Det nätverk mellan skolhuvudmän och lärosäte som presenteras i denna rapport är en del av regeringsuppdraget ”ULF”, vilket står Utveckling – Lärande – Forskning, en nationell försöksverksamhet kring praktiknära skolforskning som pågår 2017-2021. Den rika dokumentation som finns kring försöksverksamheten finns samlad på den nationella webbsidan www.ulfavtal.se
Försöksverksamheten vid Malmö universitet startades upp hösten 2018 med en inbjudan till regionens skolhuvudmän med vilka det fanns samverkan kring lärarutbildningsfrågor, exempelvis VFU. Inbjudan innehöll ett erbjudande om att delta i en serie workshops under våren 2019. Syftet var att väcka intresse för och tillsammans förstå regeringsuppdraget, samt att identifiera vilka behov och intressen som fanns på lärosäte respektive skolhuvudmän kring vilka alla kunde enas. Dessa utgjorde sedan riktningen för framtida samarbete inom ULF.
Diskussionerna i workshopserien utmynnade i att man tillsammans formulerade behovet av att skapa nätverk för framtida samverkan och formulering av utmaningar att beforska tillsammans. Dessa nätverk skulle inrymma två olika riktningar – dels nätverk för och med lärare, dels nätverk för och med ledningsnivåerna i våra respektive organisationer. På så sätt kunde denna samverkan kopplas till flera styr-och ledningsnivåer (skolenheter/institutioner respektive förvaltningar/koncernnivå med forskning om denna nivå). Nätverken tänktes således som kopplade och som förutsättningar för varandra. Ett ytterligare syfte med nätverkstanken var att skapa närmare samverkan mellan olika skolhuvudmän, inom ramen för praktiknära skolforskning.
Efter workshopsseriens slut arbetade mindre arbetsgrupper fram avtal för de olika nätverken, med liknande om än unika utformningar. Utlysningar genomfördes på lärosätet för de två nätverksinriktningarna; en utlysning med didaktiskt fokus som riktade sig mot lärarutbildare/forskare inom didaktik och en utlysning med fokus på ledningsnivåns frågor, vilka i den föregående workshopserien hade definierats som frågan om systematiskt kvalitetsarbete. Med hjälp av utlysningarna identifierades forskande och undervisande personal med särskilt intresse för de frågor som gemensamt ringats in. Utlysningarna resulterade i tre didaktiska nätverk för lärare (i matematik, svenska respektive språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning) samt ett nätverk för ledningsnivån benämnt Förvaltningsnivåns unika utmaningar. Till det senare kopplades fyra forskare med forskningsintresse kring styrning/ledning/organisation/kvalitetsmätning. Redogörelsen i denna rapport fokuseras på detta nätverk.
ULF-nätverket Förvaltningsnivåns unika utmaningar
Enligt det avtal som togs fram för nätverket var syftet att utveckla fördjupad kunskap om systematiskt kvalitetsarbete genom samverkan som ”ska bygga på ömsesidigt engagemang, deltagande och jämbördiga relationer mellan deltagarna”. Vidare skulle nätverket enligt avtalet möjliggöra kritisk reflexivitet och idéutbyte mellan deltagarna, vilket i sin tur skulle generera att kritiska frågor kring kvalitetsarbete formuleras och bearbetas. Målet var att forskningsprojekt i samverkan skulle initieras under försöksperioden med sikte på att utvecklas till externt finansierade forskningsprojekt.
Sju skolhuvudmän, varav sex kommunala och en fristående, har medverkat i nätverket. Varje huvudman har deltagit med 1-2 personer från utbildningsförvaltningsnivå, totalt 13 deltagare från skolhuvudmännen, varav fyra har en examen på forskarnivå. En processledare från Malmö universitet har haft i uppdrag att planera och leda nätverkets arbete i dialog med deltagarna. Enligt avtalet skulle nätverket genomföra 6-8 fysiska halvdagsträffar och även använda sig av en digital samarbetsyta, Malmö universitets lärplattform Canvas.
Förhinder
Strax efter starten av nätverket våren 2020 svepte coronapandemin in. Den första reaktionen var att ställa in det planerade halvdagsmötet i mars 2020, men då pandemin inte släppte taget så gjordes upplägget om till digitala möten via Zoom. I praktiken blev det därför två fysiska halvdagsträffar som genomfördes, efterföljt av sju digitala via Zoom.
Innehåll
Lästa texter, föreläsning
I nätverket har olika texter lästs och diskuterats dels i syfte att skapa en gemensam förståelse för ämnesområdet systematiskt kvalitetsarbete samt kvalitetsbegreppet och dess utmaningar, dels för att kunna använda ett gemensamt teoretiskt ramverk i analysarbetet. Vid ett inledande textseminarium behandlades De villkorade utbildningskvaliteterna av Bergh och Rosén (2019) och Kollegialt lärande i förskolan av Mukhtar-Landgren och Altermark (2018) där olika aspekter av kvalitetsbegreppet, maktperspektiv och spänningsfältet tillit-kontroll inom systematiskt kvalitetsarbete diskuterades och problematiserades. I samband med analys av olika case från deltagarnas verksamheter tog nätverket del av analysverktyget WPR, What’s the Problem Represented to Be? (Bacchi & Eveline, 2010), vilket för flertalet var ett nytt verktyg som upplevdes användbart i sammanhanget.
Delar av nätverket hade även frivillig läsning av Barbara Czarniawskas bok En teori om organisering (2015).
Vid ett avslutande textseminarium utgick diskussionerna från en föreläsning av Lena Lindgren, utvärderingsforskare vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, som var inbjuden till nätverket den 17 mars 2021. Lindgren höll ett föredrag under rubriken ”Hur kan huvudmän styra och stödja skolors kvalitetsarbete?” och lyfte bland annat programteorin som ett verktyg för att undersöka SKA. Ytterligare två texter låg till grund för detta textseminarium: Att leda eller ledas. Förskollärarnas röst i det systematiska kvalitetsarbetet (Brunner Cederlund, 2020) och Redovisning av uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likvärdighet (Skolverket 2020:545).
Skrivna case
Som ett led i att generera kritiska frågor kring systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i deltagarnas olika verksamheter användes bland annat case. Varje deltagare, eller i något fall två deltagare från samma huvudman, bidrog med en kortfattad skriftlig beskrivning av hur organisationen hanterat utmaningen med att balansera i spänningsfältet mellan utveckling och kontroll inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Beskrivningarna kunde utgöras av ett händelseförlopp eller en specifik situation som framtvingar ett ”görande” från olika aktörer inom den egna organisationen. Fokus i beskrivningen låg på ”görandet” dels för att synliggöra det systematiska kvalitetsarbetets praktik, dels för att få inblick i vilka aktörer som skapar och upprätthåller en sådan praktik. Dessa case analyserades sedan gemensamt med WPR som analysverktyg (Bacchi & Eveline, 2010). De frågor som fokuserades i WPR-analysen var 1)Vad är problemet bakom utmaningen? 2) Vilka aktörer är medskapare av det systematiska kvalitetsarbetets praktik och vad gör respektive aktör? 3) Vilka mekanismer/strukturer/kulturer/krafter ligger till grund för de olika aktörernas handlingar och får därigenom inflytande över organiseringen av SKA?
Pilotstudier (intervjuer, dokumentstudier)
Utifrån ovan nämnda case skrev samtliga deltagare var sin reflekterande text där de beskrev och motiverade vilka problem och utmaningar som de fann vara av särskilt intresse och vilka frågeställningar de önskade fördjupa sig i. Texterna tematiserades och denna indelning utgjorde sedan grunden för nätverkets vidare arbete i form av två olika pilotstudier.
Intervjuer
Tema 1
I Tema 1 samlades ungefär hälften av nätverksdeltagarna för att fokusera på studier kring följande frågor: Vad menar vi med kvalitet i systematiskt kvalitetsarbete? Hur materialiseras dessa föreställningar om kvalitet i olika mätpraktiker? Hur kommer kvalitet till uttryck i indikatorer osv? Vad sker med det omätbara? Hur är mätvärden ett mått på kvalitet? Vad har förvaltningar och politik för syn på kvalitet och vilka praxisteorier (teorier som också kommer till uttryck i förvaltningarnas praktik) ligger till grund för det?
Deltagarna i gruppen genomförde under hösten 2020 intervjuer med kommunala ledningspersoner som ingår i förvaltningsnivåns systematiska kvalitetsarbete. Syftet var att få en bild av hur begreppet kvalitet Sammanlagt gjordes 14 intervjuer med utgångspunkt i en gemensamt framtagen intervjuguide med följande frågor: Vad är det för kvalitet som förvaltningen efterfrågar i SKA? Hur ser huvudmannen på kvalitet (vad utmärker/kännetecknar idéerna om kvalitet)? Vilken kvalitet följer huvudmannen inte upp? Vilken kvalitet skulle du vilja att huvudmannen följer upp?
Intervjuerna kodades enskilt med en kodnyckel som togs fram för kvalitativ analys, och en gemensam kvalitativ analys inleddes. Intervjuerna visade en stor variation av sätt att tolka innebörden av kvalitet i utbildning och också stora svårigheter för många informanter att sätta ord på vad som menas med kvalitet.
Dokumentstudier
Tema 2
I Tema 2 samlades ungefär hälften av nätverksdeltagarna för att initialt fokusera på följande frågor: Kvalitetsarbetets teori och praktik. Hur organiseras, styrs och leds det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå? Vilka föreställningar, perspektiv och teorier formar huvudmannens organisering, styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet? Vilka skillnader finns mellan förvaltningars och verksamheters syn på roller och ansvar i kvalitetsarbetet, och vilka konsekvenser får dessa skillnader? Hur kan huvudmannen agera för att skapa förståelse, mening, delaktighet och engagemang för verksamheters systematiska kvalitetsarbete?
Deltagarna analyserade därefter sina egna kvalitetsplaner eller verksamhetsplaner framförallt utifrån frågeställningen: Vilka föreställningar, perspektiv och teorier formar huvudmannens organisering, styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet? Texterna analyserades med inspiration från Bacchi och med stöd av exempel på diskursanalys som forskarna genomförde på ett av dokumenten. Deltagarna delade med sig av dokumenten och sina analyser inför träffarna för att möjliggöra konstruktiv diskussion och reflektion. Flera gemensamma utmaningar kunde identifieras under arbetets gång gällande kvalitetsarbete och dess styrning som utgjorde underlag för den framtida forskningsskissen.
Lärdomar
Det ursprungliga upplägget med halvdagsträffar tog hänsyn till att flera deltagare hade relativt lång resväg och att det därför var gynnsamt med färre och lite längre tillfällen. Dessutom var tanken att gemensamma fikapauser och möjlighet att äta lunch tillsammans innan eller efter mötet skulle bidra till att nätverksdeltagarna också skulle lära känna varandra och skapa möjlighet för mer informella samtal. Den plötsliga omläggningen till digitala träffar, bristande erfarenhet av och kunskap om vad som är ett gynnsamt upplägg för digitala möten samt svårighet att hitta nya gemensamma mötestider gjorde att nätverket höll fast vid de planerade halvdagsträffarna. I efterhand kan konstateras att kortare och tätare digitala möten hade varit att föredra och sannolikt hade ökat möteseffektiviteten.
Processledaren genomförde individuella avstämningsmöten med samtliga deltagare efter tre nätverksträffar. Vid dessa framkom att deltagarna genomgående var nöjda med urvalet av texter, att nätverket hållit sig till syftet samt att deltagarna varit väl förberedda och tagit aktiv del i diskussionerna. Det fanns också en samsyn kring att utmaningarna bestod i att gå mer på djupet för att kunna formulera forskningsfrågor och ett behov av att skapa förutsättningar för detta, exempelvis genom att arbeta i mindre konstellationer.
Beslutet att dela upp den stora gruppen i två mindre basgrupper var gynnsamt utifrån att samtalen fick ett ökat djup då de utgick från deltagarnas gemensamt formulerade frågeställningar och att deltagarna i basgrupperna också lärde känna varandra bättre samt vågade utmana varandra mer i samtalen. För att få inblick i varandras arbete i de olika grupperna användes även tvärgruppsdiskussioner. En nackdel med uppdelningen var att processledaren inte kunde leda, hålla samman och dokumentera arbetet på samma sätt som tidigare. Denna roll föll istället till stor del på forskarna som därmed lade mycket tid på förberedelse- och efterarbete vid respektive träff samtidigt som de också fick hantera rollen som samtalsledare. Övriga deltagare var varken involverade i planeringsarbetet eller som samtalsledare, vilket bidrog till en upplevelse av minskad jämbördighet inom nätverket. Ett sätt att dokumentera nätverkets möten och samtal hade varit att spela in dem då de ägde rum via Zoom, men tyvärr insåg vi denna möjlighet för sent. Som en konsekvens av att forskarna fick lägga mycket kraft och energi på för- och efterarbete av träffarna, förutom att vara samtalsledare, räckte inte den avsatta tiden till att formulera en forskningsskiss förrän inför sista mötestillfället.
Deltagarna menar att nätverket fyllt en viktig funktion då det fokuserat på förvaltningsnivåns praktik och specifika utmaningar inom det systematiska kvalitetsarbetet, vilket de har begränsade möjligheter att diskutera och reflektera kring inom ramen för sina ordinarie uppdrag. Textseminarierna och möjligheten att tillägna sig olika teorier som bidrar till att belysa och problematisera den egna praktiken är också något som flera lyfter som positivt och nätverket uppfattas och uppskattas som ett forum för kollegialt lärande. Utmaningen har varit att formulera gemensamma frågeställningar att gå vidare med i en forskningsstudie och denna process blev mer utdragen än förväntat, sannolikt på grund av de omständigheter som pandemin inneburit.
Resultat och framtida samverkan
Nätverkets arbete i form av textseminarier, diskussioner, empiriinsamlingar och analyser har mynnat ut i en forskningsskiss som kommer att ligga till grund för en kommande studie, forskningsansökan och ett nytt ULF-avtal. Forskningsskissen formulerades initalt av de fyra forskarna vid Malmö universitet med utgångspunkt i de samlade erfarenheterna från nätverket och de frågor som utkristalliserades genom nätverksarbetet. Skissen beabetades sedan vidare i samarbete mellan ytterligare några av nätverksdeltagarna.
Ett fortsatt samarbete planeras med avstamp i nämnda forskningsskiss från hösten 2021. Flertalet skolhuvudmän har uttryckt avsikt att fortsätta.
Referenser
Bacchi, C. & Eveline, J. (2010). Approaches to gender mainstreaming: What’s the problem represented to be? I Mainstreaming politics: Gendering practices and feminist theory (s.111-137). University of Adelaide Press.
Bergh, A. och Rosén, M. (2019). De villkorade utbildningskvaliteterna.
Brunner Cederlund (2020). Att leda eller ledas. Förskollärarnas röst i det systematiska kvalitetsarbetet. Masteruppsats. Uppsala universitet.
Czarniawska, B. (2015). En teori om organisering. Lund: Studenlitteratur.
Mukhtar-Landgren & Altermark (2018) Kollegialt lärande i förskolan
Skolverket (2020). Redovisning av uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likvärdighet. Skolverket 2020:545.