Etikett: praktiknära forskning

Publicerat

Att gräva efter historien på riktigt

På en höjd mellan Staffanstorp och Lund är den oansenliga platsen Uppåkra belägen. Vad blotta ögat inte kan se i landskapet är att denna plats historiskt sett är av stor betydelse. I själva verket döljer sig här ett geografiskt, socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt centrum i den långa historiska utvecklingen av medeltida och moderna samhällen i dagens Öresundsregion. Uppåkras historia går hela vägen tillbaka till vikingatid och ännu längre.

Vi, Pär och Per, har som forskare och pedagoger haft den stora förmånen att under drygt ett år följa ett antal elever som bjudits in att delta i utvecklingen av ett pedagogiskt arbete omkring de pågående arkeologiska utgrävningarna på denna historiska plats. Eleverna från olika skolor i regionen besöker arkeologiskolan i Uppåkra och gräver på riktigt efter historien i den skånska myllan. Ett av de kanske mest uppseendeväckande fynden som hittills gjorts av en elev, Inez, är en tvåtusen år gammal mjölktand från ett barn.

När vi först hörde talas om den arkeologipedagogiska verksamheten väcktes direkt vår nyfikenhet och begär efter att bättre förstå hur elever lär sig när de gräver arkeologiskt, tillägnar sig historiska kunskaper och använder sitt språk för att ta sig an upplevelser och utmaningar på plats i Uppåkra

Under hösten fokuserarade vi på att följa en skolklass lite närmare genom att göra lektionsbesök på skolan och hålla fokusgruppsintervjuer med några av eleverna samt följde klassen när de grävde arkeologiskt på Uppåkra. Vi följde upp klassens besök med nya fokusgruppsintervjuer. Vi spelade då upp några utvalda filmsekvenser för eleverna (stimulated-recall-metod) för att få syn på och bättre förstå vad eleverna tänkte och upplevde vid besöket och vad de menar hände när de på riktigt fick gräva efter historien.

Efter höstens materialinsamling i ULF-projektet Att skapa upplevelsebaserad pedagogik för alla elever, har vi nu också hunnit med att presentera de preliminära forskningsresultaten för ett antal universitetslärare, forskare och lärarstudenter i Buenos Aires. Det blev möjligt inom ramen för vårt mångåriga internationella utbyte mellan Malmö universitet och Universidad Nacional de San Martin, Buenos Aires, Argentina.

Nu återstår bara för oss forskare att sätta ord på vad dessa elevers erfarenheter betyder, vilka upplevelser de gjort i mötet med den riktiga utmaning som det innebär att på riktigt gräva efter Uppåkras historia. Vi vill återkomma för att i ord och text beskriva vad vi menar att eleverna har upplevt och vilket lärande det tycks ha inneburit. Vi vill speciellt fokusera på vilka frågor som eleverna bar med sig in i det arkeologiska grävandet och vilka frågor de har utvecklat och formulerat efter besöket på Uppåkra.

Pär Widén och Per Dahlbeck

Publicerat

Hur resonerar mellanstadie-elever om komplexa miljöfrågor?

Källa: Colourbox. Fotograf Kitsanakorn Maneerat

Inom ett samverkansprojekt mellan Malmö stad och Malmö universitet benämnt Känsla av sammanhang och agency i relation till lokala och globala utmaningar har vi undersökt hur mellanstadie-elever resonerar om komplexa miljöfrågor, eller wicked problems.

Vår utgångspunkt är ett intresse för att förstå hur kan det komma sig att mänskligheten är så handfallen och oförmögen att hantera frågor som t.ex. klimatförändring? Möjligen beror det på att frågorna är genuint komplexa där naturvetenskap och värderingar dels skiljer sig åt på många punkter och dels finns en viss osäkerhet. Exempelvis är vetenskapen överens om att klimatet påverkas och jordens medeltemperatur höjs på grund av människans handlingar, men hur klimatet kommer att påverkas är fortfarande oklart. Vidare så ger förslagen till åtgärder upphov till politiska och värderingsmässiga kontroverser.

Genom att genomföra workshops med processdrama där olika miljörelaterade wicked problems bearbetas har vi fått en mer varierad bild av hur mellanstadieelever resonerar om sådana frågor. Innehållet i de tre workshoparna, på två olika skolor, har tagits fram tillsammans med lärare och elever. De första två hade samma innehåll på båda skolorna: ”ekologisk, konventionell/lokal matproduktion ” och ”anpassning till en höjning av havsnivån”. Därefter genomfördes en utvärdering med elever, lärare och forskare vilket gav upphov till förslag på olika innehåll på de två skolorna: ”ätande av kött – ett miljödilemma” respektive ”utrotning av djur pga. avskogning”.

Workshoparna började med en kortare introduktion till ämnesområdet av lärare eller forskare och därefter en gruppaktivitet där elever fick roller. När det gäller matproduktion spelade eleverna odlare (konventionella respektive ekologiska) samt affärsägare. Vid gruppdiskussionen om höjning av havsnivå fick eleverna tre alternativ för att möta hotet om höjda vattennivåer att ta ställning till och argumentera utifrån: flytta hela samhället från havet, bygga om husen eller bygga skyddsvallar.   

Analysen av samtalen under själva workshoparna och meta-diskussioner om dessa och framtida workshoppar har fokuserat på hur eleverna hanterar frågornas komplexitet, osäkerhet och de känslor som detta kan ge upphov till. Analysen är precis påbörjad men den preliminära slutsatsen är att elever i mellanstadie-åldern engageras av processdrama, bland annat eftersom det ger en möjlighet att leva sig in i och resonera från flera olika perspektiv. När det kommer till typen av och kvalitén i elevers gruppsamtal hävdar den engelske forskaren Niel Mercer dels att konstruktiva gruppsamtal är svåra att genomföra eftersom elever ofta inte vet vilken typ av samtal de förväntas föra. Mercer har föreslagit att samtalen oftast följer tre typer:

a) monologiska samtal (”jag tycker så och du tycker si … vi är inte överens”),

b) kumulativa samtal (eleverna bygger på varandras idéer för att lösa en uppgift)

c) utforskande samtal (elever frågar varandra, motiverar, granskar, argumenterar etc)

Samtalen som förts under detta projekt pekar på att ”kumulativa” samtal är vanligast, dvs. eleverna löser uppgiften genom att nå konsensus. Verkligt ”utforskande” samtal, dvs. att elever ber varandra om exempel, argument, dataunderlag etc. uppstår ibland. Detta kan triggas av lärarens kommentarer men oftast av det existerar olika synsätt på frågan inom samtalsgruppen. 

Undervisning som är utmanande, utforskande och verkligt meningsskapande är viktig när det gäller komplexa framtidsfrågor som ibland negligeras och förnekas av konservativa krafter. Frågan om klimatförändring och dess konsekvenser är en sådan. Att bara föreläsa om den vedertagna vetenskapliga synen på frågan räcker inte utan det behövs också aktiviteter som triggar perspektivtagande och utmaningar av förgivettagnaden. Drama och rollspel på vetenskaplig grund kan engagera elever och sätta i gång tanke- och värderingsprocesser med potential att förändra.

Ansvariga från Malmö universitet är Valentina Pivotti, doktor i miljövetenskap och Clas Olander, professor i naturvetenskapernas didaktik. 

Publicerat

Tre didaktiska nätverk under uppstart!

Nu är ansökningsprocessen för didaktiska nätverk över och dekan fattade innan sommaren beslut om vilka av de tretton inkomna ansökningarna som beviljats medel inom ULF försöksverksamhet på Malmö universitet. De skolhuvudmän som Mau samarbetar med i försöksverksamheten ingick i beslutsprocessen och är i detta nu, precis som vi på fakulteten Lärande och samhälle, i färd med att hos alla berörda förankra samarbetets syfte och de förväntningar och åtaganden som följer .

Beslutet innebär att Mau tillsammans med fem skolhuvudmän från regionen startar upp tre didaktiska nätverk i vilka yrkesverksamma grundskollärare och gymnasielärare och forskare och lärare från Mau regelbundet kommer att mötas under två läsår framöver. Idén är att deltagarna under denna tid ska träffas åtminstone sex till åtta gånger och tillsammans definiera och utveckla kunskap om specifika undervisningsnära, didaktiska problem och dilemman inom ett gemensamt intresseområde. På så sätt knyter vi forskare och lärare vid Mau närmare yrkesverksamma lärare inte bara kring studenternas VFU utan också för att bedriva forskning. Vi tror att detta kan vara ett fruktbart sätt att formulera och studera intressanta forskningsfrågor som både bottnar i skolverksamhetens utmaningar och som har potential att utveckla våra lärarutbildningar.

De områden som nätverken kommer att arbeta med är Svenskämnets didaktik, Proportionella resonemang i matematik samt Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. Sammanlagt ingår tretton lärare från Mau och ett fyrtiotal lärare från de fem huvudmännen. Samarbetsavtal mellan Mau och de fem skolhuvudmännen är i färd att skrivas under i detta nu och nätverken siktar på att ha sina första nätverksträffar i oktober 2019.

Publicerat

Intensivt, roligt men inte enkelt

Under vårterminen 2019 har två workshops med intresserade skolhuvudmän genomförts på Malmö universitet. Den första ägde rum den 10 januari och den följdes av en andra, fördjupande workshop den 1 mars. Inbjudan att delta gick ut till samtliga utbildningsförvaltningar som Lärande och samhälle i olika sammanhang samarbetar med (t.ex. verksamhetsförlagd utbildning). Elva kommuner och en fristående huvudman har hittills medverkat i diskussionerna! 

Fokus för båda dessa workshops har varit  att ta fram förslag på modeller för samverkan för praktiknära forskning att genomföra i Malmö universitets ULF försöksverksamhet. Parallellt har diskussioner förts i fakultetens samordningsgrupp, strategigrupp och senast även i forskningsrådet. Sammanlagt är det tre samverkansmodeller, som reviderats ett flertal tillfällen under resans gång, som vi hoppas att pröva: modeller för kombinerad tjänst, en modell för samverkan mellan lärar- och forskarnivå och en för samverkan med förvaltningsnivå. Målet är att vara igång med åtminstone två av modellerna hösten 2019. Sammanfattningsvis så här långt har det varit intensivt tankearbete, många roliga och konstruktiva diskussioner – men absolut inte helt enkelt att få ihop. Ribban har vi satt högt för det här vill vi verkligen ska bli bra!