Kategori: ULF-nätverket Förvaltningsnivåns unika utmaningar

Huvudmannens unika utmaningar vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet, ett namn på ett ULF- nätverk som kräver sin insats. Arbetet innebär för oss huvudmän att med hjälp av andra huvudmäns kloka tankar, samt forskarnas utmanande frågeställningar och teoretiska perspektiv vända blicken inåt. Hur arbetar vi med kvalitetsfrågor och varför just på det sättet? Hur och av vem formuleras det som vi kallar utmaning eller problem? Vad är kvalitet i förhållande till detta? Frågor som i det löpande arbetet inte alltid går att stanna upp vid, men som är centrala att överväga. I arbetet beskriver vi för andra huvudmän och för forskare, vad i det systematiska kvalitetsarbetet som vi ser att våra styrkor och svagheter består i, och tar utifrån detta tillbaka frågeställningar och lärdomar till våra respektive förvaltningar och ledningar. Det finns en styrka i att som huvudman se att andra skolhuvudmän brottas med liknande utmaningar, och att tillsammans resonera kring möjliga vägar för utveckling blir därför mycket värdefullt.

Vi lever och verkar i en tid av tydlig målstyrning. Nationella lagar, regler och riktlinjer sätter målen och ramarna för verksamheten, där vi som huvudmän planerar, genomför och utvärderar denna verksamhet. När olika huvudmän möts så stöter vi naturligtvis bitvis in i varandra, bitvis in i det som är den akademiska kontexten. För vi genomför och följer upp utbildningen på delvis olika sätt. Och det är här styrkan ligger i ULF-samarbetet. Vi huvudmän arrangerar vår praktik utifrån de nationella målen, och de ideal vi vill förverkliga i just den utbildning vi genomför. I ett systematiskt kvalitetsarbete blir dessa ideal synliga, och samtalet som följer kan därför handla om allt ifrån stöttning i relation till styrning, hur kvalitet kan beskrivas på de olika nivåerna i styr- och stödkedjan eller hur uppföljning av utbildningen kan och inte minst bör ske. Men ett ULF-nätverk är inte tänkt vara till för att enbart vi praktiker ska “utvecklas”. Nätverken är till för ett ömsesidigt utforskande av ett område, som också ger forskarna och lärosätena ny kunskap och möjlighet att omvärdera samt få ny blick på sin tidigare kunskap. Det är när dessa erfarenheter delas, beskrivs och utforskas, som ett lärande för oss alla kan komma till stånd. Genom att använda nätverket som grund, och låta samarbetet grundas på tillit, förtroende, nyfikenhet och frågvishet bidrar vi gemensamt förhoppningsvis till att svensk skola och utbildning kan ta nya och välgrundade (både i praktik och teori) steg i utvecklingen.

Petter Enlund

Projekt- och utvecklingsledare Kunskapsskolan i Sverige

Nu är vi igång! Vårt nätverk består av deltagare som arbetar på förvaltningsnivån, flera har en chefsroll medan andra arbetar som kvalitetsutvecklare, utvecklingsledare eller utbildningsstrateger. Kompetensen är hög och flera av deltagarna som representerar skolhuvudmännen är också forskarutbildade.

Den första nätverksträffen i november ägnade vi åt att presentera våra organisationers utmaningar och åt att diskutera likheter och skillnader i relation till det systematiska kvalitetsarbetet. Vi såg flera likheter, varav några exempel är den dubbla styrningen (statlig och kommunal), utmaningen med att få styrkedjan att också vara en stödkedja, personalomsättning som en konsekvens av lärarbristen och hur detta påverkar möjligheterna att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Naturligtvis fanns det också olikheter. Representanter för en fristående huvudman upplevde inte dubbel styrning i meningen statlig/kommunal men lyfte istället friskoledebatten som förs både politiskt och i media som en påverkansfaktor. Inför träff 2 bestämde vi oss för att ha fokus på problemformuleringen och att läsa in oss på fältet.

Precis efter julledigheten var det så dags för vår andra nätverksträff. Vi träffades i Malmö universitets innovationsmiljö Storm, där vi inledde med att våra fyra forskare från Malmö universitet presenterade sig och sin forskning. Därefter följde textseminarier utifrån de texter vi bestämt att läsa gemensamt. Den ena texten var ett kapitel ur Tillitsdelegationen (SOU 2018:38) och ledde till givande samtal om tillit kontra kontroll i det systematiska kvalitetsarbetet och hur vi får våra verksamheter att utvecklas på bästa sätt. Den andra texten av Andreas Bergh och Maria Rosén handlade om olika definitioner av kvalitetsbegreppet inom skola och utbildning och hur kvalitetsbegreppet förändrats över tid. Vilka och vems definitioner använder vi oss av i vårt systematiska kvalitetsarbete? Har den s.k. juridifieringen bidragit till att verksamheterna utför arbetsuppgifter för ”att ha ryggen fri”? Även i detta textseminarium gick diskussionens vågor höga. Vi ägnade också en stund åt att resonera kring vad det är vi inte vet, med målet att ringa in en problemformulering.

Deltagarna var överens om att texterna vi läst kompletterade varandra väl och lyfte det positiva i att alla bidragit till ett gott samtalsklimat och givande diskussioner. För att ytterligare kunna närma oss en problemformulering och formulera en eller flera frågeställningar att undersöka vidare, har vi gemensamt bestämt en uppgift till nästa träff. Alla ska ta med sig ett case från sin egen verksamhet som beskriver utmaningen med att balansera i spänningsfältet mellan utveckling och kontroll inom ramen för SKA. Dessa beskrivningar ska vi sedan analysera gemensamt när vi ses i mars. Jag är övertygad om att det blir en spännande träff med många intressanta samtal även nästa gång!

Anna-Lena Månsson, processledare