Sedan 2019 har skolförvaltningarna i Malmö stad tillsammans med fakulteten Lärande och samhälle vid Malmö universitet arbetat för att bygga upp en forskningsmiljö i samverkan mellan kommunen och lärosätet. Nyligen träffades forskare som arbetat med projekt inom forskningsmiljön tillsammans med andra intresserade för att utbyta erfarenheter kring praktiknära forskning och diskutera hur forskningssamverkan kan utvecklas.
Att utveckla kunskap om likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola
Temat för den gemensamma forskningsmiljön är ”Likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola”. Det handlar om stora, komplexa frågor där det finns ett gemensamt behov av ökad kunskap både inom forskningen och i skolpraktiken. Hur kan förskolan och skolan bidra till mer jämlika förutsättningar för alla barn och unga? Hur kan barn och ungas känsla av delaktighet i samhället och i sitt eget lärande stärkas? Hur kan förskolan och skolan bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologist hållbar utveckling i linje med de globala hållbarhetsmålen?
Frågorna är nödvändiga att förhålla sig till för att varje barn och elev ska kunna känna framtidstro och mening i sitt lärande. Temat är samtidigt brett och rymmer en rad olika såväl teoretiska som praktiska ingångar, vilket visar sig genom den mångfald av forskningsfrågor som varit i fokus inom ramen för samarbetet.
Projekt inom forskningsmiljön
Den första utlysningen av medel för forskningsprojekt inom den gemensamma forskningsmiljön ägde rum 2021. Sedan dess har en rad olika projekt blivit beviljade medel:
• Lässtimulerande och språkutvecklande arbete för delaktighet och inkludering
• Känsla av sammanhang och agency i relation till lokala och globala utmaningar
• Utveckling och inkludering i matematisk dialog med hjälp av digitala verktyg
• Att utveckla Upplevelsebaserad pedagogik för alla elever
• En forskningscirkel om kontroversiella frågor, multiperspektivitet och relationell pedagogik – Om lärares användning av Malmö Stads undervisningsmaterial om Israel/Palestinafrågan
• Shared Reading i skolan – läsning på andra villkor?
Även om projekten rymmer en variation av vilka ämnen eller aspekter av utbildning och undervisning som studeras, har de det gemensamt att de på olika sätt tar sig an utmaningarna kring likvärdighet, delaktighet och hållbarhet. Det som är speciellt för projekten i forskningsmiljön är också att de bedrivs i samverkan mellan forskare och yrkesverksamma i förskola och skola. Arbetet i forskningsmiljön utgår ifrån den ambition att stärka praktiknära skolforskning, som har varit i fokus under senare år genom den nationella försöksverksamheten Utbildning, lärande, forskning (ULF), vilken planeras att permanentas från år 2025.
Målet med ULF-verksamheten är att ta fram en infrastruktur för samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän, i syfte att stärka skolans vetenskapliga grund. Läs mer om ULF här: Utbildning, lärande, forskning (ULF) | Malmö universitet (mau.se).
Arbetet med den gemensamma forskningsmiljön pågår inom ramen för ett lokalt ULF-avtal mellan Malmö stad och Malmö universitet. I oktober hölls en lokal ULF-bazar där erfarenheter från pågående och genomförda forskningsprojekt i samverkan presenterades och diskuterades.
Erfarenheter från ULF-bazaren
Ett syfte med den lokala ULF-bazaren var att dra nytta av de olika erfarenheter och lärdomar som projekten lett till, för att fortsätta utveckla samverkan mellan lärosätet och kommunen kring praktiknära skolforskning. I presentationerna från de olika forskningsprojekten visades olika möjligheter till samarbete mellan forskare och lärare eller andra yrkesverksamma inom skolan. Det fanns bland annat en variation av metodologiska ingångar där man inom projekten hittat olika sätt att samverka i planering, genomförande, analys och spridning av resultat. Presentationerna synliggjorde vinster med samverkan genom att olika perspektiv berikar varandra i både skolutveckling och forskning, samt att det lett till en ökad förståelse för varandras perspektiv och verksamheter. Forskningen blir mer relevant för skolorna och istället för att forskningsresultat blir något som implementeras i skolan, är skolorna här med och själv producerar resultat i ett gemensamt arbete.
Samtidigt lyftes utmaningar i samverkan genom att de olika verksamheterna styrs av skilda logiker samt har delvis skilda syften – förbättrade skolresultat respektive fördjupade teoretiska kunskaper. Lärares möjligheter att medverka i forskningens olika delar är dessutom beroende av tid, resurser och mandat. Lärares medverkan i spridning av resultaten kan i vissa fall hindras av etiska aspekter, då deltagare i forskningsprojekt har rätt att inte få sin identitet röjd.
Vägar framåt
Under bazaren uttrycktes en vilja och tro på att kunna bygga långsiktigt hållbara strukturer där forskningssamverkan ses som ett självklart och högt värderat inslag för båda parter. Det är ett arbete som kräver tid och tålamod, men erfarenheterna från de projekt som presenterades visar att vi är på väg! Men det finns ett behov av att stärka statusen för den forskning som sker i samverkan mellan lärare och forskare. En tanke som vi som arbetar med att utveckla den gemensamma forskningsmiljön tar med oss är att samverkan inte bara ska vara ”nyttig” utan också rolig och meningsfull för de medverkande – på så sätt kan den också bli hållbar. Vad innebär det och hur når vi dit?
Text skriven av: Anne Harju, Kristina Westlund och Håkan Eilard