Kategori: ULF-nätverket Språk och kunskapsutveckling i ämnesundervisning

Det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen går nu in i sin andra fas. Efter tre terminers försöksverksamhet där vi undersökte möjligheterna att utveckla och beforska casemetodik har vi fått ytterligare tre terminer på oss för att fördjupa projektet tillsammans med skolor från Svedala (Aggarpsskolan), Trelleborg (Kunskapsskolan) och Helsingborg (Tycho Braheskolan och Filbornaskolan).

Tre forskningsfrågor har arbetats fram och som ska undersökas en i taget. Den första har fokus på casesamtalen: vilka språkutvecklande strategier och perspektiv framkommer och vilka kan tillföras för att utveckla undervisningen. Erfarenheterna från försöksprojektet (som presenterades på Lärarnas skolutvecklingskonferens i våras) har använts för att skriva fram ämnesnära case och förbereda casesamtalen med lärarlag och studenter.

Den andra forskningsfrågan är inriktad på undervisningen. Hur tar lärarna och studenterna tillvara de språkutvecklande erfarenheter, kunskaper och behov som framkommit i casesamtalen? Det blir en intressant utmaning då skolorna på olika sätt, parallellt med nätverksarbetet, arbetar med språkutveckling. Den tredje frågan kommer att behandla hur en design för casemetodik skulle kunna stödja en språkutvecklande undervisning. Här har vi tankar om att lärare och studenter kan skriva case som en del av designen.

I nätverket vill vi mycket och varje fråga är stor och viktigt, men med tanke på den tid vi har till vårt förfogande behöver vi begränsa oss. Därför samtalar vi om att det inte handlar om kvantitet i första hand dvs. att samla in stora material och göra omfattande analyser utan att gemensamt stärka det vetenskapliga förhållningssättet. För oss innebär det att vi beprövar praktiken i liten skala och diskuterar gemensamt hur vi gör det. I analyserna bygger vi en teoretisk förståelse och reflekterar gemensamt över på vilket sätt undersökningarna och samverkansmodellen kan bidra i ett kollegialt lärande på skolorna och i lärarutbildningen.

Eva Bringéus/nätverksledare i Det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen

Ett gediget förarbete i vårt nätverk börjar nu ge resultat! Måndagen den 23 januari hade vi vår tredje nätverksträff med ämneslärarna från grundskolor, gymnasieskolor och komvux i Malmö, Helsingborg, Trelleborg och Svedala och såg då tydligare hur vi tagit ytterligare ett steg i processen – att formulera case för att få syn på språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning på skolorna samt få användbara case till lärarutbildningen.

I formuleringen av projektansökan var vår utgångspunkt bland annat behovet av att såväl utveckla skolors undervisning som Malmö universitets lärarutbildning. Skolverket visar i en rapport (2016) att undervisningen för elever med utländsk bakgrund behöver utvecklas för att förbättra resultaten.

Studenter på lärarutbildningen efterfrågar en undervisning med tydligare koppling mellan teori och praktik. Om vi kan forma, analysera och diskutera verklighetsanknutna case som innehåller viktiga utvecklingsområden, hoppas vi kunna identifiera nya sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen. Dessa case kan då också vara en utgångspunkt för intressanta analyser och diskussioner på skolorna och lärarutbildningen.

Vi har inspirerats av casemetodiken utifrån boken Casemetodik för lärare – att överbrygga klyftan mellan teori och praktik (Ann. S. Pihlgren red. 2019). Detta för att få mer kunskap om hur man dels arbetar med, dels skriver fram case. Under den senaste nätverksträffen kom vi fram till olika strategier för att skriva ett bra case. Det betonades att det är viktigt att utgå från lärarens tankar och agerande och beskriva detta detaljerat.

Tanken är att när våra case är formade provar vi dem i vårt nätverk, på våra kollegor och lärarstudenter och gör justeringar utifrån detta. Vi kopplar casen till forskningslitteratur och funderar på om det finns något område som lärare och studenter kan fördjupa sig i.

Vilka case börjar nu ta form och hur kom vi dit? Under de två första träffarna arbetade vi med föreställningskartor där vi gruppvis försökte att identifiera ämnesundervisningens viktiga kärna när det gäller språk och kunskap. Vad ville vi utveckla? Vilka svårigheter och möjligheter såg vi? Många intressanta områden samlades på föreställningskartorna men tre områden visade sig  tydligare än de andra, nämligen Heterogena elevgrupper – mångfald och elever som resurs, Metoder och arbetssätt samt Kollegialt arbete. Dessa områden analyserades ytterligare på den senaste träffen och nu har vi fyra utkast till case som vi gruppvis vill utforska: Glappet mellan fritidslärande och skollärande utifrån elevernas språkliga resurser, Bedömning av elevers multimodala texter – över ämnesgränser, Läsa eller lyssna sig till kunskaper i historia? och slutligen Hur ser en språkutvecklande undervisning ut som stärker elevernas fördjupade förståelse av texter i alla ämnen? Hur kan lärare socialiseras in för att effektivt arbeta med detta?

Nu ser vi fram emot att konstruera case under vår nästa nätverksträff!

Charlotte Rosenkvist, Catarina Economou, Anna-Lena Godhe, Maria Kouns, Eva Bringéus

Referenser

Pihlgren, Ann S. (2019). Casemetodik för lärare – att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Invandringens betydelse for skolresultaten. En analys av utvecklingen av behörighet till gymnasiet och resultaten i internationella kunskapsmätningar. Skolverkets aktuella analyser 2016. Stockholm: Skolverket.