Nu är vi igång! Vårt nätverk består av deltagare som arbetar på förvaltningsnivån, flera har en chefsroll medan andra arbetar som kvalitetsutvecklare, utvecklingsledare eller utbildningsstrateger. Kompetensen är hög och flera av deltagarna som representerar skolhuvudmännen är också forskarutbildade.
Den första nätverksträffen i november ägnade vi åt att presentera våra organisationers utmaningar och åt att diskutera likheter och skillnader i relation till det systematiska kvalitetsarbetet. Vi såg flera likheter, varav några exempel är den dubbla styrningen (statlig och kommunal), utmaningen med att få styrkedjan att också vara en stödkedja, personalomsättning som en konsekvens av lärarbristen och hur detta påverkar möjligheterna att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Naturligtvis fanns det också olikheter. Representanter för en fristående huvudman upplevde inte dubbel styrning i meningen statlig/kommunal men lyfte istället friskoledebatten som förs både politiskt och i media som en påverkansfaktor. Inför träff 2 bestämde vi oss för att ha fokus på problemformuleringen och att läsa in oss på fältet.
Precis efter julledigheten var det så dags för vår andra nätverksträff. Vi träffades i Malmö universitets innovationsmiljö Storm, där vi inledde med att våra fyra forskare från Malmö universitet presenterade sig och sin forskning. Därefter följde textseminarier utifrån de texter vi bestämt att läsa gemensamt. Den ena texten var ett kapitel ur Tillitsdelegationen (SOU 2018:38) och ledde till givande samtal om tillit kontra kontroll i det systematiska kvalitetsarbetet och hur vi får våra verksamheter att utvecklas på bästa sätt. Den andra texten av Andreas Bergh och Maria Rosén handlade om olika definitioner av kvalitetsbegreppet inom skola och utbildning och hur kvalitetsbegreppet förändrats över tid. Vilka och vems definitioner använder vi oss av i vårt systematiska kvalitetsarbete? Har den s.k. juridifieringen bidragit till att verksamheterna utför arbetsuppgifter för ”att ha ryggen fri”? Även i detta textseminarium gick diskussionens vågor höga. Vi ägnade också en stund åt att resonera kring vad det är vi inte vet, med målet att ringa in en problemformulering.
Deltagarna var överens om att texterna vi läst kompletterade varandra väl och lyfte det positiva i att alla bidragit till ett gott samtalsklimat och givande diskussioner. För att ytterligare kunna närma oss en problemformulering och formulera en eller flera frågeställningar att undersöka vidare, har vi gemensamt bestämt en uppgift till nästa träff. Alla ska ta med sig ett case från sin egen verksamhet som beskriver utmaningen med att balansera i spänningsfältet mellan utveckling och kontroll inom ramen för SKA. Dessa beskrivningar ska vi sedan analysera gemensamt när vi ses i mars. Jag är övertygad om att det blir en spännande träff med många intressanta samtal även nästa gång!
Anna-Lena Månsson, processledare