ulf försöksverksamhet för praktiknära forskning

Nu är vi igång! Vårt nätverk består av deltagare som arbetar på förvaltningsnivån, flera har en chefsroll medan andra arbetar som kvalitetsutvecklare, utvecklingsledare eller utbildningsstrateger. Kompetensen är hög och flera av deltagarna som representerar skolhuvudmännen är också forskarutbildade.

Den första nätverksträffen i november ägnade vi åt att presentera våra organisationers utmaningar och åt att diskutera likheter och skillnader i relation till det systematiska kvalitetsarbetet. Vi såg flera likheter, varav några exempel är den dubbla styrningen (statlig och kommunal), utmaningen med att få styrkedjan att också vara en stödkedja, personalomsättning som en konsekvens av lärarbristen och hur detta påverkar möjligheterna att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Naturligtvis fanns det också olikheter. Representanter för en fristående huvudman upplevde inte dubbel styrning i meningen statlig/kommunal men lyfte istället friskoledebatten som förs både politiskt och i media som en påverkansfaktor. Inför träff 2 bestämde vi oss för att ha fokus på problemformuleringen och att läsa in oss på fältet.

Precis efter julledigheten var det så dags för vår andra nätverksträff. Vi träffades i Malmö universitets innovationsmiljö Storm, där vi inledde med att våra fyra forskare från Malmö universitet presenterade sig och sin forskning. Därefter följde textseminarier utifrån de texter vi bestämt att läsa gemensamt. Den ena texten var ett kapitel ur Tillitsdelegationen (SOU 2018:38) och ledde till givande samtal om tillit kontra kontroll i det systematiska kvalitetsarbetet och hur vi får våra verksamheter att utvecklas på bästa sätt. Den andra texten av Andreas Bergh och Maria Rosén handlade om olika definitioner av kvalitetsbegreppet inom skola och utbildning och hur kvalitetsbegreppet förändrats över tid. Vilka och vems definitioner använder vi oss av i vårt systematiska kvalitetsarbete? Har den s.k. juridifieringen bidragit till att verksamheterna utför arbetsuppgifter för ”att ha ryggen fri”? Även i detta textseminarium gick diskussionens vågor höga. Vi ägnade också en stund åt att resonera kring vad det är vi inte vet, med målet att ringa in en problemformulering.

Deltagarna var överens om att texterna vi läst kompletterade varandra väl och lyfte det positiva i att alla bidragit till ett gott samtalsklimat och givande diskussioner. För att ytterligare kunna närma oss en problemformulering och formulera en eller flera frågeställningar att undersöka vidare, har vi gemensamt bestämt en uppgift till nästa träff. Alla ska ta med sig ett case från sin egen verksamhet som beskriver utmaningen med att balansera i spänningsfältet mellan utveckling och kontroll inom ramen för SKA. Dessa beskrivningar ska vi sedan analysera gemensamt när vi ses i mars. Jag är övertygad om att det blir en spännande träff med många intressanta samtal även nästa gång!

Anna-Lena Månsson, processledare

Jag vill bara säga att jag ÄLSKAR detta. Idag har mina elever fått diskutera olika lösningar på uppgiften om kiwifrukter [att bestämma pris/kg] där de i grupp skulle komma överens vilken metod är mest effektiv. Det var inte alla som kom fram till den metoden vi ville att de skulle komma fram till. Detta har skapat bra diskussioner där vi har fastnat på vikten av att förstå frågan och använda sig av enheter! Riktigt kul var det. Jag har berättat att det inte är mycket, som man behöver komma ihåg; det viktigaste är att förstå det man ska göra. En elev gav en mycket värmande kommentar att han just denna termin upplever att han har lärt sig mycket mer än på länge. Så ska det vara!

Efter lovet tänker jag att eleverna får flera uppgifter att lösa på liknande sätt och därefter kommer uppgiften om dominobrickor [att bestämma dels brickor per tid och dels tid per bricka] eftersom många tyckte att den var svår – med syftet att se om det bli enklare för dem att lösa den när de har tränat på att förstå frågan. Nu längtar jag bara till att vi arbetar vidare med detta efter lovet! Älskar förändringar som leder till utveckling hos både mig och eleverna!

Magdalena Beben, medverkande högstadielärare i Helsingborg  

Det var med stor glädje, som vi, precis innan sommarledigheten 2019, fick reda på att vårt förlag till ULF-projekt hade beviljats medel från Mau. Då ämnesdidaktisk forskning beskriver proportionella resonemang i skolmatematiken som dels komplicerat och dels något som finns med från förskola till högskola, så föreslog vi att arbeta med en nisch i detta stora område.

Hannu Markkula (professor i matematikdidaktik i Helsingfors) beskriver motivation, kognition och emotion som tre påverkansfaktorer på matematiklärande. Det finns mycket igenkänning i det, och jag ser att detta även verkar gälla oss som deltar i projektet. Den kognitiva aspekten är att läsa in sig på tidigare forskning och klura ut hur studien ska genomföras. Den motiverande aspekten är att framställa ansökan som relevant för såväl dem som beviljar ansökan som för dem som vill delta i projektet. Den emotionella aspekten är dels att brottas med strul och dels att glädjas med deltagarna när allt flyter på.

Direkt efter sommarledigheten hade lärarna i Mau-delen av projektet ett planeringsmöte och ytterligare några veckor senare hade Malmö universitet ett informationsmöte med skolledare från deltagande kommuner. Nästa steg var för oss att möta de deltagande lärarna. I oktober möttes fyra lärare från Malmö universitet och de ca femton lärare från skolor i Helsingborg, Lomma, Svedala och Vellinge som medverkar. Till det första mötet hade alla förberett sig med att läsa två artiklar i Nämnaren och några sidor i en avhandling. I mötet gick vi igenom det juridiska avtalet om ömsesidigt samarbete, som ULF-projektets anda innebär. Därefter presenterade vi projektet som ett ämnesdidaktiskt utvecklings- och forskningsprojekt och diskuterade tillsammans med lärarna hur vi ömsesidigt kan arbeta med detta. Till nästa möte i december kommer lärarna att försöka dokumentera elevlösningar på några matematikproblem så att vi kan använda dessa som diskussionsunderlag för hur vi kan utveckla matematikundervisningen vad det gäller projektets nisch inom proportionella resonemang. Vi ser nu fram emot projektets andra möte, som blir i december.

Jöran Petersson, lektor på Lärande och samhälle

Nu är utlysningstexten i det närmaste klar – och kommunicerad med såväl prefekter och lokal samordningsgrupp för ULF på Mau och med personer från de kommuner och fristående huvudmän som vi arbetat fram modellen “Didaktiska nätverk” med. Utlysningen på en miljon kronor ska ge tid för 2-3 grupper av lärare och forskare på Lärande och samhälle att ingå i lika många nätverk tillsammans med lärare och lektorer på skolor/förskolor från skolhuvudmän i denna samverkan. Modellen innebär att deltagarna i nätverket regelbundet träffas (tex 3-4 gånger per läsår med start någon gång under läsåret 2019-2020) och tillsammans definierar och utvecklar kunskap om specifika undervisningsnära, didaktiska problem och dilemman inom ett gemensamt intresseområde. Därigenom formuleras frågeställningar som också kan undersökas av nätverkets deltagare. Kunskapen förväntas i sin tur bidra till utveckling av lärarutbildning, undervisning/verksamhet i skolan/förskolan och gemensamma forskningsprojekt.

Utlysningen skickas ut till LS personal fredagen 26 april och stänger den 17 maj. Hoppas på många och spännande ansökningar!

För närvarande pågår en mängd aktiviteter som alla har samma mål: att LS till  hösten 2019  tillsammans med ett antal huvudmän ska kunna vara igång med att pröva de tre samverkansmodeller som gemensamt arbetats fram: modeller för kombinerade tjänster (modell A), nätverk för lärare och forskare (modell B) samt en mötesplats för forskare och förvaltningsnivå (modell C).  Många är de bitar som ska falla på plats, men en efter en så gör de faktiskt det!

Ett axplock om sådant som hänt: Den 25 mars var det “ULF Bazar” på LS, vilket innebar att Uppsalanodens alla nio lärosäten tillsammans med respektive samverkanshuvudmän träffades. Drygt ett 40-tal personer från noden deltog för att bland annat diskutera dilemman som identifierats i samarbetet hittills: hur kan gemensamma forskningsmiljöer egentligen se ut, och hur kan det som framkommer i huvudmännens systematiska kvalitetsarbete göras om till forskningsfrågor? Tack till alla som bidrog till att det blev så givande samtal denna dag!

Från februari till början av april har också ett intensivt arbete pågått i Uppsalanoden med att skriva fram en forskarskoleansökan (med starkt samverkansfokus) till Vetenskapsrådets utlysning för forskarskolor för lärarutbildare. Åtta lärosäten gick ihop i en ansökan som vi åtminstone själva till sist blev riktigt nöjda med! Lunds universitet är huvudsökande. I november får vi besked och de forskarskolor som beviljas medel har planerad start hösten 2020. 

Den 2 maj är det ny workshop inplanerad, och då kommer det vi kallat modell C, dvs samverkan på förvaltningsnivå, vara i fokus. En handfull nytillkomna forskare från LS kommer då också att delta med syfte att tillsammans med intresserade huvudmän arbeta fram hur den här samverkansformen konkret ska se ut. Inbjudan har skickats ut internt på LS, samt till alla de huvudmannarepresentanter som ingått i tidigare workshops.