Tillsammans fortsätter vi att utforska specialpedagogiska processer i förskolan

Efter enkät och resultatdialog tar vi nästa steg

Under våren genomförde vi en enkätstudie om specialpedagogiska processer i Malmös förskolor. Därefter samlades specialpedagoger och berörda chefer till en resultatdialog, där vi tillsammans diskuterade enkätens preliminära resultat. Dialogen gav viktiga inspel till projektets nästa fas.

Nu genomför vi tre fokusgruppssamtal som tar avstamp i dels enkätresultaten, dels i projektets gemensamma definition av specialpedagogiska processer:

Specialpedagogiska processer definieras i detta projekt som de processer som initieras och genomförs i förskolan, ibland med stöd av specialpedagoger, med utgångspunkt i att den allmänna pedagogiken, enligt förskolans personal, föräldrar, barn, ledning eller annan aktör, inte anses vara tillräcklig för barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med samtalen i fokusgrupperna är att fördjupa förståelsen av hur specialpedagogiska processer faktiskt går till i praktiken. Hur initieras, genomförs och utvärderas de? Vilken roll spelar specialpedagogen? Vilka villkor främjar eller hindrar processerna?

Inför kommande samtal har deltagarna uppmanats att ta med sig ett eget konkret, men kortfattat, exempel på en specialpedagogisk process från sin verksamhet. Dessa exempel blir utgångspunkt för gemensam analys och reflektion.

I nästkommande fokusgruppssamtal riktas särskild uppmärksamhet mot:

  • främjande och hindrande aspekter på individ-, grupp- och organisationsnivå,
  • specialpedagogiska processers betydelse för att främja likvärdighet,
  • samt vilka behov specialpedagoger och berörda chefer ser för att kunna utveckla och stärka processerna.

Som förberedelse inför denna träff läser deltagarna även ett utdrag ur Palla & Wallberg Roth (2026), där specialpedagogiska processers betydelse för en likvärdig, rättvis och taktfull utbildning diskuteras.

Vi ser fram emot fördjupade samtal med specialpedagoger och deras chefer – samtal som kan bidra till ny kunskap om specialpedagogiska processer i förskolan och dessa processers betydelse för ökad likvärdighet.

Linda Palla (professor), Madeleine Sjöman (lektor), och Magnus Erlandsson (lektor). Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet

Tillsammans utforskar vi specialpedagogiska processer i förskolan

Barn sitter vid ett bord och leker med färgglada klossar och leksaker i en inomhusmiljö, medan en annan person syns i bakgrunden och använder liknande material.
Foto: Colourbox

Vi är glada att kunna berätta att ett nytt ULF-samverkansprojekt nu startar upp i Malmö stad! Projektet är tänkt att genomföras i nära samarbete mellan forskare vid Malmö universitet och specialpedagoger, enhetschef och sektionschefer inom enheten för pedagogisk utveckling för förskoleförvaltningen, Malmö stad.

Fokus ligger på en av de mest centrala frågorna i dagens förskola: Hur kan specialpedagogiska processer bidra till ökad likvärdighet för alla barn?

Varför gör vi detta?

Forskning och nationella granskningar visar att likvärdigheten i svensk förskola varierar – både mellan kommuner och mellan olika förskolor. Det gäller även i Malmö. Samtidigt vet vi att likvärdighet inte handlar om att göra lika överallt, utan om att varje barn ska få det stöd just hen behöver för att utvecklas och lära.

Malmö stads satsning på en samlad specialpedagogisk organisation är ett viktigt steg, och nu vill vi tillsammans utforska hur specialpedagogiska processer faktiskt går till i praktiken – och vad som främjar respektive hindrar eftersträvat resultat.

Vad handlar projektet om?

Projektet handlar om att tillsammans med specialpedagoger och chefer inom pedagogisk utveckling fördjupa kunskapen om hur specialpedagogiska processer initieras, genomförs och utvärderas – och hur dessa processer kan bidra till ökad likvärdighet.

Hur går projektet till?

Arbetet genomförs i två steg för att nå både bredd och djup:

Digitalt frågeformulär

Alla specialpedagoger inom pedagogiska utvecklingsenheten (förskola) blir inbjudna att svara på en digital enkät. Resultaten kommer sedan att presenteras i en resultatdialog, där vi tillsammans fdpratar om vad som är viktigt att fördjupa. Här får specialpedagogerna möjlighet att anmäla intresse för att medverka i fördjupande forskningscirklar.

Forskningscirklar

Med utgångspunkt i resultatdialogen bildas forskningscirklar med specialpedagoger respektive med chefer inom pedagogisk utveckling. Forskningscirklarna blir platser för reflektion, gemensam analys, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling – på riktigt och i dialog.

Vad leder det till?

Målet är inte bara mer kunskap, utan gemensam kunskap som tar avstamp i specialpedagogers och chefers faktiska erfarenheter. Resultaten kan till exempel användas för:

  • att utveckla riktlinjer och rutiner
  • att stärka hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt
  • att vidareutveckla arbetet med tillgängliga lärmiljöer
  • att bidra till fortsatt utveckling av en likvärdig förskola i Malmö stad

Dessutom kommer resultaten att spridas via:

  • en populärvetenskaplig rapport
  • vetenskapliga publikationer
  • seminarier
  • bloggposter
    För vem gör vi detta?

För barnen i Malmö, förstås. Men också för alla er specialpedagoger och arbetslag som varje dag arbetar för att skapa tillgängliga, utvecklande och inkluderande lärmiljöer.

Tillsammans skapar vi den kunskap som behövs för att göra specialpedagogiska processer tydligare, mer hållbara och mer kraftfulla i arbetet för ökad likvärdighet.

Linda Palla (professor), Madeleine Sjöman (lektor) och Magnus Erlandsson (lektor),
Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet