Inlägg

Publicerat

Att gräva efter historien på riktigt

På en höjd mellan Staffanstorp och Lund är den oansenliga platsen Uppåkra belägen. Vad blotta ögat inte kan se i landskapet är att denna plats historiskt sett är av stor betydelse. I själva verket döljer sig här ett geografiskt, socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt centrum i den långa historiska utvecklingen av medeltida och moderna samhällen i dagens Öresundsregion. Uppåkras historia går hela vägen tillbaka till vikingatid och ännu längre.

Vi, Pär och Per, har som forskare och pedagoger haft den stora förmånen att under drygt ett år följa ett antal elever som bjudits in att delta i utvecklingen av ett pedagogiskt arbete omkring de pågående arkeologiska utgrävningarna på denna historiska plats. Eleverna från olika skolor i regionen besöker arkeologiskolan i Uppåkra och gräver på riktigt efter historien i den skånska myllan. Ett av de kanske mest uppseendeväckande fynden som hittills gjorts av en elev, Inez, är en tvåtusen år gammal mjölktand från ett barn.

När vi först hörde talas om den arkeologipedagogiska verksamheten väcktes direkt vår nyfikenhet och begär efter att bättre förstå hur elever lär sig när de gräver arkeologiskt, tillägnar sig historiska kunskaper och använder sitt språk för att ta sig an upplevelser och utmaningar på plats i Uppåkra

Under hösten fokuserarade vi på att följa en skolklass lite närmare genom att göra lektionsbesök på skolan och hålla fokusgruppsintervjuer med några av eleverna samt följde klassen när de grävde arkeologiskt på Uppåkra. Vi följde upp klassens besök med nya fokusgruppsintervjuer. Vi spelade då upp några utvalda filmsekvenser för eleverna (stimulated-recall-metod) för att få syn på och bättre förstå vad eleverna tänkte och upplevde vid besöket och vad de menar hände när de på riktigt fick gräva efter historien.

Efter höstens materialinsamling i ULF-projektet Att skapa upplevelsebaserad pedagogik för alla elever, har vi nu också hunnit med att presentera de preliminära forskningsresultaten för ett antal universitetslärare, forskare och lärarstudenter i Buenos Aires. Det blev möjligt inom ramen för vårt mångåriga internationella utbyte mellan Malmö universitet och Universidad Nacional de San Martin, Buenos Aires, Argentina.

Nu återstår bara för oss forskare att sätta ord på vad dessa elevers erfarenheter betyder, vilka upplevelser de gjort i mötet med den riktiga utmaning som det innebär att på riktigt gräva efter Uppåkras historia. Vi vill återkomma för att i ord och text beskriva vad vi menar att eleverna har upplevt och vilket lärande det tycks ha inneburit. Vi vill speciellt fokusera på vilka frågor som eleverna bar med sig in i det arkeologiska grävandet och vilka frågor de har utvecklat och formulerat efter besöket på Uppåkra.

Pär Widén och Per Dahlbeck

Publicerat

Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – nu finns en rapport att läsa!

Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.

Efter tre år är vi stolta över att kunna presentera vårt arbete och våra svar på frågan i en rapport som nyligen publicerats. Utifrån praktiknära case har vi låtit lärargrupper och studentgrupper diskutera och dela erfarenheter och med dessa kunskaper därefter genomföra undervisning. Vi har dokumenterat och analyserat undersökningarna och kommit fram till att ämnesrelevanta case bidrar till didaktiska samtal om språkutveckling.

I projektet har det även blivit tydligt hur forskning och beprövad erfarenhet tillsammans ökar möjligheterna till en hållbar språkutveckling.

Eva Bringéus

Universitetsadjunkt och nätverksledare för ULF-nätverket Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning

Här kan du ladda ner rapporten Casemetodikens möjligheter för en språkutvecklande ämnesundervisning: Ett ULF-projekt (Bringéus, red., 2022)

Publicerat

Hur resonerar mellanstadie-elever om komplexa miljöfrågor?

Källa: Colourbox. Fotograf Kitsanakorn Maneerat

Inom ett samverkansprojekt mellan Malmö stad och Malmö universitet benämnt Känsla av sammanhang och agency i relation till lokala och globala utmaningar har vi undersökt hur mellanstadie-elever resonerar om komplexa miljöfrågor, eller wicked problems.

Vår utgångspunkt är ett intresse för att förstå hur kan det komma sig att mänskligheten är så handfallen och oförmögen att hantera frågor som t.ex. klimatförändring? Möjligen beror det på att frågorna är genuint komplexa där naturvetenskap och värderingar dels skiljer sig åt på många punkter och dels finns en viss osäkerhet. Exempelvis är vetenskapen överens om att klimatet påverkas och jordens medeltemperatur höjs på grund av människans handlingar, men hur klimatet kommer att påverkas är fortfarande oklart. Vidare så ger förslagen till åtgärder upphov till politiska och värderingsmässiga kontroverser.

Genom att genomföra workshops med processdrama där olika miljörelaterade wicked problems bearbetas har vi fått en mer varierad bild av hur mellanstadieelever resonerar om sådana frågor. Innehållet i de tre workshoparna, på två olika skolor, har tagits fram tillsammans med lärare och elever. De första två hade samma innehåll på båda skolorna: ”ekologisk, konventionell/lokal matproduktion ” och ”anpassning till en höjning av havsnivån”. Därefter genomfördes en utvärdering med elever, lärare och forskare vilket gav upphov till förslag på olika innehåll på de två skolorna: ”ätande av kött – ett miljödilemma” respektive ”utrotning av djur pga. avskogning”.

Workshoparna började med en kortare introduktion till ämnesområdet av lärare eller forskare och därefter en gruppaktivitet där elever fick roller. När det gäller matproduktion spelade eleverna odlare (konventionella respektive ekologiska) samt affärsägare. Vid gruppdiskussionen om höjning av havsnivå fick eleverna tre alternativ för att möta hotet om höjda vattennivåer att ta ställning till och argumentera utifrån: flytta hela samhället från havet, bygga om husen eller bygga skyddsvallar.   

Analysen av samtalen under själva workshoparna och meta-diskussioner om dessa och framtida workshoppar har fokuserat på hur eleverna hanterar frågornas komplexitet, osäkerhet och de känslor som detta kan ge upphov till. Analysen är precis påbörjad men den preliminära slutsatsen är att elever i mellanstadie-åldern engageras av processdrama, bland annat eftersom det ger en möjlighet att leva sig in i och resonera från flera olika perspektiv. När det kommer till typen av och kvalitén i elevers gruppsamtal hävdar den engelske forskaren Niel Mercer dels att konstruktiva gruppsamtal är svåra att genomföra eftersom elever ofta inte vet vilken typ av samtal de förväntas föra. Mercer har föreslagit att samtalen oftast följer tre typer:

a) monologiska samtal (”jag tycker så och du tycker si … vi är inte överens”),

b) kumulativa samtal (eleverna bygger på varandras idéer för att lösa en uppgift)

c) utforskande samtal (elever frågar varandra, motiverar, granskar, argumenterar etc)

Samtalen som förts under detta projekt pekar på att ”kumulativa” samtal är vanligast, dvs. eleverna löser uppgiften genom att nå konsensus. Verkligt ”utforskande” samtal, dvs. att elever ber varandra om exempel, argument, dataunderlag etc. uppstår ibland. Detta kan triggas av lärarens kommentarer men oftast av det existerar olika synsätt på frågan inom samtalsgruppen. 

Undervisning som är utmanande, utforskande och verkligt meningsskapande är viktig när det gäller komplexa framtidsfrågor som ibland negligeras och förnekas av konservativa krafter. Frågan om klimatförändring och dess konsekvenser är en sådan. Att bara föreläsa om den vedertagna vetenskapliga synen på frågan räcker inte utan det behövs också aktiviteter som triggar perspektivtagande och utmaningar av förgivettagnaden. Drama och rollspel på vetenskaplig grund kan engagera elever och sätta i gång tanke- och värderingsprocesser med potential att förändra.

Ansvariga från Malmö universitet är Valentina Pivotti, doktor i miljövetenskap och Clas Olander, professor i naturvetenskapernas didaktik. 

Publicerat

Delad läsning som väcker känslor

Lässtimulerande och språkutvecklande arbete för delaktighet och inkludering är namnet på ett samverkansprojekt mellan Malmö stad och Malmö universitet som pågick under hösten 2021 och våren 2022. I projektet deltog elever i läsecirklar tillsammans med forskare, bibliotekarier och lärare. Syftet med projektet var att pröva och utforma läsfrämjande metoder inspirerade av ”Shared Reading”. Den litteratur- och läsfrämjande modellen (utvecklad av den brittiska litteraturvetaren Jane Davis) bygger på social och etisk läsning med gemensam läsning i grupp. Den används främst i grupper av ovana läsare, och har som syfte att erbjuda en gemenskap och få dem att upptäcka läsning. I våra läsecirklar läste vi noveller och dikter om allt från skräck till kärlek och hämnd. Under högläsningen gjorde vi lässtopp där vi tillsammans samtalade om ords betydelser och försökte förstå och tolka karaktärers handlingar och motiv.

Forskningssyftet var att undersöka läsecirkelns möjlighet att utveckla läsengagemang och undersöka hur läsarna möter varandra i och genom litterära texter som berör och i sammanhang där elever känner sig inkluderade. Därutöver ville vi jämföra elevers uppfattning om läsecirkelns metod med den litteraturundervisning de möter i skolan.

I skrivande stund arbetar vi med analysen av såväl inspelade samtal som intervjuer, men några preliminära resultat kan vi dela med oss av. Under de första träffarna var samtalsläsningen mest inriktad på handlingen, var novellen utspelade sig och hur händelserna hängde ihop. När eleverna blev mer varma i kläderna visade det sig att eleverna både kunde och ville relatera till karaktärerna. De deltog aktivt och engagerat i läsecirkeln och uppskattade att få byta och bryta perspektiv. Efterhand blev samtalen också värderande, vilket innebar att eleverna uttryckte empati och åsikter om moraliska och etiska frågor som framkom i texterna. I intervjuerna med eleverna framkom det att den sociala samvaron är viktig. Det är mysigt att under informella former få sitta tillsammans med kompisarna i bibliotekets soffor och få lyssna på varandras tankar, menade de. En tidig slutsats vi drar av vårt projekt är att det verkar finnas ett behov av gemensam läsning som får ta tid och utan att eleverna bedöms. Frågan är hur och när detta kan få utrymme i skolan?

Vi som ansvarar för projektet är adjunkt Eva Bringéus (KSM), och docent Catarina Economou (KSM), Malmö universitet

Publicerat

Matematikdidaktiska teorier i ULF-nätverket Proportionella resonemang i matematik

Sedan höstterminen 2019 ingår lärare från lärarutbildningen vid Malmö universitet och lärare från skolor i Helsingborg, Lomma, Svedala och Vellinge i ett ULF-nätverk med särskilt fokus på matematikdidaktik och i synnerhet proportionella resonemang i matematik. Sedan 2021 medverkar även några lärare från Lunds kommun.

Detta blogg-inlägg sammanfattar matematiknätverkets arbete hittills med matematikdidaktiska teorier som kan passa för proportionalitet. Detta arbete har varit ett centralt område de senaste månaderna och har hjälpt oss precisera nätverkets fortsatta arbete. En klassisk definition av antikens Euklides är att se proportionalitet som ”en förändringsfaktor” inom en och samma enhet. Tänk dig nu följande matematiska problem:

En ostbit väger 450 g och kostar 36 kr. En annan ostbit väger 750 g och kostar 45 kr. Vilken har lägst jämförpris?

Euklides skulle lösa detta problem genom att resonera så här: ”Mellan vikterna är det en förändringsfaktor 450 ⁄ 740=0,6. Då skulle den mindre osten kosta 45 ∙ 0,6=27 kr. Det betyder att om man av den större osten köper en lika stor viktmängd som den mindre osten, så skulle man behöva betala mindre.” Idag är det vanligare att istället beräkna ett jämförpris att jämföra och lösningen kan bli så här: ”Den mindre osten har jämförpriset 36kr ⁄ 0,450kg = 80 kr ⁄ kg och den större osten har jämförpriset 45kr ⁄ 0,750kg = 60 kr ⁄ kg. Alltså har den stora osten lägre jämförpris”.

Notera att Euklides förändringsfaktor är en kvot av samma enheter, alltså av samma typ som skala och procentsats, vilka saknar enhet. Det var faktiskt bara några enstaka hundra år sedan en helt annan syn på begreppet proportionalitet uppstod. Man kan dividera olika enheter med varandra och få en helt ny enhet. Exempelvis ger kvoten 36kr ⁄ 0,450kg = 80 kr ⁄ kg och i grundskolans nya kursplan för matematik kallas detta ”härledda enheter”. Detta ger oss i matematiknätverket ett sätt att kategorisera framställning av proportionalitet som Euklidisk eller icke-Euklidisk.

Även om denna kategorisering i Euklidisk/icke-Euklidisk proportionalitet är historiskt central i matematiken, så är den lite för grov då våra kategorier av elevlösningar blir för stora för att fånga exempelvis varianter av olika elevlösningar inom en och samma kategori. En som åtgärdade detta ämnesdidaktiska behov var Vergnaud, som skapade en ganska utförlig kategorisering för olika sätt att räkna ut proportionalitetsproblem. Ett mycket stort antal forskningsartiklar har låtit sig inspireras av Vergnaud när de analyserar elevers arbete och lärares undervisning om proportionalitet. Vergnauds kategorier utformades för proportionalitetsövningar av typen ”efterfrågat värde”. Ett exempel är ”450 g av en sorts ost kostar 36 kr. Vad kostar 550 g av samma ost?”.

I vårt nätverk vill vi även studera jämförpriser och då vill man ha värdet 1 i nämnaren, exempelvis 1 kg vid jämförpris och 1h vid enheten km/h. För denna typ av matematiska proportionaliteter blir det ofta svårt att avgöra i vilken av Vergnauds kategorier som elevlösningen platsar bäst. I matematiknätverket har vi därför börjat utforska Chevallards praxeologi som för vårt nätverk öppnar två möjligheter. En möjlighet är en större frihet att skapa kategorier för elevers olika strategier vid problemlösning. Detta ger möjligheten att formulera lämpliga kategorier men samtidigt behöver det inte per automatik vara en fördel eftersom denna flora kan bli vildvuxen. En annan och intressant möjlighet är att praxeologin ger stöd i att utvärdera om och vilken sorts motivering eleven ger till sin lösning, exempelvis om det endast finns ett svar eller även en uträkning och ifall uträkningen dessutom är tydligt motiverad och på vilka olika sätt den motiveras.

Våra första trevande försök att använda Chevallards praxeologi har visat sig fungera genom att ge oss nya intressanta infallsvinklar på elevers och vårt eget (lärares) matematiska arbete. Vi får just nu nöja oss med att konstatera att forskning pågår och att vi återkommer när vi vet mer. Kanske redan på vårt föredrag på matematikbiennalen 31 mars – 1 april i år.

/ULF-nätverket vid Malmö universitet om proportionalitet i matematiken – genom nätverksledare Jöran Petersson.

Chevallard, Y. (2007). Readjusting didactics to a changing epistemology. European Educational Research Journal, 6(2), 131-134. https://doi.org/10.2304/eerj.2007.6.2.131

Euclide, & Heath, T.L. (1956). The thirteen books of Euclid’s Elements. (2nd Ed., rev. with additions). Dover.

Vergnaud, G. (1983). Multiplicative structures. In R. Lesh and M. Landau (eds.), Acquisition of Mathematical Concepts and Processes (pp. 127–174). Academic Press.

Publicerat

En gemensam forskningsmiljö Malmö stads utbildningsförvaltningar och Lärande och samhälle

Malmö stad och Malmö universitet har nu en överenskommelse om att utveckla en gemensam forskningsmiljö med temat Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola.

Staden och universitetet har ett gemensamt behov av att utveckla kunskap om hur Malmös förutsättningar, såsom stora socioekonomiska skillnader och kulturell och språklig diversitet, påverkar uppväxtvillkor, utbildningsförutsättningar och studieresultat. För detta har Malmö stads utbildningsförvaltningar och Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet inlett ett samarbete kring en forskningsmiljö med syfte att bidra till gemensam kunskapsproduktion inom ramen för ULF (Dnr- LED 2021/703).

Utgångspunkten för miljön är att forskning ska ske i samverkan mellan forskare, pedagoger och ledning på förskolor, skolor och andra verksamheter.  Målet är att utveckla undervisning och lärande på vetenskaplig grund, men också att utveckla modeller och metoder för att bedriva praktiknära forskning. Ett led i samarbetet är en seminarieserie som startades läsåret 2020-2021 med syfte att utgöra en mötesplats för samverkan mellan staden och universitetet. Andra delar av samarbetet handlar om gemensamma publikationer, spridning av beprövad erfarenhet samt ansökningar om externa medel för forskningsinsatser. Ett led i detta är utlysning av medel för medarbetare på fakulteten för Lärande och samhälle med syfte att utveckla i kunskap i samverkan. Projekt som hittills har fått medel fokuserar sådant som lässtimulerande och språkutvecklande arbete, känsla av sammanhang och agency i relation till lokala och globala utmaningar samt samverkan kring matematikundervisning. Därtill  finns ett så kallat Flexit-projekt om skolors och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken.

För mer information kring forskningsmiljön, kontakta Anne Harju, vetenskaplig ledare för miljön

För mer information om samverkansavtalet mellan Malmö stad och Malmö universitet kontakta Margareta Serder, vicedekan för samverkan vid Lärande och samhälle

Publicerat

Det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik går in i sin andra fas

Under hösten har det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik gått vidare in i sin andra fas där vi bland annat planerar att genomföra en intervjustudie och ett utvecklingsprojekt där lärare kan komma att undervisa på lärarutbildningen. Vi planerar också att knyta lärarstudenters examensarbeten till nätverket.

Under senvåren avslutade vi den första fasen av projektet. Vi hade då under fyra terminer observerat varandras svenskundervisning genom att svensklärare från Lomma och Vellinge observerade svenskundervisning på ämneslärarprogrammet på Malmö universitet och lärarutbildare/forskare observerade svenskundervisning i grundskolans 7-9 och gymnasieskolan i de två kommunerna. Vi analyserade sedan observationerna i tre steg.  Analyserna väckte många frågor hos oss. Vi konstaterade att svenskämnet är ett mycket brett ämne och en fråga är vilket som framstår som lärarnas huvudsyfte i undervisningen och vilket syfte elever och studenter uppfattar. En annan fråga handlar om vad som fungerar som medel respektive mål i svenskämnena. Vi är också intresserade av att undersöka styrningen av svenskämnet och svenskundervisningen. Slutligen handlar en viktig fråga om på vilket sätt kunskaper om de olika svenskämnena och hur de förändras kan användas i utvecklingsarbeten på skolorna och universitetet och vad de kan bidra till.

Syftet för den första fasen i nätverkets försöksperiod var – förutom att pröva och utveckla en samverkansmodell – att identifiera forskningsfrågor och alla våra frågor ovan kan fungera som eller utvecklas till forskningsfrågor. Vi kommer att fokusera på frågan om hur elever och lärarstudenter uppfattar (syftet med) svenskämnet och tänker då genomföra en intervjustudie under våren 2022. Den andra och tredje frågan kan också undersökas i intervjustudien. Vi vill också knyta några studenters examensarbeten till denna undersökning eller andra delar av nätverkets arbete. Redan nu har vi kontaktat de studenter som skriver examensarbete i vår för att kunna diskutera möjliga sätt att göra detta på. Vi vill att studenterna ska uppleva att deras examensarbete ingår i en större helhet. Ett mål är att uppnå ömsesidig nytta där studenternas insamlade material och resultat kan användas i nätverket och att studenterna på samma sätt kan ha glädje av nätverket. Lärarstudenterna är ju också – eller kan åtminstone utgöra – en viktig bro mellan lärarutbildning och skola.

Under nätverkets andra fas, som ska pågå till och med höstterminen 2022, vill vi också öppna upp nätverken på våra respektive arbetsplatser genom information under personalmöten och genom seminarier och andra ämnesdiskussioner. Det är viktigt att nätverkets arbete kan komma flera till del och utvecklas vidare. Det kan leda till ytterligare utvecklingsarbeten och forskningsanknytning av skola och lärarutbildning.

Sedan vi startade för två år sedan har ömsesidigheten och jämbördigheten i nätverket varit viktigt att sträva efter. Att observera varandras undervisning har varit ett sätt att möjliggöra detta och nu fortsätter vi i samma anda genom att lärarna ska intervjua studenter och lärarutbildarna intervjuar elever i skolan. Dessutom har vi som mål att lärare i nätverket ska ges möjlighet att undervisa i lärarutbildningen.

Ett av målen för den första fasen var att vi skulle ha en presentation på en konferens. I våras skickade vi in ett abstract och igår, den 2 november, höll vi vår presentation på Lärarnas forskningskonferens i Stockholm. Det var framförallt två av lärarna från kommunerna i ULF-nätverket som berättade om vår samverkansmodell och resultaten.

Marie Thavenius, nätverksledare för det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik

Publicerat

Del 2 av det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning

Det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen går nu in i sin andra fas. Efter tre terminers försöksverksamhet där vi undersökte möjligheterna att utveckla och beforska casemetodik har vi fått ytterligare tre terminer på oss för att fördjupa projektet tillsammans med skolor från Svedala (Aggarpsskolan), Trelleborg (Kunskapsskolan) och Helsingborg (Tycho Braheskolan och Filbornaskolan).

Tre forskningsfrågor har arbetats fram och som ska undersökas en i taget. Den första har fokus på casesamtalen: vilka språkutvecklande strategier och perspektiv framkommer och vilka kan tillföras för att utveckla undervisningen. Erfarenheterna från försöksprojektet (som presenterades på Lärarnas skolutvecklingskonferens i våras) har använts för att skriva fram ämnesnära case och förbereda casesamtalen med lärarlag och studenter.

Den andra forskningsfrågan är inriktad på undervisningen. Hur tar lärarna och studenterna tillvara de språkutvecklande erfarenheter, kunskaper och behov som framkommit i casesamtalen? Det blir en intressant utmaning då skolorna på olika sätt, parallellt med nätverksarbetet, arbetar med språkutveckling. Den tredje frågan kommer att behandla hur en design för casemetodik skulle kunna stödja en språkutvecklande undervisning. Här har vi tankar om att lärare och studenter kan skriva case som en del av designen.

I nätverket vill vi mycket och varje fråga är stor och viktigt, men med tanke på den tid vi har till vårt förfogande behöver vi begränsa oss. Därför samtalar vi om att det inte handlar om kvantitet i första hand dvs. att samla in stora material och göra omfattande analyser utan att gemensamt stärka det vetenskapliga förhållningssättet. För oss innebär det att vi beprövar praktiken i liten skala och diskuterar gemensamt hur vi gör det. I analyserna bygger vi en teoretisk förståelse och reflekterar gemensamt över på vilket sätt undersökningarna och samverkansmodellen kan bidra i ett kollegialt lärande på skolorna och i lärarutbildningen.

Eva Bringéus/nätverksledare i Det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen

Publicerat

De didaktiska ULF-nätverken fortsätter i höst

September 2021 är här och vi kan nu glädjas åt minst två saker. Det ena är att vi har nått långt mot målen för våra första ULF-avtal och det andra är att ULF-avtalen för de didaktiska nätverken mellan Mau och ett flertal skolhuvudmän förlängts.

För ULF-nätverket Proportionella resonemang i matematik var målen i föregående ULF-avtal (ht2019-vt2021) att nätverket skulle resultera i minst ett utbildningsvetenskapligt forskningskonferensbidrag och ett konferensbidrag till en praktikorienterad konferens. Vi kan konstatera att vi uppfyllt detta genom att presentera bidrag dels vid Lärarnas Skolutvecklingskonferens 2021 i Helsingborg och dels vid forskarkonferensen NoFa8 (Nordisk Fackdidaktik) i Bergen 2021. Som titlarna anger, så beskriver det ena bidraget hur vi organiserade arbetet och det andra några av de FoU-resultat vi uppnådde. Läs gärna!

  • Elvstam, M.-C., Zaboli, G., Petersson, J., Rosenberg, A., Schoug, A., Dima, D., … Munther, O. (2021). Att organisera praktiknära skolforskning som ömsesidigt samarbete lärosäte-skolor. Presenterad vid Lärarnas skolutvecklingskonferens, 16 April 2021. Kan hämtas på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41913
  • Petersson, J., Conde, R., Dahl, J., Jakobsson, M., Andersson, P., Beben, M., … Zaboli, G. (2021). Teaching dimensional analysis in secondary school mathematics. Abstract Book nofa8. Presenterad vid NOFA8 – The 8th Nordic Conference on Subject Education. Kan hämtas på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42250

Ska man vara efterklok, så hade vi ambitionen att ägna oss åt forskning, skolutveckling och lärarutbildning. Tanken med den tredje av dessa ambitioner – lärarutbildning – var i vårt fall att kunna samordna ULF-nätverkets aktiviteter med studenternas VFU och examensarbeten, men detta lyckades vi tyvärr inte få till av olika anledningar.

Vi gläds även åt att ULF-avtalet för vårt nätverk har förlängts till perioden ht2021-vt2023 och dessutom med lärare från Lunds kommun som nya deltagare utöver lärare från de tidigare deltagande kommunerna Helsingborg, Lomma och Vellinge. Den utvecklingsmässiga ambitionen som vi överenskommit i avtalet är ett gemensamt lärande och kunskapsspridning inom våra respektive verksamheter när det gäller undervisning och lärande om proportionella resonemang i matematik. Det forskningsmässiga målet är att vi åstadkommer “minst en publikation, vetenskaplig eller populärvetenskaplig”. Vi är övertygade om att vi kommer att uppfylla detta mål med råge. Bland annat har Jöran under sommaren 2021 författat och skickat in en artikel till en forskningstidskrift och ett bidrag till matematikbiennalen 2022 vid Linnéuniversitetet.

Vårt första nätverksmöte med deltagande lärare blir i mitten av september 2021 då vi ser fram emot att träffa både nytillkomna lärare i nätverket och alla de som fortsätter.

/Jöran Petersson. Nätverksledare för ULF-nätverket vid Malmö universitet om proportionalitet i matematiken.

Publicerat

Nu går vi vidare med ULF!

Idag kom ett riktigt glädjande besked: Malmö universitet och de skolhuvudmän som ingår i Maus försöksverksamhet ULF beviljas extra verksamhetsmedel för 2021. Dessa medel bidrar till att vi kan förlänga och fortsätta det inledda arbetet i det som hittills varit en försöksverksamhet, och som vi nu ska arbeta för att permanenta. Det just vi sökt och alltså fått medel för är en pott tid till alla de som medverkar i ULF tillsammans med oss – både på Malmö universitet och på deltagande skolor.

I Maus ULF-försöksverksamhet har vi arbetat på många fronter, så det kan vara på sin plats med en kort överblick. Till att börja med har vi tre didaktiska nätverk: ett i Svenskämnets didaktik, ett om Proportionella resonemang i matematik och ett om Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. I dessa nätverk, som startades 2019, ingår lärare som arbetar i senare delen av grundskolan eller gymnasieskolan samt forskare och lärare inom lärarutbildningarna på Mau. Tillsammans undersöker och fördjupar de sig i didaktiska utmaningar inom sina gemensamma intresseområden för att bidra till en vetenskaplig grund i undervisning både i skolan och på lärarutbildningen. Sammanlagt i de tre nätverken är det tolv forskare/lärarutbildare från Mau och ca 40-tal lärare från totalt sex skolhuvudmän som medverkar – Helsingborg, Kunskapsskolan, Lomma, Malmö stad, Svedala och Vellinge.

Utöver det finns ett nystartat nätverk under namnet Didaktisk modellering i förskola med Lunds, Staffanstorps och Vellinge kommun (med totalt över 40 deltagare – förskollärare, rektorer och lärarutbildare/forskare), samt ett nätverk som vi valt att kalla för Förvaltningsnivåns unika utmaningar. I det senare ingår de flesta av de skolhuvudmän som redan nämnts – och i en framtida fortsättning finns säkerligen plats för fler. Slutligen har vi under ULF-paraplyet på Mau ett ULF-avtal med Malmö stad för att bygga upp en gemensam forskningsmiljö, kallad Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet*.

För alla dessa olika ULF-verksamheter (förutom förskolenätverket eftersom det är helt nytt) arbetar vi denna vårtermin med att utvärdera och lära oss av det vi hittills gjort – bland annat med hjälp av enkäter till alla medverkade och deras rektorer/chefer – för att därefter skriva om och förnya de ULF-avtal vi ingick för snart två år sedan. Vi siktar på att ha kommit dit innan sommaren. Och att forskningspropositionen nu föreslår att den forskning och utveckling i samverkan som går under namnet ULF ska permanentas gör detta arbete både spännande och viktigt!

Margareta Serder, vicedekan vid Fakulteten lärande och samhälle, med övergripande ansvar för att utveckla Maus ULF-verksamhet

*Oftast använder vi den här bloggen för att förmedla vad som sker i de olika nätverken och samarbetena, så den intresserade kan bläddra sig bakåt i tiden här på bloggen för att få veta mer.