Vi har intervjuat fem gymnasielärare som undervisar i kursen svenska 1. De fick redogöra för vilka viktningsaspekter de såg som väsentliga vid betygssättningen utifrån en ämnesplanering över ett läsår. Utifrån dessa intervjuer framkom viktningaspekterna centralt innehåll, muntlig eller skriftlig framställning, tid och np-resultat som särskilt framträdande.
Det centrala innehållet viktas högt av nästan alla men vad i det centrala innehållet skiljer sig åt mellan de olika lärarna. Någon ser hela kursens innehåll som väsentligt eftersom hen anser att eleverna ska ha med sig det. En annan ser att skönlitteraturens del särskilt ska beaktas eftersom det är en av svenskans två stora delar där även språket ses som en viktig central del.
Gällande muntlig eller skriftlig framställning var alla överens om att den skriftliga framställningen ansågs som den mest väsentliga. Den skriftliga produktionen anses vara lättare att bedöma eftersom den har ett mer synligt innehåll medan muntliga framställningar oftast består av lärares anteckningar, vilket inte återger framställningens hela innehåll. När eleven känner sig säker på att formulera sina tankar i skrift och språket flyter på, är det gynnsamt för den muntliga förmågan också. En viktig aspekt gällande den skriftliga produktionen är att skriva i låst läge, vilket medför att läraren kan vara säker på att det verkligen är elevens tankar och språk. En lärare betonar att muntlig presentation också är viktig, speciellt delen med att skriva talmanus. Då kan hen följa processen och förstår då bättre deras kunskaper och blir mer förtrogen med betygsunderlaget.
Lärarna är överens om att viktningsaspekten tid är en avgörande faktor vid betygssättningen. Samtliga anser att höstterminens arbetsområden ses som en övning inför vårterminens examinationer och viktas därför tyngre. Ju senare i kursen desto viktigare. En lärare betonar att uppgifter som görs tidigt i kursen dvs främst på hösten ges inte så stor relevans som uppgifter på våren. De tidiga uppgifterna ses mer som en möjlighet att öva, få feedback för att vidare kunna bearbetas mot högre kvalitet, framhåller en annan lärare.
De nationella proven viktas högt hos de flesta men viss avvikelse finns. De flesta anser att proven är bra eftersom de säkerställer att bedömning ligger i linje med de nationella provens bedömning och detta är en viktig aspekt i den samlade bedömningen. Någon ogillar däremot starkt de nationella proven i svenska 1 eftersom hen anser att de styr och eleverna blir fixerade. Det blir ett misslyckande första året där eleverna istället ska stärkas. Proven ska däremot särskilt beaktas i svenska 3. En annan framhåller också att det finns många parametrar som påverkar vid provtillfället såsom allmänt mående, sociala aspekter, nervositet och stress.
Kith Johansson
Agneta Maric