Kategori: ULF övergripande

Inlägg som inte är kopplade till ett specifikt nätverk.

Publicerat

Nätverk för utbildningsförvaltningsnivåns unika utmaningar – en samverkansmodell i ULF försöksverksamhet 2019-2021

Det nätverk mellan skolhuvudmän och lärosäte som presenteras i denna rapport är en del av regeringsuppdraget ”ULF”, vilket står Utveckling – Lärande – Forskning, en nationell försöksverksamhet kring praktiknära skolforskning som pågår 2017-2021. Den rika dokumentation som finns kring försöksverksamheten finns samlad på den nationella webbsidan www.ulfavtal.se

Försöksverksamheten vid Malmö universitet startades upp hösten 2018 med en inbjudan till regionens skolhuvudmän med vilka det fanns samverkan kring lärarutbildningsfrågor, exempelvis VFU. Inbjudan innehöll ett erbjudande om att delta i en serie workshops under våren 2019. Syftet var att väcka intresse för och tillsammans förstå regeringsuppdraget, samt att identifiera vilka behov och intressen som fanns på lärosäte respektive skolhuvudmän kring vilka alla kunde enas. Dessa utgjorde sedan riktningen för framtida samarbete inom ULF.

Diskussionerna i workshopserien utmynnade i att man tillsammans formulerade behovet av att skapa nätverk för framtida samverkan och formulering av utmaningar att beforska tillsammans. Dessa nätverk skulle inrymma två olika riktningar – dels nätverk för och med lärare, dels nätverk för och med ledningsnivåerna i våra respektive organisationer. På så sätt kunde denna samverkan kopplas till flera styr-och ledningsnivåer (skolenheter/institutioner respektive förvaltningar/koncernnivå med forskning om denna nivå). Nätverken tänktes således som kopplade och som förutsättningar för varandra. Ett ytterligare syfte med nätverkstanken var att skapa närmare samverkan mellan olika skolhuvudmän, inom ramen för praktiknära skolforskning.

Efter workshopsseriens slut arbetade mindre arbetsgrupper fram avtal för de olika nätverken, med liknande om än unika utformningar. Utlysningar genomfördes på lärosätet för de två nätverksinriktningarna; en utlysning med didaktiskt fokus som riktade sig mot lärarutbildare/forskare inom didaktik och en utlysning med fokus på ledningsnivåns frågor, vilka i den föregående workshopserien hade definierats som frågan om systematiskt kvalitetsarbete. Med hjälp av utlysningarna identifierades forskande och undervisande personal med särskilt intresse för de frågor som gemensamt ringats in. Utlysningarna resulterade i tre didaktiska nätverk för lärare (i matematik, svenska respektive språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning) samt ett nätverk för ledningsnivån benämnt Förvaltningsnivåns unika utmaningar. Till det senare kopplades fyra forskare med forskningsintresse kring styrning/ledning/organisation/kvalitetsmätning. Redogörelsen i denna rapport fokuseras på detta nätverk.

ULF-nätverket Förvaltningsnivåns unika utmaningar

Enligt det avtal som togs fram för nätverket var syftet att utveckla fördjupad kunskap om systematiskt kvalitetsarbete genom samverkan som ”ska bygga på ömsesidigt engagemang, deltagande och jämbördiga relationer mellan deltagarna”. Vidare skulle nätverket enligt avtalet möjliggöra kritisk reflexivitet och idéutbyte mellan deltagarna, vilket i sin tur skulle generera att kritiska frågor kring kvalitetsarbete formuleras och bearbetas. Målet var att forskningsprojekt i samverkan skulle initieras under försöksperioden med sikte på att utvecklas till externt finansierade forskningsprojekt.

Sju skolhuvudmän, varav sex kommunala och en fristående, har medverkat i nätverket. Varje huvudman har deltagit med 1-2 personer från utbildningsförvaltningsnivå, totalt 13 deltagare från skolhuvudmännen, varav fyra har en examen på forskarnivå. En processledare från Malmö universitet har haft i uppdrag att planera och leda nätverkets arbete i dialog med deltagarna. Enligt avtalet skulle nätverket genomföra 6-8 fysiska halvdagsträffar och även använda sig av en digital samarbetsyta, Malmö universitets lärplattform Canvas.

Förhinder

Strax efter starten av nätverket våren 2020 svepte coronapandemin in. Den första reaktionen var att ställa in det planerade halvdagsmötet i mars 2020, men då pandemin inte släppte taget så gjordes upplägget om till digitala möten via Zoom. I praktiken blev det därför två fysiska halvdagsträffar som genomfördes, efterföljt av sju digitala via Zoom.

Innehåll

Lästa texter, föreläsning

I nätverket har olika texter lästs och diskuterats dels i syfte att skapa en gemensam förståelse för ämnesområdet systematiskt kvalitetsarbete samt kvalitetsbegreppet och dess utmaningar, dels för att kunna använda ett gemensamt teoretiskt ramverk i analysarbetet. Vid ett inledande textseminarium behandlades De villkorade utbildningskvaliteterna av Bergh och Rosén (2019) och Kollegialt lärande i förskolan av Mukhtar-Landgren och Altermark (2018) där olika aspekter av kvalitetsbegreppet, maktperspektiv och spänningsfältet tillit-kontroll inom systematiskt kvalitetsarbete diskuterades och problematiserades. I samband med analys av olika case från deltagarnas verksamheter tog nätverket del av analysverktyget WPR, What’s the Problem Represented to Be? (Bacchi & Eveline, 2010), vilket för flertalet var ett nytt verktyg som upplevdes användbart i sammanhanget.

Delar av nätverket hade även frivillig läsning av Barbara Czarniawskas bok En teori om organisering (2015).

Vid ett avslutande textseminarium utgick diskussionerna från en föreläsning av Lena Lindgren, utvärderingsforskare vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, som var inbjuden till nätverket den 17 mars 2021. Lindgren höll ett föredrag under rubriken ”Hur kan huvudmän styra och stödja skolors kvalitetsarbete?” och lyfte bland annat programteorin som ett verktyg för att undersöka SKA. Ytterligare två texter låg till grund för detta textseminarium: Att leda eller ledas. Förskollärarnas röst i det systematiska kvalitetsarbetet (Brunner Cederlund, 2020) och Redovisning av uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likvärdighet (Skolverket 2020:545).

Skrivna case

Som ett led i att generera kritiska frågor kring systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i deltagarnas olika verksamheter användes bland annat case. Varje deltagare, eller i något fall två deltagare från samma huvudman, bidrog med en kortfattad skriftlig beskrivning av hur organisationen hanterat utmaningen med att balansera i spänningsfältet mellan utveckling och kontroll inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Beskrivningarna kunde utgöras av ett händelseförlopp eller en specifik situation som framtvingar ett ”görande” från olika aktörer inom den egna organisationen. Fokus i beskrivningen låg på ”görandet” dels för att synliggöra det systematiska kvalitetsarbetets praktik, dels för att få inblick i vilka aktörer som skapar och upprätthåller en sådan praktik. Dessa case analyserades sedan gemensamt med WPR som analysverktyg (Bacchi & Eveline, 2010). De frågor som fokuserades i WPR-analysen var 1)Vad är problemet bakom utmaningen? 2) Vilka aktörer är medskapare av det systematiska kvalitetsarbetets praktik och vad gör respektive aktör? 3) Vilka mekanismer/strukturer/kulturer/krafter ligger till grund för de olika aktörernas handlingar och får därigenom inflytande över organiseringen av SKA?

Pilotstudier (intervjuer, dokumentstudier)

Utifrån ovan nämnda case skrev samtliga deltagare var sin reflekterande text där de beskrev och motiverade vilka problem och utmaningar som de fann vara av särskilt intresse och vilka frågeställningar de önskade fördjupa sig i. Texterna tematiserades och denna indelning utgjorde sedan grunden för nätverkets vidare arbete i form av två olika pilotstudier.

Intervjuer

Tema 1

I Tema 1 samlades ungefär hälften av nätverksdeltagarna för att fokusera på studier kring följande frågor: Vad menar vi med kvalitet i systematiskt kvalitetsarbete? Hur materialiseras dessa föreställningar om kvalitet i olika mätpraktiker? Hur kommer kvalitet till uttryck i indikatorer osv? Vad sker med det omätbara? Hur är mätvärden ett mått på kvalitet? Vad har förvaltningar och politik för syn på kvalitet och vilka praxisteorier (teorier som också kommer till uttryck i förvaltningarnas praktik) ligger till grund för det?

Deltagarna i gruppen genomförde under hösten 2020 intervjuer med kommunala ledningspersoner som ingår i förvaltningsnivåns systematiska kvalitetsarbete. Syftet var att få en bild av hur begreppet kvalitet Sammanlagt gjordes 14 intervjuer med utgångspunkt i en gemensamt framtagen intervjuguide med följande frågor: Vad är det för kvalitet som förvaltningen efterfrågar i SKA? Hur ser huvudmannen på kvalitet (vad utmärker/kännetecknar idéerna om kvalitet)? Vilken kvalitet följer huvudmannen inte upp? Vilken kvalitet skulle du vilja att huvudmannen följer upp?

Intervjuerna kodades enskilt med en kodnyckel som togs fram för kvalitativ analys, och en gemensam kvalitativ analys inleddes. Intervjuerna visade en stor variation av sätt att tolka innebörden av kvalitet i utbildning och också stora svårigheter för många informanter att sätta ord på vad som menas med kvalitet.

Dokumentstudier

Tema 2

I Tema 2 samlades ungefär hälften av nätverksdeltagarna för att initialt fokusera på följande frågor: Kvalitetsarbetets teori och praktik. Hur organiseras, styrs och leds det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå? Vilka föreställningar, perspektiv och teorier formar huvudmannens organisering, styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet? Vilka skillnader finns mellan förvaltningars och verksamheters syn på roller och ansvar i kvalitetsarbetet, och vilka konsekvenser får dessa skillnader? Hur kan huvudmannen agera för att skapa förståelse, mening, delaktighet och engagemang för verksamheters systematiska kvalitetsarbete?

Deltagarna analyserade därefter sina egna kvalitetsplaner eller verksamhetsplaner framförallt utifrån frågeställningen: Vilka föreställningar, perspektiv och teorier formar huvudmannens organisering, styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet? Texterna analyserades med inspiration från Bacchi och med stöd av exempel på diskursanalys som forskarna genomförde på ett av dokumenten. Deltagarna delade med sig av dokumenten och sina analyser inför träffarna för att möjliggöra konstruktiv diskussion och reflektion. Flera gemensamma utmaningar kunde identifieras under arbetets gång gällande kvalitetsarbete och dess styrning som utgjorde underlag för den framtida forskningsskissen.

Lärdomar

Det ursprungliga upplägget med halvdagsträffar tog hänsyn till att flera deltagare hade relativt lång resväg och att det därför var gynnsamt med färre och lite längre tillfällen. Dessutom var tanken att gemensamma fikapauser och möjlighet att äta lunch tillsammans innan eller efter mötet skulle bidra till att nätverksdeltagarna också skulle lära känna varandra och skapa möjlighet för mer informella samtal. Den plötsliga omläggningen till digitala träffar, bristande erfarenhet av och kunskap om vad som är ett gynnsamt upplägg för digitala möten samt svårighet att hitta nya gemensamma mötestider gjorde att nätverket höll fast vid de planerade halvdagsträffarna. I efterhand kan konstateras att kortare och tätare digitala möten hade varit att föredra och sannolikt hade ökat möteseffektiviteten.

Processledaren genomförde individuella avstämningsmöten med samtliga deltagare efter tre nätverksträffar. Vid dessa framkom att deltagarna genomgående var nöjda med urvalet av texter, att nätverket hållit sig till syftet samt att deltagarna varit väl förberedda och tagit aktiv del i diskussionerna. Det fanns också en samsyn kring att utmaningarna bestod i att gå mer på djupet för att kunna formulera forskningsfrågor och ett behov av att skapa förutsättningar för detta, exempelvis genom att arbeta i mindre konstellationer.

Beslutet att dela upp den stora gruppen i två mindre basgrupper var gynnsamt utifrån att samtalen fick ett ökat djup då de utgick från deltagarnas gemensamt formulerade frågeställningar och att deltagarna i basgrupperna också lärde känna varandra bättre samt vågade utmana varandra mer i samtalen. För att få inblick i varandras arbete i de olika grupperna användes även tvärgruppsdiskussioner. En nackdel med uppdelningen var att processledaren inte kunde leda, hålla samman och dokumentera arbetet på samma sätt som tidigare. Denna roll föll istället till stor del på forskarna som därmed lade mycket tid på förberedelse- och efterarbete vid respektive träff samtidigt som de också fick hantera rollen som samtalsledare. Övriga deltagare var varken involverade i planeringsarbetet eller som samtalsledare, vilket bidrog till en upplevelse av minskad jämbördighet inom nätverket. Ett sätt att dokumentera nätverkets möten och samtal hade varit att spela in dem då de ägde rum via Zoom, men tyvärr insåg vi denna möjlighet för sent. Som en konsekvens av att forskarna fick lägga mycket kraft och energi på för- och efterarbete av träffarna, förutom att vara samtalsledare, räckte inte den avsatta tiden till att formulera en forskningsskiss förrän inför sista mötestillfället.

Deltagarna menar att nätverket fyllt en viktig funktion då det fokuserat på förvaltningsnivåns praktik och specifika utmaningar inom det systematiska kvalitetsarbetet, vilket de har begränsade möjligheter att diskutera och reflektera kring inom ramen för sina ordinarie uppdrag. Textseminarierna och möjligheten att tillägna sig olika teorier som bidrar till att belysa och problematisera den egna praktiken är också något som flera lyfter som positivt och nätverket uppfattas  och uppskattas som ett forum för kollegialt lärande. Utmaningen har varit att formulera gemensamma frågeställningar att gå vidare med i en forskningsstudie och denna process blev mer utdragen än förväntat, sannolikt på grund av de omständigheter som pandemin inneburit.

Resultat och framtida samverkan

Nätverkets arbete i form av textseminarier, diskussioner, empiriinsamlingar och analyser har mynnat ut i en forskningsskiss som kommer att ligga till grund för en kommande studie, forskningsansökan och ett nytt ULF-avtal. Forskningsskissen formulerades initalt av de fyra forskarna vid Malmö universitet med utgångspunkt i de samlade erfarenheterna från nätverket och de frågor som utkristalliserades genom nätverksarbetet. Skissen beabetades sedan vidare i samarbete mellan ytterligare några av nätverksdeltagarna.

Ett fortsatt samarbete planeras med avstamp i nämnda forskningsskiss från hösten 2021. Flertalet skolhuvudmän har uttryckt avsikt att fortsätta.

Referenser

Bacchi, C. & Eveline, J. (2010). Approaches to gender mainstreaming: What’s the problem represented to be? I Mainstreaming politics: Gendering practices and feminist theory (s.111-137). University of Adelaide Press.

Bergh, A. och Rosén, M. (2019). De villkorade utbildningskvaliteterna.

Brunner Cederlund (2020). Att leda eller ledas. Förskollärarnas röst i det systematiska kvalitetsarbetet. Masteruppsats. Uppsala universitet.

Czarniawska, B. (2015). En teori om organisering. Lund: Studenlitteratur.

Mukhtar-Landgren & Altermark (2018) Kollegialt lärande i förskolan

Skolverket (2020). Redovisning av uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likvärdighet. Skolverket 2020:545.

Publicerat

Hur kan vi utveckla forskning i samverkan mellan forskare och yrkesverksamma i förskola och skola?

Bild: Apelöga

Sedan 2019 har skolförvaltningarna i Malmö stad tillsammans med fakulteten Lärande och samhälle vid Malmö universitet arbetat för att bygga upp en forskningsmiljö i samverkan mellan kommunen och lärosätet. Nyligen träffades forskare som arbetat med projekt inom forskningsmiljön tillsammans med andra intresserade för att utbyta erfarenheter kring praktiknära forskning och diskutera hur forskningssamverkan kan utvecklas.
Att utveckla kunskap om likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola

Temat för den gemensamma forskningsmiljön är ”Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola”. Det handlar om stora, komplexa frågor där det finns ett gemensamt behov av ökad kunskap både inom forskningen och i skolpraktiken. Hur kan förskolan och skolan bidra till mer jämlika förutsättningar för alla barn och unga? Hur kan barn och ungas känsla av delaktighet i samhället och i sitt eget lärande stärkas? Hur kan förskolan och skolan bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologist hållbar utveckling i linje med de globala hållbarhetsmålen?

Frågorna är nödvändiga att förhålla sig till för att varje barn och elev ska kunna känna framtidstro och mening i sitt lärande. Temat är samtidigt brett och rymmer en rad olika såväl teoretiska som praktiska ingångar, vilket visar sig genom den mångfald av forskningsfrågor som varit i fokus inom ramen för samarbetet.

Projekt inom forskningsmiljön

Den första utlysningen av medel för forskningsprojekt inom den gemensamma forskningsmiljön ägde rum 2021. Sedan dess har en rad olika projekt blivit beviljade medel:

• Lässtimulerande och språkutvecklande arbete för delaktighet och inkludering
• Känsla av sammanhang och agency i relation till lokala och globala utmaningar
• Utveckling och inkludering i matematisk dialog med hjälp av digitala verktyg
• Att utveckla Upplevelsebaserad pedagogik för alla elever
• En forskningscirkel om kontroversiella frågor, multiperspektivitet och relationell pedagogik – Om lärares användning av Malmö Stads undervisningsmaterial om Israel/Palestinafrågan
• Shared Reading i skolan – läsning på andra villkor?

Även om projekten rymmer en variation av vilka ämnen eller aspekter av utbildning och undervisning som studeras, har de det gemensamt att de på olika sätt tar sig an utmaningarna kring likvärdighet, delaktighet och hållbarhet. Det som är speciellt för projekten i forskningsmiljön är också att de bedrivs i samverkan mellan forskare och yrkesverksamma i förskola och skola. Arbetet i forskningsmiljön utgår ifrån den ambition att stärka praktiknära skolforskning, som har varit i fokus under senare år genom den nationella försöksverksamheten Utbildning, lärande, forskning (ULF), vilken planeras att permanentas från år 2025.

Målet med ULF-verksamheten är att ta fram en infrastruktur för samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän, i syfte att stärka skolans vetenskapliga grund. Läs mer om ULF här: Utbildning, lärande, forskning (ULF) | Malmö universitet (mau.se).

Arbetet med den gemensamma forskningsmiljön pågår inom ramen för ett lokalt ULF-avtal mellan Malmö stad och Malmö universitet. I oktober hölls en lokal ULF-bazar där erfarenheter från pågående och genomförda forskningsprojekt i samverkan presenterades och diskuterades.

Erfarenheter från ULF-bazaren

Ett syfte med den lokala ULF-bazaren var att dra nytta av de olika erfarenheter och lärdomar som projekten lett till, för att fortsätta utveckla samverkan mellan lärosätet och kommunen kring praktiknära skolforskning. I presentationerna från de olika forskningsprojekten visades olika möjligheter till samarbete mellan forskare och lärare eller andra yrkesverksamma inom skolan. Det fanns bland annat en variation av metodologiska ingångar där man inom projekten hittat olika sätt att samverka i planering, genomförande, analys och spridning av resultat. Presentationerna synliggjorde vinster med samverkan genom att olika perspektiv berikar varandra i både skolutveckling och forskning, samt att det lett till en ökad förståelse för varandras perspektiv och verksamheter. Forskningen blir mer relevant för skolorna och istället för att forskningsresultat blir något som implementeras i skolan, är skolorna här med och själv producerar resultat i ett gemensamt arbete.

Samtidigt lyftes utmaningar i samverkan genom att de olika verksamheterna styrs av skilda logiker samt har delvis skilda syften – förbättrade skolresultat respektive fördjupade teoretiska kunskaper. Lärares möjligheter att medverka i forskningens olika delar är dessutom beroende av tid, resurser och mandat. Lärares medverkan i spridning av resultaten kan i vissa fall hindras av etiska aspekter, då deltagare i forskningsprojekt har rätt att inte få sin identitet röjd.

Vägar framåt

Under bazaren uttrycktes en vilja och tro på att kunna bygga långsiktigt hållbara strukturer där forskningssamverkan ses som ett självklart och högt värderat inslag för båda parter. Det är ett arbete som kräver tid och tålamod, men erfarenheterna från de projekt som presenterades visar att vi är på väg! Men det finns ett behov av att stärka statusen för den forskning som sker i samverkan mellan lärare och forskare. En tanke som vi som arbetar med att utveckla den gemensamma forskningsmiljön tar med oss är att samverkan inte bara ska vara ”nyttig” utan också rolig och meningsfull för de medverkande – på så sätt kan den också bli hållbar. Vad innebär det och hur når vi dit?

Text skriven av: Anne Harju, Kristina Westlund och Håkan Eilard

Publicerat

Nu går vi vidare med ULF!

Idag kom ett riktigt glädjande besked: Malmö universitet och de skolhuvudmän som ingår i Maus försöksverksamhet ULF beviljas extra verksamhetsmedel för 2021. Dessa medel bidrar till att vi kan förlänga och fortsätta det inledda arbetet i det som hittills varit en försöksverksamhet, och som vi nu ska arbeta för att permanenta. Det just vi sökt och alltså fått medel för är en pott tid till alla de som medverkar i ULF tillsammans med oss – både på Malmö universitet och på deltagande skolor.

I Maus ULF-försöksverksamhet har vi arbetat på många fronter, så det kan vara på sin plats med en kort överblick. Till att börja med har vi tre didaktiska nätverk: ett i Svenskämnets didaktik, ett om Proportionella resonemang i matematik och ett om Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. I dessa nätverk, som startades 2019, ingår lärare som arbetar i senare delen av grundskolan eller gymnasieskolan samt forskare och lärare inom lärarutbildningarna på Mau. Tillsammans undersöker och fördjupar de sig i didaktiska utmaningar inom sina gemensamma intresseområden för att bidra till en vetenskaplig grund i undervisning både i skolan och på lärarutbildningen. Sammanlagt i de tre nätverken är det tolv forskare/lärarutbildare från Mau och ca 40-tal lärare från totalt sex skolhuvudmän som medverkar – Helsingborg, Kunskapsskolan, Lomma, Malmö stad, Svedala och Vellinge.

Utöver det finns ett nystartat nätverk under namnet Didaktisk modellering i förskola med Lunds, Staffanstorps och Vellinge kommun (med totalt över 40 deltagare – förskollärare, rektorer och lärarutbildare/forskare), samt ett nätverk som vi valt att kalla för Förvaltningsnivåns unika utmaningar. I det senare ingår de flesta av de skolhuvudmän som redan nämnts – och i en framtida fortsättning finns säkerligen plats för fler. Slutligen har vi under ULF-paraplyet på Mau ett ULF-avtal med Malmö stad för att bygga upp en gemensam forskningsmiljö, kallad Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet*.

För alla dessa olika ULF-verksamheter (förutom förskolenätverket eftersom det är helt nytt) arbetar vi denna vårtermin med att utvärdera och lära oss av det vi hittills gjort – bland annat med hjälp av enkäter till alla medverkade och deras rektorer/chefer – för att därefter skriva om och förnya de ULF-avtal vi ingick för snart två år sedan. Vi siktar på att ha kommit dit innan sommaren. Och att forskningspropositionen nu föreslår att den forskning och utveckling i samverkan som går under namnet ULF ska permanentas gör detta arbete både spännande och viktigt!

Margareta Serder, vicedekan vid Fakulteten lärande och samhälle, med övergripande ansvar för att utveckla Maus ULF-verksamhet

*Oftast använder vi den här bloggen för att förmedla vad som sker i de olika nätverken och samarbetena, så den intresserade kan bläddra sig bakåt i tiden här på bloggen för att få veta mer.

Publicerat

Nätverk för förvaltningsnivåns unika utmaningar

I november startar ett fjärde nätverk inom ULF försöksverksamhet på Lärande och samhälle. Sju utbildningsförvaltningar är med: Helsingborg, Hässleholm, Landskrona, Kunskapsskolan, Malmö stads gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning, Vellinge och Svedala. Denna gång handlar det om ett nätverk för personer i förvaltningsledningen vars funktioner är kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå.

Syftet med nätverket är att utveckla fördjupad kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet, som är lagstadgat sedan tidigt 2000-tal, ligger till grund för beslut om resursfördelning, kompetens- och annan verksamhetsutveckling och är därför att betrakta som en nyckelaktivitet i utbildningssystemet. Tanken är att nätverket ska möjliggöra kritisk reflexivitet och idéutbyte, vilket i sin tur ska generera att kritiska frågor kring kvalitetsarbete formuleras och bearbetas. Målet är att forskningsprojekt i samverkan initieras under försöksperioden med sikte på att utvecklas till externt finansierade forskningsprojekt. I enlighet med hur Sveriges universitets- och högskoleförbund tolkar sitt samverkansuppdrag[1] är avsikten att denna samverkan ska leda till såväl partnernytta, lärosätesnytta som samhällsnytta.

Sammanlagt har nätverket tolv medverkande från skolhuvudmännen och fem från Mau.

[1] Sveriges universitets- och högskoleförbund (2019): Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer.

Publicerat

Tre didaktiska nätverk under uppstart!

Nu är ansökningsprocessen för didaktiska nätverk över och dekan fattade innan sommaren beslut om vilka av de tretton inkomna ansökningarna som beviljats medel inom ULF försöksverksamhet på Malmö universitet. De skolhuvudmän som Mau samarbetar med i försöksverksamheten ingick i beslutsprocessen och är i detta nu, precis som vi på fakulteten Lärande och samhälle, i färd med att hos alla berörda förankra samarbetets syfte och de förväntningar och åtaganden som följer .

Beslutet innebär att Mau tillsammans med fem skolhuvudmän från regionen startar upp tre didaktiska nätverk i vilka yrkesverksamma grundskollärare och gymnasielärare och forskare och lärare från Mau regelbundet kommer att mötas under två läsår framöver. Idén är att deltagarna under denna tid ska träffas åtminstone sex till åtta gånger och tillsammans definiera och utveckla kunskap om specifika undervisningsnära, didaktiska problem och dilemman inom ett gemensamt intresseområde. På så sätt knyter vi forskare och lärare vid Mau närmare yrkesverksamma lärare inte bara kring studenternas VFU utan också för att bedriva forskning. Vi tror att detta kan vara ett fruktbart sätt att formulera och studera intressanta forskningsfrågor som både bottnar i skolverksamhetens utmaningar och som har potential att utveckla våra lärarutbildningar.

De områden som nätverken kommer att arbeta med är Svenskämnets didaktik, Proportionella resonemang i matematik samt Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. Sammanlagt ingår tretton lärare från Mau och ett fyrtiotal lärare från de fem huvudmännen. Samarbetsavtal mellan Mau och de fem skolhuvudmännen är i färd att skrivas under i detta nu och nätverken siktar på att ha sina första nätverksträffar i oktober 2019.

Publicerat

ULF-utlysning “Didaktiska nätverk” på gång i maj

Nu är utlysningstexten i det närmaste klar – och kommunicerad med såväl prefekter och lokal samordningsgrupp för ULF på Mau och med personer från de kommuner och fristående huvudmän som vi arbetat fram modellen “Didaktiska nätverk” med. Utlysningen på en miljon kronor ska ge tid för 2-3 grupper av lärare och forskare på Lärande och samhälle att ingå i lika många nätverk tillsammans med lärare och lektorer på skolor/förskolor från skolhuvudmän i denna samverkan. Modellen innebär att deltagarna i nätverket regelbundet träffas (tex 3-4 gånger per läsår med start någon gång under läsåret 2019-2020) och tillsammans definierar och utvecklar kunskap om specifika undervisningsnära, didaktiska problem och dilemman inom ett gemensamt intresseområde. Därigenom formuleras frågeställningar som också kan undersökas av nätverkets deltagare. Kunskapen förväntas i sin tur bidra till utveckling av lärarutbildning, undervisning/verksamhet i skolan/förskolan och gemensamma forskningsprojekt.

Utlysningen skickas ut till LS personal fredagen 26 april och stänger den 17 maj. Hoppas på många och spännande ansökningar!

Publicerat

ULF Bazar, forskarskoleansökan och ny ULF-workshop

För närvarande pågår en mängd aktiviteter som alla har samma mål: att LS till  hösten 2019  tillsammans med ett antal huvudmän ska kunna vara igång med att pröva de tre samverkansmodeller som gemensamt arbetats fram: modeller för kombinerade tjänster (modell A), nätverk för lärare och forskare (modell B) samt en mötesplats för forskare och förvaltningsnivå (modell C).  Många är de bitar som ska falla på plats, men en efter en så gör de faktiskt det!

Ett axplock om sådant som hänt: Den 25 mars var det “ULF Bazar” på LS, vilket innebar att Uppsalanodens alla nio lärosäten tillsammans med respektive samverkanshuvudmän träffades. Drygt ett 40-tal personer från noden deltog för att bland annat diskutera dilemman som identifierats i samarbetet hittills: hur kan gemensamma forskningsmiljöer egentligen se ut, och hur kan det som framkommer i huvudmännens systematiska kvalitetsarbete göras om till forskningsfrågor? Tack till alla som bidrog till att det blev så givande samtal denna dag!

Från februari till början av april har också ett intensivt arbete pågått i Uppsalanoden med att skriva fram en forskarskoleansökan (med starkt samverkansfokus) till Vetenskapsrådets utlysning för forskarskolor för lärarutbildare. Åtta lärosäten gick ihop i en ansökan som vi åtminstone själva till sist blev riktigt nöjda med! Lunds universitet är huvudsökande. I november får vi besked och de forskarskolor som beviljas medel har planerad start hösten 2020. 

Den 2 maj är det ny workshop inplanerad, och då kommer det vi kallat modell C, dvs samverkan på förvaltningsnivå, vara i fokus. En handfull nytillkomna forskare från LS kommer då också att delta med syfte att tillsammans med intresserade huvudmän arbeta fram hur den här samverkansformen konkret ska se ut. Inbjudan har skickats ut internt på LS, samt till alla de huvudmannarepresentanter som ingått i tidigare workshops. 

Publicerat

Intensivt, roligt men inte enkelt

Under vårterminen 2019 har två workshops med intresserade skolhuvudmän genomförts på Malmö universitet. Den första ägde rum den 10 januari och den följdes av en andra, fördjupande workshop den 1 mars. Inbjudan att delta gick ut till samtliga utbildningsförvaltningar som Lärande och samhälle i olika sammanhang samarbetar med (t.ex. verksamhetsförlagd utbildning). Elva kommuner och en fristående huvudman har hittills medverkat i diskussionerna! 

Fokus för båda dessa workshops har varit  att ta fram förslag på modeller för samverkan för praktiknära forskning att genomföra i Malmö universitets ULF försöksverksamhet. Parallellt har diskussioner förts i fakultetens samordningsgrupp, strategigrupp och senast även i forskningsrådet. Sammanlagt är det tre samverkansmodeller, som reviderats ett flertal tillfällen under resans gång, som vi hoppas att pröva: modeller för kombinerad tjänst, en modell för samverkan mellan lärar- och forskarnivå och en för samverkan med förvaltningsnivå. Målet är att vara igång med åtminstone två av modellerna hösten 2019. Sammanfattningsvis så här långt har det varit intensivt tankearbete, många roliga och konstruktiva diskussioner – men absolut inte helt enkelt att få ihop. Ribban har vi satt högt för det här vill vi verkligen ska bli bra!