Tillsammans utforskar vi specialpedagogiska processer i förskolan

Barn sitter vid ett bord och leker med färgglada klossar och leksaker i en inomhusmiljö, medan en annan person syns i bakgrunden och använder liknande material.
Foto: Colourbox

Vi är glada att kunna berätta att ett nytt ULF-samverkansprojekt nu startar upp i Malmö stad! Projektet är tänkt att genomföras i nära samarbete mellan forskare vid Malmö universitet och specialpedagoger, enhetschef och sektionschefer inom enheten för pedagogisk utveckling för förskoleförvaltningen, Malmö stad.

Fokus ligger på en av de mest centrala frågorna i dagens förskola: Hur kan specialpedagogiska processer bidra till ökad likvärdighet för alla barn?

Varför gör vi detta?

Forskning och nationella granskningar visar att likvärdigheten i svensk förskola varierar – både mellan kommuner och mellan olika förskolor. Det gäller även i Malmö. Samtidigt vet vi att likvärdighet inte handlar om att göra lika överallt, utan om att varje barn ska få det stöd just hen behöver för att utvecklas och lära.

Malmö stads satsning på en samlad specialpedagogisk organisation är ett viktigt steg, och nu vill vi tillsammans utforska hur specialpedagogiska processer faktiskt går till i praktiken – och vad som främjar respektive hindrar eftersträvat resultat.

Vad handlar projektet om?

Projektet handlar om att tillsammans med specialpedagoger och chefer inom pedagogisk utveckling fördjupa kunskapen om hur specialpedagogiska processer initieras, genomförs och utvärderas – och hur dessa processer kan bidra till ökad likvärdighet.

Hur går projektet till?

Arbetet genomförs i två steg för att nå både bredd och djup:

Digitalt frågeformulär

Alla specialpedagoger inom pedagogiska utvecklingsenheten (förskola) blir inbjudna att svara på en digital enkät. Resultaten kommer sedan att presenteras i en resultatdialog, där vi tillsammans fdpratar om vad som är viktigt att fördjupa. Här får specialpedagogerna möjlighet att anmäla intresse för att medverka i fördjupande forskningscirklar.

Forskningscirklar

Med utgångspunkt i resultatdialogen bildas forskningscirklar med specialpedagoger respektive med chefer inom pedagogisk utveckling. Forskningscirklarna blir platser för reflektion, gemensam analys, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling – på riktigt och i dialog.

Vad leder det till?

Målet är inte bara mer kunskap, utan gemensam kunskap som tar avstamp i specialpedagogers och chefers faktiska erfarenheter. Resultaten kan till exempel användas för:

  • att utveckla riktlinjer och rutiner
  • att stärka hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt
  • att vidareutveckla arbetet med tillgängliga lärmiljöer
  • att bidra till fortsatt utveckling av en likvärdig förskola i Malmö stad

Dessutom kommer resultaten att spridas via:

  • en populärvetenskaplig rapport
  • vetenskapliga publikationer
  • seminarier
  • bloggposter
    För vem gör vi detta?

För barnen i Malmö, förstås. Men också för alla er specialpedagoger och arbetslag som varje dag arbetar för att skapa tillgängliga, utvecklande och inkluderande lärmiljöer.

Tillsammans skapar vi den kunskap som behövs för att göra specialpedagogiska processer tydligare, mer hållbara och mer kraftfulla i arbetet för ökad likvärdighet.

Linda Palla (professor), Madeleine Sjöman (lektor) och Magnus Erlandsson (lektor),
Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet

Att forska med och inte på – samverkansfrukost om praktiknära forskning

Malmö universitet

Hur kan forskning och praktik mötas i skolan? Det var en av frågorna som stod i centrum när Fakulteten för lärande och samhälle (LS) arrangerade samverkansfrukosten ”Praktiknära forskning med skolhuvudmän – AI i undervisning”. Seminariet visade hur lärare, forskare och skolhuvudmän tillsammans utvecklar forskning genom Utbildning, lärande och forskning (ULF) -samarbetet.

LS samverkansfrukost
Samtal och erfarenhetsutbyte under samverkansfrukosten om praktiknära forskning.

Samverkansfrukosten samlade deltagare från universitet, skolor och kommuner för att diskutera hur praktiknära forskning kan bedrivas i nära samverkan med skolans verksamheter. Arbetet sker inom ramen för ULF, en nationell satsning där lärosäten och skolhuvudmän samarbetar kring forskning som utgår från skolans behov.

– En central idé i ULF är att vi forskar med verksamheterna. Det handlar om att forskare och praktiker tillsammans formulerar frågor, utvecklar undervisning och analyserar resultaten, berättade Lisa Björklund Boistrup, vetenskaplig ledare ULF-Mau.

Nätverk där forskning växer fram tillsammans

Vid Malmö universitet är ULF organiserat inom Centrum för samverkan och samordning (CeSam). Här möts forskare och verksamma lärare i nätverk där forskningsidéer utvecklas gemensamt.

Ett aktuellt exempel är nätverket AI i undervisningen – möjligheter och utmaningar. Här deltar omkring 20 lärare och pedagoger från förskola till vuxenutbildning tillsammans med forskare från universitetet. Flera olika skolhuvudmän medverkar, bland annat Malmö stad, Lund, Svedala, Åstorp och Ängelholm.

Arbetet sker stegvis: först genom gemensamma diskussioner och litteraturläsning, därefter genom att undervisningsupplägg prövas i klassrum och analyseras tillsammans.

Forskning som utgår från undervisningen

Inom nätverket har flera forskningsgrupper bildats kring olika frågor om AI i undervisningen. Projekten handlar bland annat om:

  • AI-stöd i matematikundervisning
  • AI och språkutveckling och skrivande
  • AI i yrkesutbildning
  • AI i förskolan

Gemensamt för projekten är att de utgår från konkreta undervisningssituationer där lärare och forskare tillsammans testar och utvecklar undervisningsupplägg.

I matematikprojektet undersöks till exempel hur AI kan användas för att hjälpa elever att förstå olika lösningsstrategier snarare än att bara få fram ett snabbt svar.

Samverkan som arbetssätt

Under seminariet betonades att just samverkan är en av Malmö universitets styrkor. Genom ULF skapas strukturer där universitet, skolor och huvudmän kan arbeta långsiktigt tillsammans.

– Samverkan kan ta sig många uttryck, men ULF ger en struktur där forskare och lärare verkligen möts i ett gemensamt arbete. Det blir något annat än när forskning sker helt utanför verksamheten, konstaterade deltagare under diskussionen.

Intresset för att delta i ULF-arbetet är stort. När nätverket om AI i undervisningen startade kom många fler anmälningar från lärare än vad projektet hade möjlighet att ta emot.

Det visar enligt arrangörerna att behovet av praktiknära forskning i skolan är stort – och att samverkan mellan universitet och skolhuvudmän spelar en viktig roll för att utveckla undervisningen.

En vetenskaplig artikel om enhetssymmetri

Petersson, J., Lepellere, M. A., & Lopez-Conde, R. (2026). Dimensional analysis: reasoning with units of measurement as a tool for improved problem-solving competency. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 1–25.

https://doi.org/10.1080/0020739x.2025.2590521

Enhetssymmetri, på fackspråk kallat dimensionsanalys, syftar på att låta sina beräkningar utformas så att enheten verkligen blir densamma som den enhet som efterfrågas i uppgiften. Ett bekant exempel är att om man vill ha svaret i enheten km/h så räcker det med att ur efterfrågad enhet avläsa att km ska stå i täljaren och h i nämnaren. Man kan se enhetssymmetri som en ekvation där enheterna måste vara desamma på båda sidor om likhetstecknet. Den dramatiska konsekvensen av detta är att man inte behöver känna till någon algebraisk formel för hastighet! Just algebraiska formler uttryckta i enbart bokstäver, där man ofta bortser från enheter, kan ibland ställa till det. Ett exempel är formeln s = v ∙ t där en och annan elev har tänkt sig väg ∙ tid = speed och därmed besvarar frågan om hastighet med något som istället får enheten km ∙ h.

Enhetssymmetri är temat för artikeln av Petersson, Lepellere och Conde (2026). Artikeln består av tre delstudier. Den första delstudien ger exempel på att en stor källa till fel svar är att elever alltför sällan använder sig av enhetssymmetri. Den andra delstudien visar att på nationella prov är det så pass vanligt med uppgifter, där kunskap om enhetssymmetri är till hjälp, att denna kunskap i stort sett räcker för att nå betyget godkänt. Den tredje delstudien visar att elever som fick undervisning om enhetssymmetri kunde dra nytta av det och detta gällde särskilt elever som inte hade fått godkänt betyg i årskurs 9.

Studiens resultat är goda nyheter eftersom den visar att undervisning om enhetsanalys kan hjälpa elever att lyfta sig från underkänt till godkänt betyg. Enhetssymmetri passar för undervisning om läroplanens centrala innehåll skala (åk 1–3), enhetsbyten (åk 4–6) och härledda enheter (åk 7–9) och är även ett exempel på just symmetri om än för beräkningar i stället för geometriska konstruktioner.

Introduktion av lärarnas texter

Under läsåret 24/25 diskuterade lärarna i respektive grupp vilken del av den teoretiska modellen som de helst ville arbetade vidare med. Lärarna i mellanstadiegruppen valde att fokusera på den del som handlar om att konstruera uppgifter med utgångspunkt i kursplanen. Lärarna i högstadiegruppen valde att fokusera på det sista steget i modellen, hur man väger samman flera elevprestationer till ett betyg. Dessa lärare intervjuade lärare med olika ämneskompetens om deras arbete med sammanvägning. Även gymnasielärarna fokuserade på det sista steget i modellen. Gymnasielärarna delade upp sig i ämnesgrupper och fördjupade sig i hur man i olika ämnen viktade olika aspekter vid sammanvägning till betyg och varje ämnesgrupp bidrar med en text. I kommande inlägg kan ni ta del av lärarnas texter om detta arbete.