research Journal, 6(2), 131-134. https://doi.org/10.2304/eerj.2007.6.2.131

Euclide, & Heath, T.L. (1956). The thirteen books of Euclid’s Elements. (2nd Ed., rev. with additions). Dover.

Vergnaud, G. (1983). Multiplicative structures. In R. Lesh and M. Landau (eds.), Acquisition of Mathematical Concepts and Processes (pp. 127–174). Academic Press.

En gemensam forskningsmiljö Malmö stads utbildningsförvaltningar och Lärande och samhälle

Malmö stad och Malmö universitet har nu en överenskommelse om att utveckla en gemensam forskningsmiljö med temat Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola.

Staden och universitetet har ett gemensamt behov av att utveckla kunskap om hur Malmös förutsättningar, såsom stora socioekonomiska skillnader och kulturell och språklig diversitet, påverkar uppväxtvillkor, utbildningsförutsättningar och studieresultat. För detta har Malmö stads utbildningsförvaltningar och Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet inlett ett samarbete kring en forskningsmiljö med syfte att bidra till gemensam kunskapsproduktion inom ramen för ULF (Dnr- LED 2021/703).

Utgångspunkten för miljön är att forskning ska ske i samverkan mellan forskare, pedagoger och ledning på förskolor, skolor och andra verksamheter.  Målet är att utveckla undervisning och lärande på vetenskaplig grund, men också att utveckla modeller och metoder för att bedriva praktiknära forskning. Ett led i samarbetet är en seminarieserie som startades läsåret 2020-2021 med syfte att utgöra en mötesplats för samverkan mellan staden och universitetet. Andra delar av samarbetet handlar om gemensamma publikationer, spridning av beprövad erfarenhet samt ansökningar om externa medel för forskningsinsatser. Ett led i detta är utlysning av medel för medarbetare på fakulteten för Lärande och samhälle med syfte att utveckla i kunskap i samverkan. Projekt som hittills har fått medel fokuserar sådant som lässtimulerande och språkutvecklande arbete, känsla av sammanhang och agency i relation till lokala och globala utmaningar samt samverkan kring matematikundervisning. Därtill  finns ett så kallat Flexit-projekt om skolors och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken.

För mer information kring forskningsmiljön, kontakta Anne Harju, vetenskaplig ledare för miljön

För mer information om samverkansavtalet mellan Malmö stad och Malmö universitet kontakta Margareta Serder, vicedekan för samverkan vid Lärande och samhälle

Det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik går in i sin andra fas

Under hösten har det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik gått vidare in i sin andra fas där vi bland annat planerar att genomföra en intervjustudie och ett utvecklingsprojekt där lärare kan komma att undervisa på lärarutbildningen. Vi planerar också att knyta lärarstudenters examensarbeten till nätverket.

Under senvåren avslutade vi den första fasen av projektet. Vi hade då under fyra terminer observerat varandras svenskundervisning genom att svensklärare från Lomma och Vellinge observerade svenskundervisning på ämneslärarprogrammet på Malmö universitet och lärarutbildare/forskare observerade svenskundervisning i grundskolans 7-9 och gymnasieskolan i de två kommunerna. Vi analyserade sedan observationerna i tre steg.  Analyserna väckte många frågor hos oss. Vi konstaterade att svenskämnet är ett mycket brett ämne och en fråga är vilket som framstår som lärarnas huvudsyfte i undervisningen och vilket syfte elever och studenter uppfattar. En annan fråga handlar om vad som fungerar som medel respektive mål i svenskämnena. Vi är också intresserade av att undersöka styrningen av svenskämnet och svenskundervisningen. Slutligen handlar en viktig fråga om på vilket sätt kunskaper om de olika svenskämnena och hur de förändras kan användas i utvecklingsarbeten på skolorna och universitetet och vad de kan bidra till.

Syftet för den första fasen i nätverkets försöksperiod var – förutom att pröva och utveckla en samverkansmodell – att identifiera forskningsfrågor och alla våra frågor ovan kan fungera som eller utvecklas till forskningsfrågor. Vi kommer att fokusera på frågan om hur elever och lärarstudenter uppfattar (syftet med) svenskämnet och tänker då genomföra en intervjustudie under våren 2022. Den andra och tredje frågan kan också undersökas i intervjustudien. Vi vill också knyta några studenters examensarbeten till denna undersökning eller andra delar av nätverkets arbete. Redan nu har vi kontaktat de studenter som skriver examensarbete i vår för att kunna diskutera möjliga sätt att göra detta på. Vi vill att studenterna ska uppleva att deras examensarbete ingår i en större helhet. Ett mål är att uppnå ömsesidig nytta där studenternas insamlade material och resultat kan användas i nätverket och att studenterna på samma sätt kan ha glädje av nätverket. Lärarstudenterna är ju också – eller kan åtminstone utgöra – en viktig bro mellan lärarutbildning och skola.

Under nätverkets andra fas, som ska pågå till och med höstterminen 2022, vill vi också öppna upp nätverken på våra respektive arbetsplatser genom information under personalmöten och genom seminarier och andra ämnesdiskussioner. Det är viktigt att nätverkets arbete kan komma flera till del och utvecklas vidare. Det kan leda till ytterligare utvecklingsarbeten och forskningsanknytning av skola och lärarutbildning.

Sedan vi startade för två år sedan har ömsesidigheten och jämbördigheten i nätverket varit viktigt att sträva efter. Att observera varandras undervisning har varit ett sätt att möjliggöra detta och nu fortsätter vi i samma anda genom att lärarna ska intervjua studenter och lärarutbildarna intervjuar elever i skolan. Dessutom har vi som mål att lärare i nätverket ska ges möjlighet att undervisa i lärarutbildningen.

Ett av målen för den första fasen var att vi skulle ha en presentation på en konferens. I våras skickade vi in ett abstract och igår, den 2 november, höll vi vår presentation på Lärarnas forskningskonferens i Stockholm. Det var framförallt två av lärarna från kommunerna i ULF-nätverket som berättade om vår samverkansmodell och resultaten.

Marie Thavenius, nätverksledare för det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik

Del 2 av det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning

Det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen går nu in i sin andra fas. Efter tre terminers försöksverksamhet där vi undersökte möjligheterna att utveckla och beforska casemetodik har vi fått ytterligare tre terminer på oss för att fördjupa projektet tillsammans med skolor från Svedala (Aggarpsskolan), Trelleborg (Kunskapsskolan) och Helsingborg (Tycho Braheskolan och Filbornaskolan).

Tre forskningsfrågor har arbetats fram och som ska undersökas en i taget. Den första har fokus på casesamtalen: vilka språkutvecklande strategier och perspektiv framkommer och vilka kan tillföras för att utveckla undervisningen. Erfarenheterna från försöksprojektet (som presenterades på Lärarnas skolutvecklingskonferens i våras) har använts för att skriva fram ämnesnära case och förbereda casesamtalen med lärarlag och studenter.

Den andra forskningsfrågan är inriktad på undervisningen. Hur tar lärarna och studenterna tillvara de språkutvecklande erfarenheter, kunskaper och behov som framkommit i casesamtalen? Det blir en intressant utmaning då skolorna på olika sätt, parallellt med nätverksarbetet, arbetar med språkutveckling. Den tredje frågan kommer att behandla hur en design för casemetodik skulle kunna stödja en språkutvecklande undervisning. Här har vi tankar om att lärare och studenter kan skriva case som en del av designen.

I nätverket vill vi mycket och varje fråga är stor och viktigt, men med tanke på den tid vi har till vårt förfogande behöver vi begränsa oss. Därför samtalar vi om att det inte handlar om kvantitet i första hand dvs. att samla in stora material och göra omfattande analyser utan att gemensamt stärka det vetenskapliga förhållningssättet. För oss innebär det att vi beprövar praktiken i liten skala och diskuterar gemensamt hur vi gör det. I analyserna bygger vi en teoretisk förståelse och reflekterar gemensamt över på vilket sätt undersökningarna och samverkansmodellen kan bidra i ett kollegialt lärande på skolorna och i lärarutbildningen.

Eva Bringéus/nätverksledare i Det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen

De didaktiska ULF-nätverken fortsätter i höst

September 2021 är här och vi kan nu glädjas åt minst två saker. Det ena är att vi har nått långt mot målen för våra första ULF-avtal och det andra är att ULF-avtalen för de didaktiska nätverken mellan Mau och ett flertal skolhuvudmän förlängts.

För ULF-nätverket Proportionella resonemang i matematik var målen i föregående ULF-avtal (ht2019-vt2021) att nätverket skulle resultera i minst ett utbildningsvetenskapligt forskningskonferensbidrag och ett konferensbidrag till en praktikorienterad konferens. Vi kan konstatera att vi uppfyllt detta genom att presentera bidrag dels vid Lärarnas Skolutvecklingskonferens 2021 i Helsingborg och dels vid forskarkonferensen NoFa8 (Nordisk Fackdidaktik) i Bergen 2021. Som titlarna anger, så beskriver det ena bidraget hur vi organiserade arbetet och det andra några av de FoU-resultat vi uppnådde. Läs gärna!

  • Elvstam, M.-C., Zaboli, G., Petersson, J., Rosenberg, A., Schoug, A., Dima, D., … Munther, O. (2021). Att organisera praktiknära skolforskning som ömsesidigt samarbete lärosäte-skolor. Presenterad vid Lärarnas skolutvecklingskonferens, 16 April 2021. Kan hämtas på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41913
  • Petersson, J., Conde, R., Dahl, J., Jakobsson, M., Andersson, P., Beben, M., … Zaboli, G. (2021). Teaching dimensional analysis in secondary school mathematics. Abstract Book nofa8. Presenterad vid NOFA8 – The 8th Nordic Conference on Subject Education. Kan hämtas på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42250

Ska man vara efterklok, så hade vi ambitionen att ägna oss åt forskning, skolutveckling och lärarutbildning. Tanken med den tredje av dessa ambitioner – lärarutbildning – var i vårt fall att kunna samordna ULF-nätverkets aktiviteter med studenternas VFU och examensarbeten, men detta lyckades vi tyvärr inte få till av olika anledningar.

Vi gläds även åt att ULF-avtalet för vårt nätverk har förlängts till perioden ht2021-vt2023 och dessutom med lärare från Lunds kommun som nya deltagare utöver lärare från de tidigare deltagande kommunerna Helsingborg, Lomma och Vellinge. Den utvecklingsmässiga ambitionen som vi överenskommit i avtalet är ett gemensamt lärande och kunskapsspridning inom våra respektive verksamheter när det gäller undervisning och lärande om proportionella resonemang i matematik. Det forskningsmässiga målet är att vi åstadkommer “minst en publikation, vetenskaplig eller populärvetenskaplig”. Vi är övertygade om att vi kommer att uppfylla detta mål med råge. Bland annat har Jöran under sommaren 2021 författat och skickat in en artikel till en forskningstidskrift och ett bidrag till matematikbiennalen 2022 vid Linnéuniversitetet.

Vårt första nätverksmöte med deltagande lärare blir i mitten av september 2021 då vi ser fram emot att träffa både nytillkomna lärare i nätverket och alla de som fortsätter.

/Jöran Petersson. Nätverksledare för ULF-nätverket vid Malmö universitet om proportionalitet i matematiken.

Nu går vi vidare med ULF!

Idag kom ett riktigt glädjande besked: Malmö universitet och de skolhuvudmän som ingår i Maus försöksverksamhet ULF beviljas extra verksamhetsmedel för 2021. Dessa medel bidrar till att vi kan förlänga och fortsätta det inledda arbetet i det som hittills varit en försöksverksamhet, och som vi nu ska arbeta för att permanenta. Det just vi sökt och alltså fått medel för är en pott tid till alla de som medverkar i ULF tillsammans med oss – både på Malmö universitet och på deltagande skolor.

I Maus ULF-försöksverksamhet har vi arbetat på många fronter, så det kan vara på sin plats med en kort överblick. Till att börja med har vi tre didaktiska nätverk: ett i Svenskämnets didaktik, ett om Proportionella resonemang i matematik och ett om Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. I dessa nätverk, som startades 2019, ingår lärare som arbetar i senare delen av grundskolan eller gymnasieskolan samt forskare och lärare inom lärarutbildningarna på Mau. Tillsammans undersöker och fördjupar de sig i didaktiska utmaningar inom sina gemensamma intresseområden för att bidra till en vetenskaplig grund i undervisning både i skolan och på lärarutbildningen. Sammanlagt i de tre nätverken är det tolv forskare/lärarutbildare från Mau och ca 40-tal lärare från totalt sex skolhuvudmän som medverkar – Helsingborg, Kunskapsskolan, Lomma, Malmö stad, Svedala och Vellinge.

Utöver det finns ett nystartat nätverk under namnet Didaktisk modellering i förskola med Lunds, Staffanstorps och Vellinge kommun (med totalt över 40 deltagare – förskollärare, rektorer och lärarutbildare/forskare), samt ett nätverk som vi valt att kalla för Förvaltningsnivåns unika utmaningar. I det senare ingår de flesta av de skolhuvudmän som redan nämnts – och i en framtida fortsättning finns säkerligen plats för fler. Slutligen har vi under ULF-paraplyet på Mau ett ULF-avtal med Malmö stad för att bygga upp en gemensam forskningsmiljö, kallad Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet*.

För alla dessa olika ULF-verksamheter (förutom förskolenätverket eftersom det är helt nytt) arbetar vi denna vårtermin med att utvärdera och lära oss av det vi hittills gjort – bland annat med hjälp av enkäter till alla medverkade och deras rektorer/chefer – för att därefter skriva om och förnya de ULF-avtal vi ingick för snart två år sedan. Vi siktar på att ha kommit dit innan sommaren. Och att forskningspropositionen nu föreslår att den forskning och utveckling i samverkan som går under namnet ULF ska permanentas gör detta arbete både spännande och viktigt!

Margareta Serder, vicedekan vid Fakulteten lärande och samhälle, med övergripande ansvar för att utveckla Maus ULF-verksamhet

*Oftast använder vi den här bloggen för att förmedla vad som sker i de olika nätverken och samarbetena, så den intresserade kan bläddra sig bakåt i tiden här på bloggen för att få veta mer.

Nytt ULF-nätverk på Malmö universitet: Didaktisk modellering i förskola

I det nystartade ULF-nätverket Didaktisk modellering i förskola är vi inriktade på undervisning och didaktisk modellering med fokus på hållbarhets- och literacyfrågor. Samverkan i nätverket pågår från mars 2021 till december 2022 i tre kommuner/skolhuvud­män: Lund, Staffanstorp och Vellinge. I nätverket inkluderar vi, förutom lärarutbildare och didaktikforskare, barn, förskol­lärare, barnskötare, rektorer, biträdande rektorer och förvalt­nings­­­ledare.

Nätverket tar avstamp i utmaningar, möjligheter och förutsättningar som dagens förskola i Sverige står inför genom förändring i förskolans uppdrag. Förändringen består i att förskolan har blivit en frivillig skolform som utgör första steget i skolsystemet, och som också omfattas av undervisning. Utgångs­punkten är att dessa förändringar utgör nya samhälleliga förut­sättningar med såväl möjligheter som utmaningar för demokrati och likvärdig utbildning. Nätverket syftar till att identifiera frågor och vidareutveckla didaktiska modeller och kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola.

När det gäller innehållet i undervisningen fokuserar vi hållbarhets- och literacy­frågor. Hållbarhetsfrågor kan vara inriktade på globala mål som rör miljö, resurshushållning och sociala frågor. Literacyfrågor handlar om hur barn skapar, utvecklar och använder språk (i bred bemärkelse) i samspel med omgivningen. Det kan till exempel röra sig om att lyssna till sagor, leka, tolka symboler och skapa berättelser. Vi kommer också särskilt att beröra utomhuspedagogik i relation till den didaktiska var-frågan.

Didaktiska modeller är en central del av didaktiken och innebär i det här sammanhanget praktik-teoretiska redskap som förskollärare och ledare kan använda sig av vid samplanering, genomförande, återkoppling och samvärdering av undervisning, så kallad didaktisk sambedömning. De didaktiska modeller som vi kommer att exemplifiera avser inte att ge bestämda och exakta instruktioner för hur undervisning ska genomföras i varje enskilt fall. De ska snarare ses som öppna tankefigurer som kan utgöra stöd för lärare och ledare att reflektera över, genomföra och motivera sina didaktiska val i strävan efter likvärdighet, vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet.

Sammantaget kommer vi i nätverket att utpröva fyra teoriinformerade undervisnings­upplägg, eller didaktiska modeller i en bred bemärkelse, enligt följande:

  • Didaktiskt och lekresponsivt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy
  • Didaktiskt och variationsteoretiskt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy
  • Didaktiskt och poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy
  • Didaktiskt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg med fokus på hållbarhet och literacy

Vi som medverkar från Malmö universitet är huvudansvarig professor Ann-Christine Vallberg Roth (BUS), bitr. professor Jesper Sjöström (NMS), adjunkt Helena Hansen (BUS) och adjunkt Max Persson (BUS). Under processen kan med fördel ytterligare didaktikforskare och lärarutbildare från forsknings- och utvecklingsprogrammet FundiF konsulteras (https://mau.se/forskning/projekt/flerstammig-didaktisk-modellering/).

Ömsesidigt utforskande av det systematiska kvalitetsarbetets praktiker

Huvudmannens unika utmaningar vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet, ett namn på ett ULF- nätverk som kräver sin insats. Arbetet innebär för oss huvudmän att med hjälp av andra huvudmäns kloka tankar, samt forskarnas utmanande frågeställningar och teoretiska perspektiv vända blicken inåt. Hur arbetar vi med kvalitetsfrågor och varför just på det sättet? Hur och av vem formuleras det som vi kallar utmaning eller problem? Vad är kvalitet i förhållande till detta? Frågor som i det löpande arbetet inte alltid går att stanna upp vid, men som är centrala att överväga. I arbetet beskriver vi för andra huvudmän och för forskare, vad i det systematiska kvalitetsarbetet som vi ser att våra styrkor och svagheter består i, och tar utifrån detta tillbaka frågeställningar och lärdomar till våra respektive förvaltningar och ledningar. Det finns en styrka i att som huvudman se att andra skolhuvudmän brottas med liknande utmaningar, och att tillsammans resonera kring möjliga vägar för utveckling blir därför mycket värdefullt.

Vi lever och verkar i en tid av tydlig målstyrning. Nationella lagar, regler och riktlinjer sätter målen och ramarna för verksamheten, där vi som huvudmän planerar, genomför och utvärderar denna verksamhet. När olika huvudmän möts så stöter vi naturligtvis bitvis in i varandra, bitvis in i det som är den akademiska kontexten. För vi genomför och följer upp utbildningen på delvis olika sätt. Och det är här styrkan ligger i ULF-samarbetet. Vi huvudmän arrangerar vår praktik utifrån de nationella målen, och de ideal vi vill förverkliga i just den utbildning vi genomför. I ett systematiskt kvalitetsarbete blir dessa ideal synliga, och samtalet som följer kan därför handla om allt ifrån stöttning i relation till styrning, hur kvalitet kan beskrivas på de olika nivåerna i styr- och stödkedjan eller hur uppföljning av utbildningen kan och inte minst bör ske. Men ett ULF-nätverk är inte tänkt vara till för att enbart vi praktiker ska “utvecklas”. Nätverken är till för ett ömsesidigt utforskande av ett område, som också ger forskarna och lärosätena ny kunskap och möjlighet att omvärdera samt få ny blick på sin tidigare kunskap. Det är när dessa erfarenheter delas, beskrivs och utforskas, som ett lärande för oss alla kan komma till stånd. Genom att använda nätverket som grund, och låta samarbetet grundas på tillit, förtroende, nyfikenhet och frågvishet bidrar vi gemensamt förhoppningsvis till att svensk skola och utbildning kan ta nya och välgrundade (både i praktik och teori) steg i utvecklingen.

Petter Enlund

Projekt- och utvecklingsledare Kunskapsskolan i Sverige

Andra året i ULF-nätverket Proportionella resonemang

Under sommaren har det för min del blivit det ganska gott om tillfällen att analysera insamlade data från ULF-nätverket om proportionella resonemang i matematik. Tillsammans med en extern medförfattare, Rosie Conde, författar jag nu en tidskriftsartikel om vad analysen ger. Vi hoppas kunna skicka artikeln till en vetenskaplig tidskrift redan i år. Sedan startar, som för all vetenskaplig publicering, en ofta långdragen granskningsprocess av artikeln innan den accepteras och kan publiceras. Artikelns resultat ger nätverket underlag för att utveckla en undervisningsmodell, vilket nätverket just har inlett ht20 med.

Nu är det nytt läsår och som nätverkssamordnare är det förstås lite pirrigt med hur många som kan fortsätta sitt deltagande efter sommaren. Det är faktiskt idel goda nyheter. En blir föräldraledig, men vill delta ändå. Två har bytt jobb & ny kommun men har av sina nya skolledare utverkat tillstånd att fortsätta delta. Det är härligt med sådana driftiga medarbetare. Även en nyanställd förefaller vara på väg in. Vi hade den 8 september höstens första nätverksmöte i form av videokonferens. Vi ägnade ju första läsåret (19/20) åt att undersöka elevernas kunskaper och begreppsuppfattningar på särskilt utvalda och ändamålsenligt formulerade övningar om proportionalitet. Med dessa lärdomar är vi därför nu redo att fråga oss själva: Hur kan vi utveckla vår egen undervisning om proportionalitet? Vi ägnade mötet åt att komma med idéer om detta och hur vi kan dokumentera vår egen undervisning i syfte att beforska den. Vi vill nu pröva den i praktiken. Jag ber att få återkomma senare i höst och berätta om kommande pilotdata från en undervisningsmodell. 

/Jöran Petersson, nätverksledare MaU

ULF-nätverket Svenskämnets didaktik

Nu har vi kommit igång med våra observationer av svenskundervisning! I nätverket Svenskämnets didaktik är grundtanken att svensklärare i grundskolans år 7-9 och på gymnasiet ska observera svenskämnet i ämneslärarprogrammet på Malmö universitet och vi som undervisar på ämneslärarprogrammet ska observera svenskundervisning i skolan.

Under våren har vi genomfört de första observationerna, där några fick göras digitalt via videokonferensverktyget Zoom, eftersom universitetet gick över till distansundervisning redan i mars. Vid en första analys kunde vi se många likheter mellan undervisningen på skolorna och på lärarutbildningen. Elev- och studentaktiviteten är stor och utgår ifrån lärarens ramar där eleverna/studenterna får bearbeta stoffet i grupp- och helklass genom till exempel diskussioner men även gestaltning. Det finns en textbredd i olika avseenden i båda utbildningarna till exempel lyrik, dramatik, essä, sakprosa, romaner, film och serieromaner. Vi läser både klassiska kanoniserade verk och populärkulturella texter. Samtidigt uppfattade några av oss svenskämnet som ett i hög utsträckning muntligt ämne. Ämnesspråk och ämnesbegrepp används (främst av läraren) och vi kunde även se att undervisningsinnehållet är kopplat till en form av slutprodukt utifrån en process. En skillnad som framkom var att textmängden på olika stadier skiljer sig åt och det förekommer mer stöttning ju yngre eleverna är. På lärarutbildningen är textmängden omfattande. En fråga som vi ställde oss var om och hur textmängden kan påverka textdiskussionernas kvalitet.  Andra frågor som diskuterades utifrån den första analysen var vad syftet är med svenskämnet i de olika utbildningsformerna (7-9, gymnasiet och lärarutbildningen).  Är språket ett mål eller medel och ska de ämnesspecifika begreppen ses som lärarnas språk eller är syftet att använda språket med eleverna? Handlar svenskämnet idag om färdigheter och förmågor? Vad är det för svenskämneskonstruktioner vi ser?

Under höstens observationer kommer vi att fortsätta använda de relativt öppna observationsscheman som vi har använt hittills, men i efterhand ska vi analysera observationerna utifrån analysfrågor som vi ska formulera mera precist vid nästa träff. Vi kan också analysera svenskämnet utifrån några vetenskapliga artiklar om ämneskonceptioner och ämneskonstruktioner som alla nu har tillgång till.

Eva Bringéus och Marie Thavenius, Malmö universitet