Under hösten har det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik gått vidare in i sin andra fas där vi bland annat planerar att genomföra en intervjustudie och ett utvecklingsprojekt där lärare kan komma att undervisa på lärarutbildningen. Vi planerar också att knyta lärarstudenters examensarbeten till nätverket.
Under senvåren avslutade vi den första fasen av projektet. Vi hade då under fyra terminer observerat varandras svenskundervisning genom att svensklärare från Lomma och Vellinge observerade svenskundervisning på ämneslärarprogrammet på Malmö universitet och lärarutbildare/forskare observerade svenskundervisning i grundskolans 7-9 och gymnasieskolan i de två kommunerna. Vi analyserade sedan observationerna i tre steg. Analyserna väckte många frågor hos oss. Vi konstaterade att svenskämnet är ett mycket brett ämne och en fråga är vilket som framstår som lärarnas huvudsyfte i undervisningen och vilket syfte elever och studenter uppfattar. En annan fråga handlar om vad som fungerar som medel respektive mål i svenskämnena. Vi är också intresserade av att undersöka styrningen av svenskämnet och svenskundervisningen. Slutligen handlar en viktig fråga om på vilket sätt kunskaper om de olika svenskämnena och hur de förändras kan användas i utvecklingsarbeten på skolorna och universitetet och vad de kan bidra till.
Syftet för den första fasen i nätverkets försöksperiod var – förutom att pröva och utveckla en samverkansmodell – att identifiera forskningsfrågor och alla våra frågor ovan kan fungera som eller utvecklas till forskningsfrågor. Vi kommer att fokusera på frågan om hur elever och lärarstudenter uppfattar (syftet med) svenskämnet och tänker då genomföra en intervjustudie under våren 2022. Den andra och tredje frågan kan också undersökas i intervjustudien. Vi vill också knyta några studenters examensarbeten till denna undersökning eller andra delar av nätverkets arbete. Redan nu har vi kontaktat de studenter som skriver examensarbete i vår för att kunna diskutera möjliga sätt att göra detta på. Vi vill att studenterna ska uppleva att deras examensarbete ingår i en större helhet. Ett mål är att uppnå ömsesidig nytta där studenternas insamlade material och resultat kan användas i nätverket och att studenterna på samma sätt kan ha glädje av nätverket. Lärarstudenterna är ju också – eller kan åtminstone utgöra – en viktig bro mellan lärarutbildning och skola.
Under nätverkets andra fas, som ska pågå till och med höstterminen 2022, vill vi också öppna upp nätverken på våra respektive arbetsplatser genom information under personalmöten och genom seminarier och andra ämnesdiskussioner. Det är viktigt att nätverkets arbete kan komma flera till del och utvecklas vidare. Det kan leda till ytterligare utvecklingsarbeten och forskningsanknytning av skola och lärarutbildning.
Sedan vi startade för två år sedan har ömsesidigheten och jämbördigheten i nätverket varit viktigt att sträva efter. Att observera varandras undervisning har varit ett sätt att möjliggöra detta och nu fortsätter vi i samma anda genom att lärarna ska intervjua studenter och lärarutbildarna intervjuar elever i skolan. Dessutom har vi som mål att lärare i nätverket ska ges möjlighet att undervisa i lärarutbildningen.
Ett av målen för den första fasen var att vi skulle ha en presentation på en konferens. I våras skickade vi in ett abstract och igår, den 2 november, höll vi vår presentation på Lärarnas forskningskonferens i Stockholm. Det var framförallt två av lärarna från kommunerna i ULF-nätverket som berättade om vår samverkansmodell och resultaten.
Marie Thavenius, nätverksledare för det didaktiska nätverket Svenskämnets didaktik