Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – nu finns en rapport att läsa!

Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.

Efter tre år är vi stolta över att kunna presentera vårt arbete och våra svar på frågan i en rapport som nyligen publicerats. Utifrån praktiknära case har vi låtit lärargrupper och studentgrupper diskutera och dela erfarenheter och med dessa kunskaper därefter genomföra undervisning. Vi har dokumenterat och analyserat undersökningarna och kommit fram till att ämnesrelevanta case bidrar till didaktiska samtal om språkutveckling.

I projektet har det även blivit tydligt hur forskning och beprövad erfarenhet tillsammans ökar möjligheterna till en hållbar språkutveckling.

Eva Bringéus

Universitetsadjunkt och nätverksledare för ULF-nätverket Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning

Här kan du ladda ner rapporten Casemetodikens möjligheter för en språkutvecklande ämnesundervisning: Ett ULF-projekt (Bringéus, red., 2022)

Delad läsning som väcker känslor

Lässtimulerande och språkutvecklande arbete för delaktighet och inkludering är namnet på ett samverkansprojekt mellan Malmö stad och Malmö universitet som pågick under hösten 2021 och våren 2022. I projektet deltog elever i läsecirklar tillsammans med forskare, bibliotekarier och lärare. Syftet med projektet var att pröva och utforma läsfrämjande metoder inspirerade av ”Shared Reading”. Den litteratur- och läsfrämjande modellen (utvecklad av den brittiska litteraturvetaren Jane Davis) bygger på social och etisk läsning med gemensam läsning i grupp. Den används främst i grupper av ovana läsare, och har som syfte att erbjuda en gemenskap och få dem att upptäcka läsning. I våra läsecirklar läste vi noveller och dikter om allt från skräck till kärlek och hämnd. Under högläsningen gjorde vi lässtopp där vi tillsammans samtalade om ords betydelser och försökte förstå och tolka karaktärers handlingar och motiv.

Forskningssyftet var att undersöka läsecirkelns möjlighet att utveckla läsengagemang och undersöka hur läsarna möter varandra i och genom litterära texter som berör och i sammanhang där elever känner sig inkluderade. Därutöver ville vi jämföra elevers uppfattning om läsecirkelns metod med den litteraturundervisning de möter i skolan.

I skrivande stund arbetar vi med analysen av såväl inspelade samtal som intervjuer, men några preliminära resultat kan vi dela med oss av. Under de första träffarna var samtalsläsningen mest inriktad på handlingen, var novellen utspelade sig och hur händelserna hängde ihop. När eleverna blev mer varma i kläderna visade det sig att eleverna både kunde och ville relatera till karaktärerna. De deltog aktivt och engagerat i läsecirkeln och uppskattade att få byta och bryta perspektiv. Efterhand blev samtalen också värderande, vilket innebar att eleverna uttryckte empati och åsikter om moraliska och etiska frågor som framkom i texterna. I intervjuerna med eleverna framkom det att den sociala samvaron är viktig. Det är mysigt att under informella former få sitta tillsammans med kompisarna i bibliotekets soffor och få lyssna på varandras tankar, menade de. En tidig slutsats vi drar av vårt projekt är att det verkar finnas ett behov av gemensam läsning som får ta tid och utan att eleverna bedöms. Frågan är hur och när detta kan få utrymme i skolan?

Vi som ansvarar för projektet är adjunkt Eva Bringéus (KSM), och docent Catarina Economou (KSM), Malmö universitet