Kategori: ULF-nätverket Svenskämnets didaktik

Under hösten har det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik gått vidare in i sin andra fas där vi bland annat planerar att genomföra en intervjustudie och ett utvecklingsprojekt där lärare kan komma att undervisa på lärarutbildningen. Vi planerar också att knyta lärarstudenters examensarbeten till nätverket.

Under senvåren avslutade vi den första fasen av projektet. Vi hade då under fyra terminer observerat varandras svenskundervisning genom att svensklärare från Lomma och Vellinge observerade svenskundervisning på ämneslärarprogrammet på Malmö universitet och lärarutbildare/forskare observerade svenskundervisning i grundskolans 7-9 och gymnasieskolan i de två kommunerna. Vi analyserade sedan observationerna i tre steg.  Analyserna väckte många frågor hos oss. Vi konstaterade att svenskämnet är ett mycket brett ämne och en fråga är vilket som framstår som lärarnas huvudsyfte i undervisningen och vilket syfte elever och studenter uppfattar. En annan fråga handlar om vad som fungerar som medel respektive mål i svenskämnena. Vi är också intresserade av att undersöka styrningen av svenskämnet och svenskundervisningen. Slutligen handlar en viktig fråga om på vilket sätt kunskaper om de olika svenskämnena och hur de förändras kan användas i utvecklingsarbeten på skolorna och universitetet och vad de kan bidra till.

Syftet för den första fasen i nätverkets försöksperiod var – förutom att pröva och utveckla en samverkansmodell – att identifiera forskningsfrågor och alla våra frågor ovan kan fungera som eller utvecklas till forskningsfrågor. Vi kommer att fokusera på frågan om hur elever och lärarstudenter uppfattar (syftet med) svenskämnet och tänker då genomföra en intervjustudie under våren 2022. Den andra och tredje frågan kan också undersökas i intervjustudien. Vi vill också knyta några studenters examensarbeten till denna undersökning eller andra delar av nätverkets arbete. Redan nu har vi kontaktat de studenter som skriver examensarbete i vår för att kunna diskutera möjliga sätt att göra detta på. Vi vill att studenterna ska uppleva att deras examensarbete ingår i en större helhet. Ett mål är att uppnå ömsesidig nytta där studenternas insamlade material och resultat kan användas i nätverket och att studenterna på samma sätt kan ha glädje av nätverket. Lärarstudenterna är ju också – eller kan åtminstone utgöra – en viktig bro mellan lärarutbildning och skola.

Under nätverkets andra fas, som ska pågå till och med höstterminen 2022, vill vi också öppna upp nätverken på våra respektive arbetsplatser genom information under personalmöten och genom seminarier och andra ämnesdiskussioner. Det är viktigt att nätverkets arbete kan komma flera till del och utvecklas vidare. Det kan leda till ytterligare utvecklingsarbeten och forskningsanknytning av skola och lärarutbildning.

Sedan vi startade för två år sedan har ömsesidigheten och jämbördigheten i nätverket varit viktigt att sträva efter. Att observera varandras undervisning har varit ett sätt att möjliggöra detta och nu fortsätter vi i samma anda genom att lärarna ska intervjua studenter och lärarutbildarna intervjuar elever i skolan. Dessutom har vi som mål att lärare i nätverket ska ges möjlighet att undervisa i lärarutbildningen.

Ett av målen för den första fasen var att vi skulle ha en presentation på en konferens. I våras skickade vi in ett abstract och igår, den 2 november, höll vi vår presentation på Lärarnas forskningskonferens i Stockholm. Det var framförallt två av lärarna från kommunerna i ULF-nätverket som berättade om vår samverkansmodell och resultaten.

Marie Thavenius, nätverksledare för det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik

Nu har vi kommit igång med våra observationer av svenskundervisning! I nätverket Svenskämnets didaktik är grundtanken att svensklärare i grundskolans år 7-9 och på gymnasiet ska observera svenskämnet i ämneslärarprogrammet på Malmö universitet och vi som undervisar på ämneslärarprogrammet ska observera svenskundervisning i skolan.

Under våren har vi genomfört de första observationerna, där några fick göras digitalt via videokonferensverktyget Zoom, eftersom universitetet gick över till distansundervisning redan i mars. Vid en första analys kunde vi se många likheter mellan undervisningen på skolorna och på lärarutbildningen. Elev- och studentaktiviteten är stor och utgår ifrån lärarens ramar där eleverna/studenterna får bearbeta stoffet i grupp- och helklass genom till exempel diskussioner men även gestaltning. Det finns en textbredd i olika avseenden i båda utbildningarna till exempel lyrik, dramatik, essä, sakprosa, romaner, film och serieromaner. Vi läser både klassiska kanoniserade verk och populärkulturella texter. Samtidigt uppfattade några av oss svenskämnet som ett i hög utsträckning muntligt ämne. Ämnesspråk och ämnesbegrepp används (främst av läraren) och vi kunde även se att undervisningsinnehållet är kopplat till en form av slutprodukt utifrån en process. En skillnad som framkom var att textmängden på olika stadier skiljer sig åt och det förekommer mer stöttning ju yngre eleverna är. På lärarutbildningen är textmängden omfattande. En fråga som vi ställde oss var om och hur textmängden kan påverka textdiskussionernas kvalitet.  Andra frågor som diskuterades utifrån den första analysen var vad syftet är med svenskämnet i de olika utbildningsformerna (7-9, gymnasiet och lärarutbildningen).  Är språket ett mål eller medel och ska de ämnesspecifika begreppen ses som lärarnas språk eller är syftet att använda språket med eleverna? Handlar svenskämnet idag om färdigheter och förmågor? Vad är det för svenskämneskonstruktioner vi ser?

Under höstens observationer kommer vi att fortsätta använda de relativt öppna observationsscheman som vi har använt hittills, men i efterhand ska vi analysera observationerna utifrån analysfrågor som vi ska formulera mera precist vid nästa träff. Vi kan också analysera svenskämnet utifrån några vetenskapliga artiklar om ämneskonceptioner och ämneskonstruktioner som alla nu har tillgång till.

Eva Bringéus och Marie Thavenius, Malmö universitet

Efter tre intensiva nätverksträffar har vi nu förberett oss för att börja observera varandras svenskundervisning under våren.

Vårt nätverk består av sju ämneslärare från två kommuner, Lomma och Vellinge, och tre lärarutbildare från Malmö universitet. Vi undervisar alla i svenska och idén med vår samverkansmodell är att vi ska undersöka – och i förlängningen kunna utveckla – våra respektive svenskämnen (svenskämnet i ämneslärarutbildningen och svenskämnet i årskurs 7-9 och gymnasieskolan), det vill säga definiera och utveckla kunskap om svenskämnet och ämnesdidaktiska problem. Det innebär att lärarutbildare/forskare observerar svenskundervisning i skolan och lärare i skolan observerar lärarutbildningens svenskundervisning. Ytterligare ett syfte med samverkansprojektet rör de lärarstudenter som både lärarutbildare och svensklärare i ungdomsskolan möter under campusförlagd och verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna brottas i utbildningen med frågor om sambandet mellan teori och praktik. Detta projekt kan medverka till att förstärka studenternas förmåga att hantera de frågorna.

Under höstens två nätverksträffar diskuterade vi områden och dilemman i svenskämnet som vi ville diskutera, undersöka och samverka kring. Engagemanget var stort och listan blev till en början mycket lång. Det handlade om allt från utdöende texttyper till grammatikdidaktik till framtidens svenskämne. Vi har sedan kokat ner det till några större temaområden och frågeställningar:

• Helheter och delar: vilka mötespunkter och glapp finns det mellan språk och litteratur; process och produkt; muntligt och skriftligt? När jobbar vi med del och när jobbar vi med helhet?
• Skönlitteratur och sakprosa; digitalisering, olika texter; textval; skrivande och språklig struktur
• Hur arbetar vi med skönlitterära texter?
• Professionellt språk: Hur talar vi om (till exempel) läsning?

Under våren kommer vi som sagt att observera varandras undervisning och det ska bli spännande både att få lärares blick på vårt svenskämne på ämneslärarprogrammet och att se svenskämnet på några skolor, men framför allt att få ett material i form av observationsanteckningar att diskutera och analysera.  

Marie Thavenius, Malmö universitet